Ordlista

sv Negation 2   »   lv Noliegums 2

65 [sextiofem]

Negation 2

Negation 2

65 [sešdesmit pieci]

Noliegums 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Är ringen dyr? V------d-e---i- -ā-g-? V-- g------- i- d----- V-i g-e-z-n- i- d-r-s- ---------------------- Vai gredzens ir dārgs? 0
Nej, den kostar bara hundra euro. N-- --s m--sā --k-- s-mt--ei--. N-- t-- m---- t---- s---- e---- N-, t-s m-k-ā t-k-i s-m-s e-r-. ------------------------------- Nē, tas maksā tikai simts eiro. 0
Men jag har bara femtio. Bet -a--i--ti-a- piec-e-mit. B-- m-- i- t---- p---------- B-t m-n i- t-k-i p-e-d-s-i-. ---------------------------- Bet man ir tikai piecdesmit. 0
Är du redan färdig? Vai-t- --u-esi-g--av-? V-- t- j-- e-- g------ V-i t- j-u e-i g-t-v-? ---------------------- Vai tu jau esi gatava? 0
Nej, inte ännu. N----ēl-nē. N-- v-- n-- N-, v-l n-. ----------- Nē, vēl nē. 0
Men snart är jag färdig. Be---- t------ū-u--a---a. B-- e- t---- b--- g------ B-t e- t-l-t b-š- g-t-v-. ------------------------- Bet es tūlīt būšu gatava. 0
Vill du ha mer soppa? Va------ē- ---ies --p-? V-- t- v-- v----- z---- V-i t- v-l v-l-e- z-p-? ----------------------- Vai tu vēl vēlies zupu? 0
Nej, jag vill inte ha mer. Nē,----rāk--e-r-b-. N-- v----- n------- N-, v-i-ā- n-g-i-u- ------------------- Nē, vairāk negribu. 0
Men en glass till. Be- -ē- -ald-j---. B-- v-- s--------- B-t v-l s-l-ē-u-u- ------------------ Bet vēl saldējumu. 0
Har du bott här länge? V-- -u---- se- -e-dzī-o? V-- t- j-- s-- t- d----- V-i t- j-u s-n t- d-ī-o- ------------------------ Vai tu jau sen te dzīvo? 0
Nej, bara en månad. Nē, -ik-i -ē--s-. N-- t---- m------ N-, t-k-i m-n-s-. ----------------- Nē, tikai mēnesi. 0
Men jag känner redan mycket folk. Be- -- p-z-stu -au da-d-us-c----k-s. B-- e- p------ j-- d------ c-------- B-t e- p-z-s-u j-u d-u-z-s c-l-ē-u-. ------------------------------------ Bet es pazīstu jau daudzus cilvēkus. 0
Åker du hem imorgon? V-i -----t-br--- -----? V-- t- r-- b---- m----- V-i t- r-t b-a-c m-j-s- ----------------------- Vai tu rīt brauc mājās? 0
Nej, först mot veckoslutet. Nē, tik-i n-d--a--no-al-. N-- t---- n------ n------ N-, t-k-i n-d-ļ-s n-g-l-. ------------------------- Nē, tikai nedēļas nogalē. 0
Men jag kommer tillbaka redan på söndag. B----s ---r-ezī--s-------ētd---. B-- e- a---------- j-- s-------- B-t e- a-g-i-z-š-s j-u s-ē-d-e-. -------------------------------- Bet es atgriezīšos jau svētdien. 0
Är din dotter redan vuxen? V-i -ava--eita -- j-- ---au--s-? V-- t--- m---- i- j-- p--------- V-i t-v- m-i-a i- j-u p-e-u-u-i- -------------------------------- Vai tava meita ir jau pieaugusi? 0
Nej, hon är bara sjutton år. Nē- viņ----r----ai s-š-ad--i-. N-- v---- i- t---- s---------- N-, v-ņ-i i- t-k-i s-š-a-s-i-. ------------------------------ Nē, viņai ir tikai sešpadsmit. 0
Men hon har redan en pojkvän. B---viņ---i- --- d--ugs. B-- v---- i- j-- d------ B-t v-ņ-i i- j-u d-a-g-. ------------------------ Bet viņai ir jau draugs. 0

Vad orden berättar för oss

Över hela världen finns det miljontals böcker. Hur många som har skrivits hittills är okänt. En massa kunskap finns lagrad i dessa böcker. Om man lästa alla, skulle man veta en hel del om livet. Därför att böcker visar oss hur världen förändras. Varje era har sina egna böcker. Genom att läsa dem, kan man se vad som är viktigt för människor. Olyckligtvis kan ingen läsa alla böcker.. Men modern teknologi kan hjälpa oss att analysera böcker. Med hjälp av digitalisering kan böcker lagras som data. Därefter kan innehållet analyseras. Därigenom kan lingvister se hur vårt språk har förändrats. Men det är till och med intressantare att räkna ordens frekvens. Härigenom kan vikten av vissa saker identifieras. Forskarna studerade mer än 5 miljoner böcker. Det var böcker från de fem senaste århundradena. Sammanlagt analyserades 500 miljarder ord. Frekvensen av orden visar hur människor levde då och nu. Idéer och trender reflekteras i språket. Ordet män har till exempel förlorat lite i betydelse. Det används mindre ofta idag än tidigare. Frekvensen av ordet kvinnor har å andra sidan ökat avsevärt. Man kan också se vad vi tycker om att äta genom att titta på ord. Ordet glass var mycket viktigt på femtiotalet. Därefter blev orden pizza och pasta populära. Termen sushi har varit dominerande under några år nu. Det är goda nyheter för alla språkälskare… Vårt språk får flera ord för varje år som går!