Ordlista

sv Genitiv   »   lv Ģenitīvs

99 [nittionio]

Genitiv

Genitiv

99 [deviņdesmit deviņi]

Ģenitīvs

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
min väninnas katt m-n-s--raudz---- ka-is m---- d--------- k---- m-n-s d-a-d-e-e- k-ķ-s ---------------------- manas draudzenes kaķis 0
min väns hund mana-d--u-a-suns m--- d----- s--- m-n- d-a-g- s-n- ---------------- mana drauga suns 0
mina barns leksaker ma-u--ērnu --t-ļ-i-tas m--- b---- r---------- m-n- b-r-u r-t-ļ-i-t-s ---------------------- manu bērnu rotaļlietas 0
Det är min kollegas kappa. T-- ---ma-a--o-ē-a m-te--s. T-- i- m--- k----- m------- T-s i- m-n- k-l-ģ- m-t-l-s- --------------------------- Tas ir mana kolēģa mētelis. 0
Det är min kollegas bil. Tā-i--man-s--olēģes-mašī-a. T- i- m---- k------ m------ T- i- m-n-s k-l-ģ-s m-š-n-. --------------------------- Tā ir manas kolēģes mašīna. 0
Det är mina kollegors arbete. T-s-i- man- ---ē-u d---s. T-- i- m--- k----- d----- T-s i- m-n- k-l-ģ- d-r-s- ------------------------- Tas ir manu kolēģu darbs. 0
Knappen på skjortan är borta. K-e-la --g---r--o-r---si. K----- p--- i- n--------- K-e-l- p-g- i- n-t-ū-u-i- ------------------------- Krekla poga ir notrūkusi. 0
Nyckeln till garaget är borta. G--āž-s --s-ēg--ir p-z-du-i. G------ a------ i- p-------- G-r-ž-s a-s-ē-a i- p-z-d-s-. ---------------------------- Garāžas atslēga ir pazudusi. 0
Chefens dator är sönder. Vad---ja-dato---i- -ap-īsi-. V------- d----- i- s-------- V-d-t-j- d-t-r- i- s-p-ī-i-. ---------------------------- Vadītāja dators ir saplīsis. 0
Vilka är flickans föräldrar? Ka- ---mei----- v-c-ki? K-- i- m------- v------ K-s i- m-i-e-e- v-c-k-? ----------------------- Kas ir meitenes vecāki? 0
Hur kommer jag till hennes föräldrars hus? Kā-es --ru -o-ļ-- l-dz-viņas-vecā-u mā-ām? K- e- v--- n----- l--- v---- v----- m----- K- e- v-r- n-k-ū- l-d- v-ņ-s v-c-k- m-j-m- ------------------------------------------ Kā es varu nokļūt līdz viņas vecāku mājām? 0
Huset ligger vid slutet av gatan. Māj- -r--e--s ----. M--- i- i---- g---- M-j- i- i-l-s g-l-. ------------------- Māja ir ielas galā. 0
Vad heter huvudstaden i Schweiz? Kā --u---ve-ces g----sp--s-tu? K- s--- Š------ g------------- K- s-u- Š-e-c-s g-l-a-p-l-ē-u- ------------------------------ Kā sauc Šveices galvaspilsētu? 0
Vad är titeln på boken? K-d-----gr---t-s -osaukum-? K--- i- g------- n--------- K-d- i- g-ā-a-a- n-s-u-u-s- --------------------------- Kāds ir grāmatas nosaukums? 0
Vad heter grannarnas barn? K----u- ----------r--s? K- s--- k------ b------ K- s-u- k-i-i-u b-r-u-? ----------------------- Kā sauc kaimiņu bērnus? 0
När börjar barnens skollov? K-- bē------i- br--d-e-a-? K-- b------ i- b---------- K-d b-r-i-m i- b-ī-d-e-a-? -------------------------- Kad bērniem ir brīvdienas? 0
När är läkarens mottagningstider? Kad ārstam -r---e---š--a? K-- ā----- i- p---------- K-d ā-s-a- i- p-e-e-š-n-? ------------------------- Kad ārstam ir pieņemšana? 0
När är museets öppettider? K-- ---ej- -----vē---? K-- m----- i- a------- K-d m-z-j- i- a-v-r-s- ---------------------- Kad muzejs ir atvērts? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bättre koncentration = bättre lärande

När vi lär oss måste vi koncentrera oss. All uppmärksamhet måste riktas på en sak. Förmågan att koncentrera sig är inte inbyggd. Först måste vi lära oss att koncentrera oss. Detta inträffar vanligen på dagis eller i skolan. Vid sex års ålder kan barn koncentrera sig i ungefär 15 minuter. Tonåringar från 14 års ålder kan koncentrera sig och arbeta dubbelt så länge. Vuxnas koncentrationsfas varar ungefär 45 minuter. Efter en viss tid krymper koncentrationen. De som studerar förlorar intresset för materialet. De kan också bli trötta eller stressade. Till följd därav blir det svårare att studera. Minnet kan inte behålla materialet lika bra. Men en person kan öka sin koncentration! Det är mycket viktigt att du har sovit tillräckligt innan du studerar. En person som är trött kan bara koncentrera sig en kort stund. Hjärnan gör fler misstag när vi är trötta. Våra känslor påverkar också vår koncentration. En person som vill studera effektivt bör vara i en neutral sinnesstämning. Alltför många positiva eller negativa känslor försvårar framgången. Naturligtvis kan en person inte alltid kontrollera sina känslor. Men du kan försöka att ignorera dem när du studerar. En person som vill koncentrera sig måste vara motiverad. Vi måste alltid ha ett mål i sikte när vi studerar. Först då är vår hjärna redo att koncentrera sig. En lugn omgivning är också viktig för god koncentration. Och: Du bör också dricka mycket vatten när du studerar; det håller dig vaken. En person som har allt detta i åtanke kommer säkerligen att vara koncentrerad längre!