Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   lt Savybiniai įvardžiai 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [šešiasdešimt šeši]

Savybiniai įvardžiai 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
jag – min aš-- m-no a- — m--- a- — m-n- --------- aš — mano 0
Jag hittar inte min nyckel. (Aš- n-r-ndu sa---ra---. (--- n------ s--- r----- (-š- n-r-n-u s-v- r-k-o- ------------------------ (Aš) nerandu savo rakto. 0
Jag hittar inte min biljett. (A----e-and---av- b--i--o. (--- n------ s--- b------- (-š- n-r-n-u s-v- b-l-e-o- -------------------------- (Aš) nerandu savo bilieto. 0
du – din t- --tavo t- — t--- t- — t-v- --------- tu — tavo 0
Har du hittat din nyckel? A- ----- ---o r--tą? A- r---- s--- r----- A- r-d-i s-v- r-k-ą- -------------------- Ar radai savo raktą? 0
Har du hittat din biljett? A- ----- s--- b-l--t-? A- r---- s--- b------- A- r-d-i s-v- b-l-e-ą- ---------------------- Ar radai savo bilietą? 0
han – sin j---- jo j-- — j- j-s — j- -------- jis — jo 0
Vet du, var hans nyckel är? Ar---nai- -u--(-ra- jo --kta-? A- ž----- k-- (---- j- r------ A- ž-n-i- k-r (-r-) j- r-k-a-? ------------------------------ Ar žinai, kur (yra) jo raktas? 0
Vet du, var hans biljett är? Ar-ži-ai---u---yra)-jo-bilietas? A- ž----- k-- (---- j- b-------- A- ž-n-i- k-r (-r-) j- b-l-e-a-? -------------------------------- Ar žinai, kur (yra) jo bilietas? 0
hon – hennes ji-— --s j- — j-- j- — j-s -------- ji — jos 0
Hennes pengar är borta. J-s--i-igai --ngo. J-- p------ d----- J-s p-n-g-i d-n-o- ------------------ Jos pinigai dingo. 0
Och hennes kontokort är också borta. J-- -r-d-ti-ė k-rte-ė -a-- p-t -in--. J-- k-------- k------ t--- p-- d----- J-s k-e-i-i-ė k-r-e-ė t-i- p-t d-n-o- ------------------------------------- Jos kreditinė kortelė taip pat dingo. 0
vi – vår mes - -ū-ų m-- — m--- m-s — m-s- ---------- mes — mūsų 0
Vår morfar / farfar är sjuk. Mūs- s---lis-s--g-. M--- s------ s----- M-s- s-n-l-s s-r-a- ------------------- Mūsų senelis serga. 0
Vår mormor / farmor är frisk. M-s--sen-l- sv-i--. M--- s----- s------ M-s- s-n-l- s-e-k-. ------------------- Mūsų senelė sveika. 0
ni – er j-- — jū-ų j-- — j--- j-s — j-s- ---------- jūs — jūsų 0
Barn, var är er pappa? Va----, --r j--ų -ėva-? V------ k-- j--- t----- V-i-a-, k-r j-s- t-v-s- ----------------------- Vaikai, kur jūsų tėvas? 0
Barn, var är er mamma? V---ai- --- -ū-ų-mama? V------ k-- j--- m---- V-i-a-, k-r j-s- m-m-? ---------------------- Vaikai, kur jūsų mama? 0

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!