Ordliste

nn Subordinate clauses: that 1   »   sv Bisatser med att 1

91 [nittiein]

Subordinate clauses: that 1

Subordinate clauses: that 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Kanskje det blir betre vêr i morgon. Väd-----li- -an-k- -ät-r- -mo-g-n. V----- b--- k----- b----- i------- V-d-e- b-i- k-n-k- b-t-r- i-o-g-n- ---------------------------------- Vädret blir kanske bättre imorgon. 0
Korleis veit du det? Hu- v-- ni---t ? H-- v-- n- d-- ? H-r v-t n- d-t ? ---------------- Hur vet ni det ? 0
Eg håpar det blir betre. J-g--oppas,-a-t---- b-ir b--tr-. J-- h------ a-- d-- b--- b------ J-g h-p-a-, a-t d-t b-i- b-t-r-. -------------------------------- Jag hoppas, att det blir bättre. 0
Han kjem heilt sikkert. Ha---o--e---lld-les -äkert. H-- k----- a------- s------ H-n k-m-e- a-l-e-e- s-k-r-. --------------------------- Han kommer alldeles säkert. 0
Er det sikkert? Ä---et s---rt? Ä- d-- s------ Ä- d-t s-k-r-? -------------- Är det säkert? 0
Eg veit at han kjem. J-g--et---tt ha--k-m-er. J-- v--- a-- h-- k------ J-g v-t- a-t h-n k-m-e-. ------------------------ Jag vet, att han kommer. 0
Han ringjer sikkert. H-n ri-g-- -ä-er-. H-- r----- s------ H-n r-n-e- s-k-r-. ------------------ Han ringer säkert. 0
Er det sant? V--k-ige-? V--------- V-r-l-g-n- ---------- Verkligen? 0
Eg trur (at) han ringjer. Jag tr-r--at--ha--r-ng--. J-- t---- a-- h-- r------ J-g t-o-, a-t h-n r-n-e-. ------------------------- Jag tror, att han ringer. 0
Vinen er sikkert gamal. Vi-e- -r säk-r- gamm-lt. V---- ä- s----- g------- V-n-t ä- s-k-r- g-m-a-t- ------------------------ Vinet är säkert gammalt. 0
Veit du det sikkert? Vet n----- sä---t? V-- n- d-- s------ V-t n- d-t s-k-r-? ------------------ Vet ni det säkert? 0
Eg går ut frå at han er gamal. J---a-tar- a---de---r ----al-. J-- a----- a-- d-- ä- g------- J-g a-t-r- a-t d-t ä- g-m-a-t- ------------------------------ Jag antar, att det är gammalt. 0
Sjefen vår ser flott ut. Vår c-ef s--------t. V-- c--- s-- b-- u-- V-r c-e- s-r b-a u-. -------------------- Vår chef ser bra ut. 0
Synest du det? Ty---r--i? T----- n-- T-c-e- n-? ---------- Tycker ni? 0
Eg synest at han ser veldig flott ut. Jag t---er---ll --h-me-, --- -a--s-r m-c--- b-a-u-. J-- t----- t--- o-- m--- a-- h-- s-- m----- b-- u-- J-g t-c-e- t-l- o-h m-d- a-t h-n s-r m-c-e- b-a u-. --------------------------------------------------- Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. 0
Sjefen har sikkert ein kjærast. C-e--n-har s----t----v--n--a. C----- h-- s----- e- v------- C-e-e- h-r s-k-r- e- v-n-i-a- ----------------------------- Chefen har säkert en vännina. 0
Trur du det? Tr-r----d-- verkl---n? T--- n- d-- v--------- T-o- n- d-t v-r-l-g-n- ---------------------- Tror ni det verkligen? 0
Det er godt mogleg at han har ein kjærast. D-- -r --cke- ---ligt- a-t-han ----e- --nin-a. D-- ä- m----- m------- a-- h-- h-- e- v------- D-t ä- m-c-e- m-j-i-t- a-t h-n h-r e- v-n-n-a- ---------------------------------------------- Det är mycket möjligt, att han har en väninna. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Det spanske språket

Spansk er eitt av verdsspråka. Det er morsmål for meir enn 380 millionar menneske. I tillegg er det andre språk for svært mange menneske. Dermed er spansk eitt av dei viktigaste språka på planeten. Og det er det største av alle dei romanske språka. Dei spansktalande sjølve kallar språket sitt español eller castellano. Omgrepet castellano fortel kor det spanske språket kjem frå. Det utvikla seg frå daglegtalen i Castilla. Dei fleste spanjolar tala kastiljansk så tidleg som det 16. hundreåret. I dag blir omgrepa español og castellano brukt om einannan. Men dei kan òg vere politisk lada. Spansk vart utbreidd gjennom erobringar og kolonisering. Spansk blir òg tala i Vest-Afrika og på Filippinane. Dei fleste spanskspråklege menneske bur i Amerika. I Mellom- og Sør-Amerika er spansk det største språket. Men òg i USA veks talet på spanskspråklege. Om lag 50 millionar menneske i USA talar spansk. Det er fleire enn i Spania! Spansk i Amerika skil seg frå spansk i Europa. Desse skilnadene ser vi mest i ordtilfanget og grammatikken. I Amerika brukar dei til dømes ei anna fortidsform. Det er òg mange skilnader i ordtilfanget. Nokre ord finst berre i Amerika, andre berre i Spania. Men spansken er ikkje einskapleg i Amerika heller. Det finst forskjellige variantar av amerikansk spansk. Etter engelsk er spansk det mest studerte framandspråket i verda. Og det er nokså snøgt å lære. Kva ventar du på? - ¡Vamos!