Ordliste

nn giving reasons 3   »   sv motivera något 3

77 [syttisju]

giving reasons 3

giving reasons 3

77 [sjuttiosju]

motivera något 3

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Kvifor et du ikkje kaka? Va-fö- ä----n- -nt- -å-t--? Varför äter ni inte tårtan? V-r-ö- ä-e- n- i-t- t-r-a-? --------------------------- Varför äter ni inte tårtan? 0
Eg må slanke meg. J----å--- b-nta. Jag måste banta. J-g m-s-e b-n-a- ---------------- Jag måste banta. 0
Eg et ikkje fordi eg må slanke meg. Jag-ä----den inte,-f-r-----j-- ---t- ba--a. Jag äter den inte, för att jag måsta banta. J-g ä-e- d-n i-t-, f-r a-t j-g m-s-a b-n-a- ------------------------------------------- Jag äter den inte, för att jag måsta banta. 0
Kvifor drikk du ikkje øl? V--f-r ------r-n----t----et? Varför dricker ni inte ölet? V-r-ö- d-i-k-r n- i-t- ö-e-? ---------------------------- Varför dricker ni inte ölet? 0
Eg må køyre. J------t------. Jag måste köra. J-g m-s-e k-r-. --------------- Jag måste köra. 0
Eg drikk ikkje fordi eg må køyre. Ja- d-ick---det-------för---t---g -å--- -ör-. Jag dricker det inte, för att jag måste köra. J-g d-i-k-r d-t i-t-, f-r a-t j-g m-s-e k-r-. --------------------------------------------- Jag dricker det inte, för att jag måste köra. 0
Kvifor drikk du ikkje kaffien? V-rfö---r---e---u --------fe-? Varför dricker du inte kaffet? V-r-ö- d-i-k-r d- i-t- k-f-e-? ------------------------------ Varför dricker du inte kaffet? 0
Han er kald. D-- ä- kal--. Det är kallt. D-t ä- k-l-t- ------------- Det är kallt. 0
Eg drikk han ikkje fordi han er kald. J---------r-de----t---e-ter----det -r-k---t. Jag dricker det inte, eftersom det är kallt. J-g d-i-k-r d-t i-t-, e-t-r-o- d-t ä- k-l-t- -------------------------------------------- Jag dricker det inte, eftersom det är kallt. 0
Kvifor drikk du ikkje teen? V-r-----rick-- du i--- --e-? Varför dricker du inte teet? V-r-ö- d-i-k-r d- i-t- t-e-? ---------------------------- Varför dricker du inte teet? 0
Eg har ikkje sukker. Ja--ha- inget -o-ker. Jag har inget socker. J-g h-r i-g-t s-c-e-. --------------------- Jag har inget socker. 0
Eg drikk han ikkje fordi eg ikkje har sukker. Jag -r-------e- i--e---ör -t- j-g-inte -----å-o- so---r. Jag dricker det inte, för att jag inte har något socker. J-g d-i-k-r d-t i-t-, f-r a-t j-g i-t- h-r n-g-t s-c-e-. -------------------------------------------------------- Jag dricker det inte, för att jag inte har något socker. 0
Kvifor et du ikkje suppa? V--f-r--t----- --t---op---? Varför äter ni inte soppan? V-r-ö- ä-e- n- i-t- s-p-a-? --------------------------- Varför äter ni inte soppan? 0
Eg har ikkje bestilt ho. J-g -ar--nt--b--t---t----. Jag har inte beställt den. J-g h-r i-t- b-s-ä-l- d-n- -------------------------- Jag har inte beställt den. 0
Eg et ho ikkje fordi eg ikkje har bestilt ho. Ja- --e---en-i--e- -f-e-som--ag ---e h---b--t-ll--de-. Jag äter den inte, eftersom jag inte har beställt den. J-g ä-e- d-n i-t-, e-t-r-o- j-g i-t- h-r b-s-ä-l- d-n- ------------------------------------------------------ Jag äter den inte, eftersom jag inte har beställt den. 0
Kvifor et du ikkje kjøtet? Va---r ät----i --te-köt--t? Varför äter ni inte köttet? V-r-ö- ä-e- n- i-t- k-t-e-? --------------------------- Varför äter ni inte köttet? 0
Eg er vegetarianar. J-g-ä---e--tar--n. Jag är vegetarian. J-g ä- v-g-t-r-a-. ------------------ Jag är vegetarian. 0
Eg et det ikkje fordi eg er vegetarianar. J-g -ter d-- -n-e, ----rso- ja- -r---g-----an. Jag äter det inte, eftersom jag är vegetarian. J-g ä-e- d-t i-t-, e-t-r-o- j-g ä- v-g-t-r-a-. ---------------------------------------------- Jag äter det inte, eftersom jag är vegetarian. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Rørsler hjelper til med å lære ord

Når vi lærer ord, har hjernen vår mykje arbeid. Han må lagre kvart nye ord. Men du kan hjelpe hjernen din med å lære. Det gjer du ved rørsler. Rørsler hjelper minnet vårt. Det kan hugse ord betre, når det arbeider med rørsla samstundes. Det har vorte tydeleg vist i ein studie. Forskarane lét forsøkspersonane lære ord. Orda fanst ikkje på ordentleg. Dei høyrde til eit kunstig språk. Forsøkspersonane lærte nokre ord med rørsler til. Det tyder at forsøkspersonane ikkje berre høyrte eller las orda. Gjennom rørsler imiterte dei kva orda tydde. Medan dei lærte, vart hjerneaktiviteten deira målt. Forskarane gjorde ei interessant oppdaging. Når orda vart lærte med rørsler, var fleire hjerneområde aktive. I tillegg til språksenteret var det sensomotoriske området aktivt. Denne tilleggsaktiviteten i hjernen påverkar minnet vårt. Når vi lærer med rørsler, blir det laga komplekse nettverk. Desse nettverka kan lagre det nye ordet på fleire stader i hjernen. Slik kan ordtilfanget bli handsama meir effektivt. Når vi vil bruke orda, finn hjernen dei snøggare. Dei er òg lagra betre. Uansett er det viktig at rørslene har samanheng med ordet. Hjernen vår skjønar når ordet og rørsla ikkje høyrer saman. Desse nye funna kan føre til nye undervisingsmetodar. Menneske som øver sjeldan på språk, lærer ofte sakte. Kanskje lærer dei lettare når dei må imitere ord med kroppen...