Ordlista

sv motivera något 2   »   eo pravigi ion 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [sepdek ses]

pravigi ion 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Varför kom du inte? K-al-v- ne ---is? K--- v- n- v----- K-a- v- n- v-n-s- ----------------- Kial vi ne venis? 0
Jag var sjuk. Mi-e--i--m-ls--a. M- e---- m------- M- e-t-s m-l-a-a- ----------------- Mi estis malsana. 0
Jag kom inte, för jag var sjuk. Mi ne --ni---ar-m-----is--a---n-. M- n- v---- ĉ-- m- e---- m------- M- n- v-n-s ĉ-r m- e-t-s m-l-a-a- --------------------------------- Mi ne venis ĉar mi estis malsana. 0
Varför kom hon inte? K-a-----n--v-n--? K--- ŝ- n- v----- K-a- ŝ- n- v-n-s- ----------------- Kial ŝi ne venis? 0
Hon var trött. Ŝi --ti- lac-. Ŝ- e---- l---- Ŝ- e-t-s l-c-. -------------- Ŝi estis laca. 0
Hon kom inte, för hon var trött. Ŝ---- v--i---ar ŝi e-----l-ca. Ŝ- n- v---- ĉ-- ŝ- e---- l---- Ŝ- n- v-n-s ĉ-r ŝ- e-t-s l-c-. ------------------------------ Ŝi ne venis ĉar ŝi estis laca. 0
Varför kom han inte? K-a- l- n- v-nis? K--- l- n- v----- K-a- l- n- v-n-s- ----------------- Kial li ne venis? 0
Han hade ingen lust. Li--e-em--. L- n- e---- L- n- e-i-. ----------- Li ne emis. 0
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. L--ne-v--is ĉar -i-ne-e--s. L- n- v---- ĉ-- l- n- e---- L- n- v-n-s ĉ-r l- n- e-i-. --------------------------- Li ne venis ĉar li ne emis. 0
Varför kom ni inte? K-al v--n- ven--? K--- v- n- v----- K-a- v- n- v-n-s- ----------------- Kial vi ne venis? 0
Vår bil är trasig. N---aŭt- -a---s. N-- a--- p------ N-a a-t- p-n-i-. ---------------- Nia aŭto paneis. 0
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. Ni -e-ven-s -ar ni- -ŭto -ane--. N- n- v---- ĉ-- n-- a--- p------ N- n- v-n-s ĉ-r n-a a-t- p-n-i-. -------------------------------- Ni ne venis ĉar nia aŭto paneis. 0
Varför kom inte människorna? K-a- l----mo- n- v--is? K--- l- h---- n- v----- K-a- l- h-m-j n- v-n-s- ----------------------- Kial la homoj ne venis? 0
De missade tåget. I-- m-ltra-i--la traj---. I-- m-------- l- t------- I-i m-l-r-f-s l- t-a-n-n- ------------------------- Ili maltrafis la trajnon. 0
De kom inte, för de missade tåget. I-- -e v--is--ar--l- -altr-fis-l--tr-j---. I-- n- v---- ĉ-- i-- m-------- l- t------- I-i n- v-n-s ĉ-r i-i m-l-r-f-s l- t-a-n-n- ------------------------------------------ Ili ne venis ĉar ili maltrafis la trajnon. 0
Varför kom du inte? Ki---vi -- -e-i-? K--- v- n- v----- K-a- v- n- v-n-s- ----------------- Kial vi ne venis? 0
Jag fick inte. M- -e rajtis. M- n- r------ M- n- r-j-i-. ------------- Mi ne rajtis. 0
Jag kom inte, för att jag inte fick. M--ne ve-is--ar -i ---ra--is. M- n- v---- ĉ-- m- n- r------ M- n- v-n-s ĉ-r m- n- r-j-i-. ----------------------------- Mi ne venis ĉar mi ne rajtis. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…