Ordlista

sv Hos läkaren   »   lv Pie ārsta

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [piecdesmit sepiņi]

Pie ārsta

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Jag har en läkartid. M----r--ie-akst-------r-t-. M-- i- p-------- p-- ā----- M-n i- p-e-a-s-s p-e ā-s-a- --------------------------- Man ir pieraksts pie ārsta. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Ma--i- p-e-----s-u- -es--t--m. M-- i- p-------- u- d--------- M-n i- p-e-a-s-s u- d-s-i-i-m- ------------------------------ Man ir pieraksts uz desmitiem. 0
Hur var namnet? K---ū- -a--? K- J-- s---- K- J-s s-u-? ------------ Kā Jūs sauc? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Lū--u- ---di-t uz-aidāma-- t-l-ā! L----- g------ u---------- t----- L-d-u- g-i-i-t u-g-i-ā-a-ā t-l-ā- --------------------------------- Lūdzu, gaidiet uzgaidāmajā telpā! 0
Doktorn kommer snart. Ā--t--t-----nāk-. Ā---- t---- n---- Ā-s-s t-l-t n-k-. ----------------- Ārsts tūlīt nāks. 0
Var är ni försäkrad? K---Jū- e-at-a--r---nāt-? K-- J-- e--- a----------- K-r J-s e-a- a-d-o-i-ā-a- ------------------------- Kur Jūs esat apdrošināta? 0
Vad kan jag göra för er? K- -- --ru --rīt -ūsu -abā? K- e- v--- d---- J--- l---- K- e- v-r- d-r-t J-s- l-b-? --------------------------- Ko es varu darīt Jūsu labā? 0
Har ni smärtor? Vai---ms -r-sā---? V-- J--- i- s----- V-i J-m- i- s-p-s- ------------------ Vai Jums ir sāpes? 0
Var gör det ont? Ku- sāp? K-- s--- K-r s-p- -------- Kur sāp? 0
Jag har alltid ont i ryggen. M-n-vie-mē- s---mu-u--. M-- v------ s-- m------ M-n v-e-m-r s-p m-g-r-. ----------------------- Man vienmēr sāp mugura. 0
Jag har ofta huvudvärk. M---bieži sā- g-l-a. M-- b---- s-- g----- M-n b-e-i s-p g-l-a- -------------------- Man bieži sāp galva. 0
Jag har ont i magen ibland. Ma----žr-i--sā- v-de--. M-- d------ s-- v------ M-n d-ž-e-z s-p v-d-r-. ----------------------- Man dažreiz sāp vēders. 0
Ta av er på överkroppen, tack! Lū--u, a-ģēr-i--ies-l-dz---duk-im! L----- a----------- l--- v-------- L-d-u- a-ģ-r-i-t-e- l-d- v-d-k-i-! ---------------------------------- Lūdzu, atģērbieties līdz viduklim! 0
Var snäll och lägg er på britsen! Lūdzu--a----iet-es u---ī-ān-! L----- a---------- u- d------ L-d-u- a-g-l-e-i-s u- d-v-n-! ----------------------------- Lūdzu, atgulieties uz dīvāna! 0
Blodtrycket är normalt. A---ssp------- i- --rtībā. A------------- i- k------- A-i-s-p-e-i-n- i- k-r-ī-ā- -------------------------- Asinsspiediens ir kārtībā. 0
Jag ger er en spruta. E--j--s-i---r---šu. E- j--- i---------- E- j-m- i-š-r-c-š-. ------------------- Es jums iešpricēšu. 0
Jag ger er tabletter. E---u-- -edo----a---tes. E- J--- i----- t-------- E- J-m- i-d-š- t-b-e-e-. ------------------------ Es Jums iedošu tabletes. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. Es -----i--ak-tī-- r---pti. E- J--- i--------- r------- E- J-m- i-r-k-t-š- r-c-p-i- --------------------------- Es Jums izrakstīšu recepti. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!