Ordlista

sv Konjunktioner 3   »   lt Jungtukai 3

96 [nittiosex]

Konjunktioner 3

Konjunktioner 3

96 [devyniasdešimt šeši]

Jungtukai 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Jag går upp, så snart väckarklockan ringer. (-š)-ke--u---, -ai--ik susk-m-a-ž-d-n--vas. (Aš) keliuosi, kai tik suskamba žadintuvas. (-š- k-l-u-s-, k-i t-k s-s-a-b- ž-d-n-u-a-. ------------------------------------------- (Aš) keliuosi, kai tik suskamba žadintuvas. 0
Jag blir trött, så fort jag ska lära mig något. Ka- ti- turi--- -an -ei-i- m--ytis,--u-- -ava-gstu. Kai tik turiu / man reikia mokytis, tuoj pavargstu. K-i t-k t-r-u / m-n r-i-i- m-k-t-s- t-o- p-v-r-s-u- --------------------------------------------------- Kai tik turiu / man reikia mokytis, tuoj pavargstu. 0
Jag slutar arbeta, så snart jag blivit 60. K-i---k-m-n --k-ks-6- (š--ias-eš---) met---li-us-uosi ---bti. Kai tik man sukaks 60 (šešiasdešimt) metų, liausiuosi dirbti. K-i t-k m-n s-k-k- 6- (-e-i-s-e-i-t- m-t-, l-a-s-u-s- d-r-t-. ------------------------------------------------------------- Kai tik man sukaks 60 (šešiasdešimt) metų, liausiuosi dirbti. 0
När ringer ni? Ka-- -j-s)-p--k-------t-? Kada (jūs) paskambinsite? K-d- (-ū-) p-s-a-b-n-i-e- ------------------------- Kada (jūs) paskambinsite? 0
Så snart jag har litet tid. Ka- ti----rės-u --in-t-) l-ik-. Kai tik turėsiu (minutę) laiko. K-i t-k t-r-s-u (-i-u-ę- l-i-o- ------------------------------- Kai tik turėsiu (minutę) laiko. 0
Han ringer, så snart han har lite tid. Jis pas--mbi-s----i--i- -u--s ---put--/ ---k ---k--a-k-. Jis paskambins, kai tik turės truputį / šiek tiek laiko. J-s p-s-a-b-n-, k-i t-k t-r-s t-u-u-į / š-e- t-e- l-i-o- -------------------------------------------------------- Jis paskambins, kai tik turės truputį / šiek tiek laiko. 0
Hur länge kommer ni att arbeta? Ar-ilgai ----) d----i--? Ar ilgai (jūs) dirbsite? A- i-g-i (-ū-) d-r-s-t-? ------------------------ Ar ilgai (jūs) dirbsite? 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag kan. (-š------si- to-,-k-l -------. (Aš) dirbsiu tol, kol galėsiu. (-š- d-r-s-u t-l- k-l g-l-s-u- ------------------------------ (Aš) dirbsiu tol, kol galėsiu. 0
Jag kommer att arbeta, så länge jag är frisk. (--)--ir------k------i---v-ik-s --sv--ka. (Aš) dirbsiu, kol būsiu sveikas / sveika. (-š- d-r-s-u- k-l b-s-u s-e-k-s / s-e-k-. ----------------------------------------- (Aš) dirbsiu, kol būsiu sveikas / sveika. 0
Han ligger i sängen, istället för att arbeta. Jis----i -ov----u-u----irbęs. Jis guli lovoje užuot dirbęs. J-s g-l- l-v-j- u-u-t d-r-ę-. ----------------------------- Jis guli lovoje užuot dirbęs. 0
Hon läser tidningen, istället för att laga mat. J----a-to l---ra--- -ž--t -ir-s----lgyti. Ji skaito laikraštį užuot virusi valgyti. J- s-a-t- l-i-r-š-į u-u-t v-r-s- v-l-y-i- ----------------------------------------- Ji skaito laikraštį užuot virusi valgyti. 0
Han sitter på krogen, istället för att gå hem. J-s-s--- s---lė------ot ėjęs--am-. Jis sėdi smuklėje užuot ėjęs namo. J-s s-d- s-u-l-j- u-u-t ė-ę- n-m-. ---------------------------------- Jis sėdi smuklėje užuot ėjęs namo. 0
Såvitt jag vet, bor han här. Kie---a---žinau,-ji- -y---a-č--. Kiek (aš) žinau, jis gyvena čia. K-e- (-š- ž-n-u- j-s g-v-n- č-a- -------------------------------- Kiek (aš) žinau, jis gyvena čia. 0
Såvitt jag vet, är hans fru sjuk. Kie- (----žina-, j- -m-na se--a. Kiek (aš) žinau, jo žmona serga. K-e- (-š- ž-n-u- j- ž-o-a s-r-a- -------------------------------- Kiek (aš) žinau, jo žmona serga. 0
Såvitt jag vet, är han arbetslös. Ki-- (--)-ž--au--ji------ri-d---o-/ yra bedar-is. Kiek (aš) žinau, jis neturi darbo / yra bedarbis. K-e- (-š- ž-n-u- j-s n-t-r- d-r-o / y-a b-d-r-i-. ------------------------------------------------- Kiek (aš) žinau, jis neturi darbo / yra bedarbis. 0
Jag hade försovit mig, annars skulle jag ha varit punktlig. (--- p-a-ie---a----i-a-----ki---a-v-ju-b-čia-----jęs--a-k-. (Aš) pramiegojau, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. (-š- p-a-i-g-j-u- k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- a-ė-ę- l-i-u- ----------------------------------------------------------- (Aš) pramiegojau, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. 0
Jag missade bussen, annars skulle jag ha varit punktlig. (Aš- -a--l--au į-aut--u-ą,------- /-ki-u--t---- būč--u-atėj-s-laik-. (Aš) pavėlavau į autobusą, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. (-š- p-v-l-v-u į a-t-b-s-, k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- a-ė-ę- l-i-u- -------------------------------------------------------------------- (Aš) pavėlavau į autobusą, kitaip / kitu atveju būčiau atėjęs laiku. 0
Jag hittade inte vägen, annars skulle jag ha varit punktlig. (-š)-n-ra-----el----kitaip /-k-t- atve-- būči-----v-s ----u. (Aš) neradau kelio, kitaip / kitu atveju būčiau buvęs laiku. (-š- n-r-d-u k-l-o- k-t-i- / k-t- a-v-j- b-č-a- b-v-s l-i-u- ------------------------------------------------------------ (Aš) neradau kelio, kitaip / kitu atveju būčiau buvęs laiku. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och matematik

Tänkande och tal hör ihop. De påverkar varandra. Språkliga strukturer påverkar strukturerna i vårt tänkande. I vissa språk finns, till exempel, inga ord för siffror. Människorna som talar de språken förstår inte konceptet med siffror. Så matematik och språk går också ihop på något sätt. Grammatiska och matematiska strukturer är ofta likartade. Vissa forskare anser att de också bearbetas på ett liknande sätt. De tror att talcentrum också är ansvarigt för matematik. Det kan hjälpa hjärnan att utföra beräkningar. Men nya studier kommer fram till en annan slutsats. De visar att hjärnan bearbetar matematik utan tal. Forskarna studerade tre män. Dessa försökspersoner var hjärnskadade. Som en konsekvens av detta var talcentrum också skadat. Männen hade stora problem att tala. De kunde inte längre formulera enkla meningar. De kunde inte heller förstå ord. Efter taltestet skulle männen lösa matematikproblem. Några av dessa matematikproblem var mycket komplexa. Ändå kunde försökspersonerna lösa dem! Resultaten av denna studie är mycket intressanta. De visade att matematik inte kodas med ord. Det är möjligt att språk och matematik har samma bas. Båda bearbetas från samma centrum. Men matematik behöver inte översättas till tal först. Kanske att språk och matematik utvecklas tillsammans också… Sedan, när hjärnan har slutat att utvecklas, existerar de var för sig!