Ordliste

nn Ordinal numbers   »   sv Ordningstal

61 [sekstiein / ein og seksti]

Ordinal numbers

Ordinal numbers

61 [sextioett]

Ordningstal

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Den fyrste månaden er januar. D-n ---st- m--a--- -r -anu-ri. Den första månaden är januari. D-n f-r-t- m-n-d-n ä- j-n-a-i- ------------------------------ Den första månaden är januari. 0
Den andre månaden er februar. D-- --d-a-m-nad-- -r f--ru-r-. Den andra månaden är februari. D-n a-d-a m-n-d-n ä- f-b-u-r-. ------------------------------ Den andra månaden är februari. 0
Den tredje månaden er mars. De- -r--j--------- -r -a-s. Den tredje månaden är mars. D-n t-e-j- m-n-d-n ä- m-r-. --------------------------- Den tredje månaden är mars. 0
Den fjerde månaden er april. Den ----------ade--är-apr--. Den fjärde månaden är april. D-n f-ä-d- m-n-d-n ä- a-r-l- ---------------------------- Den fjärde månaden är april. 0
Den femte månaden er mai. D-n-f-mte-må-aden är----. Den femte månaden är maj. D-n f-m-e m-n-d-n ä- m-j- ------------------------- Den femte månaden är maj. 0
Den sjette månaden er juni. D---sj-t-- m-n-d-- ä- ----. Den sjätte månaden är juni. D-n s-ä-t- m-n-d-n ä- j-n-. --------------------------- Den sjätte månaden är juni. 0
Seks månader er eit halvt år. S-x-må----r -r ett-h-lv--. Sex månader är ett halvår. S-x m-n-d-r ä- e-t h-l-å-. -------------------------- Sex månader är ett halvår. 0
Januar, februar, mars, Jan----,-f--ruari,-ma-s, Januari, februari, mars, J-n-a-i- f-b-u-r-, m-r-, ------------------------ Januari, februari, mars, 0
april, mai og juni. ap-il, ma--och---n-. april, maj och juni. a-r-l- m-j o-h j-n-. -------------------- april, maj och juni. 0
Den sjuande månaden er juli. Den--j-nd---å-a-e- -r -u-i. Den sjunde månaden är juli. D-n s-u-d- m-n-d-n ä- j-l-. --------------------------- Den sjunde månaden är juli. 0
Den åttande månaden er august. D-n -tt--de-månad----r ---us-i. Den åttonde månaden är augusti. D-n å-t-n-e m-n-d-n ä- a-g-s-i- ------------------------------- Den åttonde månaden är augusti. 0
Den niande månaden er september. D-- --o--e-må-ad-n ---se-t--ber. Den nionde månaden är september. D-n n-o-d- m-n-d-n ä- s-p-e-b-r- -------------------------------- Den nionde månaden är september. 0
Den tiande månaden er oktober. De---ion-e m-nade---r--kt---r. Den tionde månaden är oktober. D-n t-o-d- m-n-d-n ä- o-t-b-r- ------------------------------ Den tionde månaden är oktober. 0
Den ellevte månaden er november. De- --f-e-m---d-n ---n---m---. Den elfte månaden är november. D-n e-f-e m-n-d-n ä- n-v-m-e-. ------------------------------ Den elfte månaden är november. 0
Den tolvte månaden er desember. D-- to-fte ---a--- är ---em-e-. Den tolfte månaden är december. D-n t-l-t- m-n-d-n ä- d-c-m-e-. ------------------------------- Den tolfte månaden är december. 0
Tolv månader er eitt år. To-------d-r ---et- år. Tolv månader är ett år. T-l- m-n-d-r ä- e-t å-. ----------------------- Tolv månader är ett år. 0
Juli, august, september, J-li, a--u--i,-se-te----, Juli, augusti, september, J-l-, a-g-s-i- s-p-e-b-r- ------------------------- Juli, augusti, september, 0
oktober, november og desember. o-t---r--n-ve--e- o-- -ecem---. oktober, november och december. o-t-b-r- n-v-m-e- o-h d-c-m-e-. ------------------------------- oktober, november och december. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Morsmålet er alltid det viktigaste språket

Morsmålet vårt er det fyrste vi lærer. Det skjer umedvite, så vi merkar det ikkje. Dei fleste menneske har berre eitt morsmål. Alle andre språk blir lærte som framandspråk. Sjølvsagt finst det menneske som veks opp med fleire språk. Men dei pratar oftast desse språka på litt ulikt nivå. Ofte blir språka også brukt ulikt. Til dømes blir eitt språk brukt på arbeid. Det andre blir brukt heime. Kor godt vi pratar eit språk, kjem an på fleire faktorar. Når vi lærer det som små born, lærer vi det oftast godt. Språksenteret vårt er mest effektivt i desse leveåra. Det er òg viktig kor ofte vi brukar språket. Di oftare vi brukar det, di betre pratar vi det. Forskarar trur at du aldri kan lære to språk like godt. Eitt språk blir alltid viktigare. Eksperiment ser ut til å stadfeste denne hypotesen. Forskjellige personar vart testa i ein studie. Ein del av forsøkspersonane prata to språk flytande. Kinesisk var morsmålet, og engelsk var andrespråket. Den andre halvparten av forsøkspersonane prata berre engelsk som morsmål. Forsøkspersonane måtte løyse enkle oppgåver på engelsk. Medan dei gjorde det, vart hjerneaktiviteten deira målt. Og det var skilnader i hjernen på forsøkspersonane! Hjå dei fleirspråklege var eit område i hjernen spesielt aktivt. Dei einspråklege hadde ingen aktivitet i dette området. Båe gruppene løyste oppgåvene like snøgt og like godt. Likevele omsette dei kinesiske alt til morsmålet sitt...