Ordlista

sv Genitiv   »   sl Rodilnik (Genitiv)

99 [nittionio]

Genitiv

Genitiv

99 [devetindevetdeset]

Rodilnik (Genitiv)

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
min väninnas katt m-čk- moj- p---a-e--ice mačka moje prijateljice m-č-a m-j- p-i-a-e-j-c- ----------------------- mačka moje prijateljice 0
min väns hund pes---je-a--r-j-t-l-a pes mojega prijatelja p-s m-j-g- p-i-a-e-j- --------------------- pes mojega prijatelja 0
mina barns leksaker i---če--oj------ok igrače mojih otrok i-r-č- m-j-h o-r-k ------------------ igrače mojih otrok 0
Det är min kollegas kappa. To -e -la---mo-e-- --le--. To je plašč mojega kolega. T- j- p-a-č m-j-g- k-l-g-. -------------------------- To je plašč mojega kolega. 0
Det är min kollegas bil. T- -e av-- mo-e-k--e--ce. To je avto moje kolegice. T- j- a-t- m-j- k-l-g-c-. ------------------------- To je avto moje kolegice. 0
Det är mina kollegors arbete. T---e-del------ga---lega. To je delo mojega kolega. T- j- d-l- m-j-g- k-l-g-. ------------------------- To je delo mojega kolega. 0
Knappen på skjortan är borta. G-m--- sraj-- ---od--de-. Gumb s srajce je odpadel. G-m- s s-a-c- j- o-p-d-l- ------------------------- Gumb s srajce je odpadel. 0
Nyckeln till garaget är borta. K--uča g-raže--i ve-. Ključa garaže ni več. K-j-č- g-r-ž- n- v-č- --------------------- Ključa garaže ni več. 0
Chefens dator är sönder. Šef---r--un----- je p---arjen. Šefov računalnik je pokvarjen. Š-f-v r-č-n-l-i- j- p-k-a-j-n- ------------------------------ Šefov računalnik je pokvarjen. 0
Vilka är flickans föräldrar? K-e-so--tarš- te---ekl-t? Kje so starši teh deklet? K-e s- s-a-š- t-h d-k-e-? ------------------------- Kje so starši teh deklet? 0
Hur kommer jag till hennes föräldrars hus? K--- --i-e- -- -iše--ji---ih-s-ar-ev? Kako pridem do hiše njihovih staršev? K-k- p-i-e- d- h-š- n-i-o-i- s-a-š-v- ------------------------------------- Kako pridem do hiše njihovih staršev? 0
Huset ligger vid slutet av gatan. H-ša-stoji--a --ncu -----. Hiša stoji na koncu ulice. H-š- s-o-i n- k-n-u u-i-e- -------------------------- Hiša stoji na koncu ulice. 0
Vad heter huvudstaden i Schweiz? Kak- s- im-n--e--l-vn- -------v-ce? Kako se imenuje glavno mesto Švice? K-k- s- i-e-u-e g-a-n- m-s-o Š-i-e- ----------------------------------- Kako se imenuje glavno mesto Švice? 0
Vad är titeln på boken? Ka-še--je-n-s--- -e -n----? Kakšen je naslov te knjige? K-k-e- j- n-s-o- t- k-j-g-? --------------------------- Kakšen je naslov te knjige? 0
Vad heter grannarnas barn? Kak--se--m-n-j-jo sosed-------o--? Kako se imenujejo sosedovi otroci? K-k- s- i-e-u-e-o s-s-d-v- o-r-c-? ---------------------------------- Kako se imenujejo sosedovi otroci? 0
När börjar barnens skollov? Kdaj ---jo o--o-i šo---e poč-t-ic-? Kdaj imajo otroci šolske počitnice? K-a- i-a-o o-r-c- š-l-k- p-č-t-i-e- ----------------------------------- Kdaj imajo otroci šolske počitnice? 0
När är läkarens mottagningstider? Kda---e-- z-r-v-i-? Kdaj dela zdravnik? K-a- d-l- z-r-v-i-? ------------------- Kdaj dela zdravnik? 0
När är museets öppettider? Ob k-----h -r---je-odp-t-m-ze-? Ob katerih urah je odprt muzej? O- k-t-r-h u-a- j- o-p-t m-z-j- ------------------------------- Ob katerih urah je odprt muzej? 0

Bättre koncentration = bättre lärande

När vi lär oss måste vi koncentrera oss. All uppmärksamhet måste riktas på en sak. Förmågan att koncentrera sig är inte inbyggd. Först måste vi lära oss att koncentrera oss. Detta inträffar vanligen på dagis eller i skolan. Vid sex års ålder kan barn koncentrera sig i ungefär 15 minuter. Tonåringar från 14 års ålder kan koncentrera sig och arbeta dubbelt så länge. Vuxnas koncentrationsfas varar ungefär 45 minuter. Efter en viss tid krymper koncentrationen. De som studerar förlorar intresset för materialet. De kan också bli trötta eller stressade. Till följd därav blir det svårare att studera. Minnet kan inte behålla materialet lika bra. Men en person kan öka sin koncentration! Det är mycket viktigt att du har sovit tillräckligt innan du studerar. En person som är trött kan bara koncentrera sig en kort stund. Hjärnan gör fler misstag när vi är trötta. Våra känslor påverkar också vår koncentration. En person som vill studera effektivt bör vara i en neutral sinnesstämning. Alltför många positiva eller negativa känslor försvårar framgången. Naturligtvis kan en person inte alltid kontrollera sina känslor. Men du kan försöka att ignorera dem när du studerar. En person som vill koncentrera sig måste vara motiverad. Vi måste alltid ha ett mål i sikte när vi studerar. Först då är vår hjärna redo att koncentrera sig. En lugn omgivning är också viktig för god koncentration. Och: Du bör också dricka mycket vatten när du studerar; det håller dig vaken. En person som har allt detta i åtanke kommer säkerligen att vara koncentrerad längre!