Ordlista

sv Genitiv   »   eo Genitivo

99 [nittionio]

Genitiv

Genitiv

99 [naŭdek naŭ]

Genitivo

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   
svenska esperanto Spela Mer
min väninnas katt la k--- d- m-- a-----o la kato de mia amikino 0
min väns hund la h---- d- m-- a---o la hundo de mia amiko 0
mina barns leksaker la l------ d- m--- g-----j la ludiloj de miaj gefiloj 0
Det är min kollegas kappa. Ti- e---- l- m------ d- m-- k-----. Tio estas la mantelo de mia kolego. 0
Det är min kollegas bil. Ti- e---- l- a--- d- m-- k-------. Tio estas la aŭto de mia kolegino. 0
Det är mina kollegors arbete. Ti- e---- l- l----- d- m--- k------. Tio estas la laboro de miaj kolegoj. 0
Knappen på skjortan är borta. La b----- d- l- ĉ----- m-----. La butono de la ĉemizo mankas. 0
Nyckeln till garaget är borta. La ŝ------ d- l- g----- f-------. La ŝlosilo de la garaĝo forestas. 0
Chefens dator är sönder. La k-------- d- l- e---- d---------. La komputilo de la estro difektiĝis. 0
Vilka är flickans föräldrar? Ki-- e---- l- g------- d- l- k------? Kiuj estas la gepatroj de la knabino? 0
Hur kommer jag till hennes föräldrars hus? Ki-- m- a----- l- d---- d- ŝ--- g-------? Kiel mi atingu la domon de ŝiaj gepatroj? 0
Huset ligger vid slutet av gatan. La d--- s----- j- l- f--- d- l- s-----. La domo situas je la fino de la strato. 0
Vad heter huvudstaden i Schweiz? Ki-- n------ l- ĉ------ d- S--------? Kiel nomiĝas la ĉefurbo de Svislando? 0
Vad är titeln på boken? Ki-- t-------- l- l----? Kiel titoliĝas la libro? 0
Vad heter grannarnas barn? Ki-- n------ l- g------ d- l- n-------? Kiel nomiĝas la gefiloj de la najbaroj? 0
När börjar barnens skollov? Ki-- e---- l- f-------- d- l- i------? Kiuj estas la feridatoj de la infanoj? 0
När är läkarens mottagningstider? Ki-- e---- l- k----------- d- l- k--------? Kiuj estas la konsulthoroj de la kuracisto? 0
När är museets öppettider? Ki-- e---- l- m----------- d- l- m----? Kiuj estas la malfermhoroj de la muzeo? 0

Bättre koncentration = bättre lärande

När vi lär oss måste vi koncentrera oss. All uppmärksamhet måste riktas på en sak. Förmågan att koncentrera sig är inte inbyggd. Först måste vi lära oss att koncentrera oss. Detta inträffar vanligen på dagis eller i skolan. Vid sex års ålder kan barn koncentrera sig i ungefär 15 minuter. Tonåringar från 14 års ålder kan koncentrera sig och arbeta dubbelt så länge. Vuxnas koncentrationsfas varar ungefär 45 minuter. Efter en viss tid krymper koncentrationen. De som studerar förlorar intresset för materialet. De kan också bli trötta eller stressade. Till följd därav blir det svårare att studera. Minnet kan inte behålla materialet lika bra. Men en person kan öka sin koncentration! Det är mycket viktigt att du har sovit tillräckligt innan du studerar. En person som är trött kan bara koncentrera sig en kort stund. Hjärnan gör fler misstag när vi är trötta. Våra känslor påverkar också vår koncentration. En person som vill studera effektivt bör vara i en neutral sinnesstämning. Alltför många positiva eller negativa känslor försvårar framgången. Naturligtvis kan en person inte alltid kontrollera sina känslor. Men du kan försöka att ignorera dem när du studerar. En person som vill koncentrera sig måste vara motiverad. Vi måste alltid ha ett mål i sikte när vi studerar. Först då är vår hjärna redo att koncentrera sig. En lugn omgivning är också viktig för god koncentration. Och: Du bör också dricka mycket vatten när du studerar; det håller dig vaken. En person som har allt detta i åtanke kommer säkerligen att vara koncentrerad längre!