Ordlista

sv Gå och handla   »   eo Aĉetumi

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [kvindek kvar]

Aĉetumi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Mi -at-s-a--ti -o-aco-. Mi ŝatus aĉeti donacon. M- ŝ-t-s a-e-i d-n-c-n- ----------------------- Mi ŝatus aĉeti donacon. 0
Men inget som är för dyrt. Sed ----ro-u-t---s--n. Sed ne tromultekostan. S-d n- t-o-u-t-k-s-a-. ---------------------- Sed ne tromultekostan. 0
Kanske en handväska? Ĉ--eb-e -ansak--? Ĉu eble mansakon? Ĉ- e-l- m-n-a-o-? ----------------- Ĉu eble mansakon? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? Ki----o-----i ----s? Kiukoloran vi ŝatus? K-u-o-o-a- v- ŝ-t-s- -------------------- Kiukoloran vi ŝatus? 0
Svart, brun eller vit? Ĉ- n--r-n--br-n-n -- bla-k-n? Ĉu nigran, brunan aŭ blankan? Ĉ- n-g-a-, b-u-a- a- b-a-k-n- ----------------------------- Ĉu nigran, brunan aŭ blankan? 0
En stor eller en liten? Ĉu--r--da---ŭ ---gra---n? Ĉu grandan aŭ malgrandan? Ĉ- g-a-d-n a- m-l-r-n-a-? ------------------------- Ĉu grandan aŭ malgrandan? 0
Får jag se på den där? Ĉ--m--ra-ta----di-ĉi-t-un,--i -etas? Ĉu mi rajtas vidi ĉi-tiun, mi petas? Ĉ- m- r-j-a- v-d- ĉ---i-n- m- p-t-s- ------------------------------------ Ĉu mi rajtas vidi ĉi-tiun, mi petas? 0
Är den av läder? Ĉ- -i--s--s -l --d-? Ĉu ĝi estas el ledo? Ĉ- ĝ- e-t-s e- l-d-? -------------------- Ĉu ĝi estas el ledo? 0
Eller är den av konstläder? Aŭ ĉ-------as-o? Aŭ ĉu el plasto? A- ĉ- e- p-a-t-? ---------------- Aŭ ĉu el plasto? 0
Av läder naturligtvis. E- led-, -o-p-e-eble. El ledo, kompreneble. E- l-d-, k-m-r-n-b-e- --------------------- El ledo, kompreneble. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. Tio-es-a- ---r-- b--- kva-i-o. Tio estas aparte bona kvalito. T-o e-t-s a-a-t- b-n- k-a-i-o- ------------------------------ Tio estas aparte bona kvalito. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. K----a-s-k- -e-- -av-s-f-v--a- pre--n. Kaj la sako vere havas favoran prezon. K-j l- s-k- v-r- h-v-s f-v-r-n p-e-o-. -------------------------------------- Kaj la sako vere havas favoran prezon. 0
Jag tycker om den. Ĝi--laĉa- -l-m-. Ĝi plaĉas al mi. Ĝ- p-a-a- a- m-. ---------------- Ĝi plaĉas al mi. 0
Jag tar den. M--ĝ---p----s. Mi ĝin prenas. M- ĝ-n p-e-a-. -------------- Mi ĝin prenas. 0
Kan jag eventuellt byta den? Ĉu -i-p--as-e-e--u-l- i----ŝa--i--in? Ĉu mi povas eventuale interŝanĝi ĝin? Ĉ- m- p-v-s e-e-t-a-e i-t-r-a-ĝ- ĝ-n- ------------------------------------- Ĉu mi povas eventuale interŝanĝi ĝin? 0
Självklart. Ko-pren-ble. Kompreneble. K-m-r-n-b-e- ------------ Kompreneble. 0
Vi slår in den som present. Ni-e-p-ka- --n --el do---o-. Ni enpakas ĝin kiel donacon. N- e-p-k-s ĝ-n k-e- d-n-c-n- ---------------------------- Ni enpakas ĝin kiel donacon. 0
Där borta är kassan. Tie -r-ns---s-a- l- --s--o. Tie transe estas la kasejo. T-e t-a-s- e-t-s l- k-s-j-. --------------------------- Tie transe estas la kasejo. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...