Ordlista

sv Gå och handla   »   lv Iepirkšanās

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [piecdesmit četri]

Iepirkšanās

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. E- v-lo--nopirkt -āvanu. Es vēlos nopirkt dāvanu. E- v-l-s n-p-r-t d-v-n-. ------------------------ Es vēlos nopirkt dāvanu. 0
Men inget som är för dyrt. Be--n--- ----- dā-g-. Bet neko pārāk dārgu. B-t n-k- p-r-k d-r-u- --------------------- Bet neko pārāk dārgu. 0
Kanske en handväska? V----- rok-s-omi-u? Varbūt rokassomiņu? V-r-ū- r-k-s-o-i-u- ------------------- Varbūt rokassomiņu? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? K----krāsā? Kādā krāsā? K-d- k-ā-ā- ----------- Kādā krāsā? 0
Svart, brun eller vit? M----, -rūn----i baltu? Melnu, brūnu vai baltu? M-l-u- b-ū-u v-i b-l-u- ----------------------- Melnu, brūnu vai baltu? 0
En stor eller en liten? L---u -a---a--? Lielu vai mazu? L-e-u v-i m-z-? --------------- Lielu vai mazu? 0
Får jag se på den där? Va- e- v---tu --s----t -o? Vai es varētu apskatīt šo? V-i e- v-r-t- a-s-a-ī- š-? -------------------------- Vai es varētu apskatīt šo? 0
Är den av läder? Va---- -r-n--āda-? Vai tā ir no ādas? V-i t- i- n- ā-a-? ------------------ Vai tā ir no ādas? 0
Eller är den av konstläder? Va--t---r-n-----sl-----ā--s? Vai tā ir no mākslīgās ādas? V-i t- i- n- m-k-l-g-s ā-a-? ---------------------------- Vai tā ir no mākslīgās ādas? 0
Av läder naturligtvis. N- --as, -rot-m-. No ādas, protams. N- ā-a-, p-o-a-s- ----------------- No ādas, protams. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. T- -r īp-ši--ab--kva--tā-e. Tā ir īpaši laba kvalitāte. T- i- ī-a-i l-b- k-a-i-ā-e- --------------------------- Tā ir īpaši laba kvalitāte. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Un -o-as-o-i-a -r t---ām--ē-a. Un rokassomiņa ir tiešām lēta. U- r-k-s-o-i-a i- t-e-ā- l-t-. ------------------------------ Un rokassomiņa ir tiešām lēta. 0
Jag tycker om den. Tā -an --tīk. Tā man patīk. T- m-n p-t-k- ------------- Tā man patīk. 0
Jag tar den. T-----ņ--š-. To es ņemšu. T- e- ņ-m-u- ------------ To es ņemšu. 0
Kan jag eventuellt byta den? Vai-e- to-var-š----- a--ai---? Vai es to varēšu arī apmainīt? V-i e- t- v-r-š- a-ī a-m-i-ī-? ------------------------------ Vai es to varēšu arī apmainīt? 0
Självklart. P--s --r-s-vi-sa--o-a--. Pats par sevi saprotams. P-t- p-r s-v- s-p-o-a-s- ------------------------ Pats par sevi saprotams. 0
Vi slår in den som present. Mē- -o-i-sa--os----ā -āva--. Mēs to iesaiņosim kā dāvanu. M-s t- i-s-i-o-i- k- d-v-n-. ---------------------------- Mēs to iesaiņosim kā dāvanu. 0
Där borta är kassan. T-r-p-r- ---ā p--ē ir -ase. Tur pāri tajā pusē ir kase. T-r p-r- t-j- p-s- i- k-s-. --------------------------- Tur pāri tajā pusē ir kase. 0

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...