Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   eo Posesivaj pronomoj 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [sesdek ses]

Posesivaj pronomoj 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
jag – min m------a mi - mia m- - m-a -------- mi - mia 0
Jag hittar inte min nyckel. M--n-----va---ia- ŝlosil-n. Mi ne trovas mian ŝlosilon. M- n- t-o-a- m-a- ŝ-o-i-o-. --------------------------- Mi ne trovas mian ŝlosilon. 0
Jag hittar inte min biljett. M--ne -ro-a--m--n---l-t--. Mi ne trovas mian bileton. M- n- t-o-a- m-a- b-l-t-n- -------------------------- Mi ne trovas mian bileton. 0
du – din v--(----- v-- (--a) vi (ci) – via (cia) v- (-i- – v-a (-i-) ------------------- vi (ci) – via (cia) 0
Har du hittat din nyckel? Ĉ- -i-tro-i- v------o--lon? Ĉu vi trovis vian ŝlosilon? Ĉ- v- t-o-i- v-a- ŝ-o-i-o-? --------------------------- Ĉu vi trovis vian ŝlosilon? 0
Har du hittat din biljett? Ĉu -i -ro--s-ci-----l-ton? Ĉu ci trovis cian bileton? Ĉ- c- t-o-i- c-a- b-l-t-n- -------------------------- Ĉu ci trovis cian bileton? 0
han – sin li---lia li - lia l- - l-a -------- li - lia 0
Vet du, var hans nyckel är? Ĉu vi sc-as---e--ia--l-si-o e--as? Ĉu vi scias kie lia ŝlosilo estas? Ĉ- v- s-i-s k-e l-a ŝ-o-i-o e-t-s- ---------------------------------- Ĉu vi scias kie lia ŝlosilo estas? 0
Vet du, var hans biljett är? Ĉu-----c--s -ie l-- -i-et- -sta-? Ĉu vi scias kie lia bileto estas? Ĉ- v- s-i-s k-e l-a b-l-t- e-t-s- --------------------------------- Ĉu vi scias kie lia bileto estas? 0
hon – hennes ŝi-- ŝ-a ŝi - ŝia ŝ- - ŝ-a -------- ŝi - ŝia 0
Hennes pengar är borta. Ŝia----- ma-ape---. Ŝia mono malaperis. Ŝ-a m-n- m-l-p-r-s- ------------------- Ŝia mono malaperis. 0
Och hennes kontokort är också borta. K-- a-ka---i- kre-it--rt- m--ap--i-. Kaj ankaŭ ŝia kreditkarto malaperis. K-j a-k-ŭ ŝ-a k-e-i-k-r-o m-l-p-r-s- ------------------------------------ Kaj ankaŭ ŝia kreditkarto malaperis. 0
vi – vår n--- -ia ni - nia n- - n-a -------- ni - nia 0
Vår morfar / farfar är sjuk. N----vĉ-o malsan-s. Nia avĉjo malsanas. N-a a-ĉ-o m-l-a-a-. ------------------- Nia avĉjo malsanas. 0
Vår mormor / farmor är frisk. Nia ---n-----nas. Nia avinjo sanas. N-a a-i-j- s-n-s- ----------------- Nia avinjo sanas. 0
ni – er v--- --a vi - via v- - v-a -------- vi - via 0
Barn, var är er pappa? Infanoj, --- -s--- vi- -a-jo? Infanoj, kie estas via paĉjo? I-f-n-j- k-e e-t-s v-a p-ĉ-o- ----------------------------- Infanoj, kie estas via paĉjo? 0
Barn, var är er mamma? I-fan--, ki------- --a pan-o? Infanoj, kie estas via panjo? I-f-n-j- k-e e-t-s v-a p-n-o- ----------------------------- Infanoj, kie estas via panjo? 0

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!