Ordlista

sv Småprat 1   »   lt I (pirmas) pokalbis

20 [tjugo]

Småprat 1

Småprat 1

20 [dvidešimt]

I (pirmas) pokalbis

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Slå er ner! Į-itaisykite p-togi--! Įsitaisykite patogiai! Į-i-a-s-k-t- p-t-g-a-! ---------------------- Įsitaisykite patogiai! 0
Känn er som hemma! J-uski-ės-k-i--n-m--! Jauskitės kaip namie! J-u-k-t-s k-i- n-m-e- --------------------- Jauskitės kaip namie! 0
Vad vill ni ha att dricka? K- n-r-t-mė-e--šg-rti? Ko norėtumėte išgerti? K- n-r-t-m-t- i-g-r-i- ---------------------- Ko norėtumėte išgerti? 0
Tycker ni om musik? Ar-m-gs-a----u-ik-? Ar mėgstate muziką? A- m-g-t-t- m-z-k-? ------------------- Ar mėgstate muziką? 0
Jag tycker om klassisk musik. A- mė-stu-k-asi--n- ----ką. Aš mėgstu klasikinę muziką. A- m-g-t- k-a-i-i-ę m-z-k-. --------------------------- Aš mėgstu klasikinę muziką. 0
Här är mina cd-skivor. Č-a --no k-m-a---n--i d--ka-. Čia mano kompaktiniai diskai. Č-a m-n- k-m-a-t-n-a- d-s-a-. ----------------------------- Čia mano kompaktiniai diskai. 0
Spelar ni något instrument? A- (-ūs)--roj--e -o--u n-r- inst--men--? Ar (jūs) grojate kokiu nors instrumentu? A- (-ū-) g-o-a-e k-k-u n-r- i-s-r-m-n-u- ---------------------------------------- Ar (jūs) grojate kokiu nors instrumentu? 0
Här är min gitarr. Č-a--ano-gita--. Čia mano gitara. Č-a m-n- g-t-r-. ---------------- Čia mano gitara. 0
Tycker ni om att sjunga? A---ė--t--e--a-n----? Ar mėgstate dainuoti? A- m-g-t-t- d-i-u-t-? --------------------- Ar mėgstate dainuoti? 0
Har ni barn? Ar ---ite-----ų? Ar turite vaikų? A- t-r-t- v-i-ų- ---------------- Ar turite vaikų? 0
Har ni en hund? A- -urite š-n-? Ar turite šunį? A- t-r-t- š-n-? --------------- Ar turite šunį? 0
Har ni en katt? Ar--urite kat-? Ar turite katę? A- t-r-t- k-t-? --------------- Ar turite katę? 0
Här är mina böcker. Č-- (yr-- m--o----g-s. Čia (yra) mano knygos. Č-a (-r-) m-n- k-y-o-. ---------------------- Čia (yra) mano knygos. 0
Jag läser just nu den här boken. (-----iu- m-tu-s-----u š-- --y-ą. (Aš) šiuo metu skaitau šią knygą. (-š- š-u- m-t- s-a-t-u š-ą k-y-ą- --------------------------------- (Aš) šiuo metu skaitau šią knygą. 0
Vad tycker ni om att läsa? K---j--) -ėg---te s-aity-i? Ką (jūs) mėgstate skaityti? K- (-ū-) m-g-t-t- s-a-t-t-? --------------------------- Ką (jūs) mėgstate skaityti? 0
Tycker ni om att gå på konsert? A- -ė-s---e ---- į k--ce-t-? Ar mėgstate eiti į koncertą? A- m-g-t-t- e-t- į k-n-e-t-? ---------------------------- Ar mėgstate eiti į koncertą? 0
Tycker ni om att gå på teater? A- ----t-te-e-t--- te-trą? Ar mėgstate eiti į teatrą? A- m-g-t-t- e-t- į t-a-r-? -------------------------- Ar mėgstate eiti į teatrą? 0
Tycker ni om att gå på operan? A---ė-s-a-e-e-t- --o----? Ar mėgstate eiti į operą? A- m-g-t-t- e-t- į o-e-ą- ------------------------- Ar mėgstate eiti į operą? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!
Visste du?
Italienska räknas till de romanska språken. Det innebär att det utvecklats från latinet. Italienska är modersmål för omkring 70 miljoner människor. Majoriteten av dessa bor i Italien. Italienska förstås också i Slovenien och Kroatien. Språket färdades så långt som till Afrika genom kolonialpolitiken. Till och med idag förstås italienska i Libyen, Somalia och Eritrea av många äldre människor. Många emigranter tog med sig språket till sitt nya hemland. Framför allt finns det många italienskspråkiga samhällen i Sydamerika. Ofta blandades italienska med spanska i dessa områden och nya språk skapades. Det ovanliga med italienska är dess många olika dialekter. Vissa experter talar till och med om individuella språk. Italienskans stavning är inte svår; den följer uttalet. För många är italienska det vackraste språket i världen! Kanske för att det är musikens, designens och den goda matens språk?