Ordlista

sv få något   »   cs smět něco

73 [sjuttiotre]

få något

få något

73 [sedmdesát tři]

smět něco

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tjeckiska Spela Mer
Får du redan köra bil? S----už ř-----a--o? S--- u- ř---- a---- S-í- u- ř-d-t a-t-? ------------------- Smíš už řídit auto? 0
Får du redan dricka alkohol? Smíš--- pít-a--oho-? S--- u- p-- a------- S-í- u- p-t a-k-h-l- -------------------- Smíš už pít alkohol? 0
Får du redan åka ensam utomlands? Sm-š ----á- /-------e-t-va--do z-h--n---? S--- u- s-- / s--- c------- d- z--------- S-í- u- s-m / s-m- c-s-o-a- d- z-h-a-i-í- ----------------------------------------- Smíš už sám / sama cestovat do zahraničí? 0
få smět s--- s-ě- ---- smět 0
Får vi röka här? Sm--e-tady k---it? S---- t--- k------ S-í-e t-d- k-u-i-? ------------------ Smíme tady kouřit? 0
Får man röka här? S-í se-t- --uř--? S-- s- t- k------ S-í s- t- k-u-i-? ----------------- Smí se tu kouřit? 0
Får man betala med kontokort? Lze p-at-- -redi-n--k-r-ou? L-- p----- k------- k------ L-e p-a-i- k-e-i-n- k-r-o-? --------------------------- Lze platit kreditní kartou? 0
Får man betala med check? Lz--pl-ti- -ek-m? L-- p----- š----- L-e p-a-i- š-k-m- ----------------- Lze platit šekem? 0
Får man bara betala kontant? Lz- -l-tit h-t-v-? L-- p----- h------ L-e p-a-i- h-t-v-? ------------------ Lze platit hotově? 0
Kan jag få ringa här? Moh- ------el-f----at? M--- s- z------------- M-h- s- z-t-l-f-n-v-t- ---------------------- Mohu si zatelefonovat? 0
Får jag bara fråga om något? M------ na ---o zep-at? M--- s- n- n--- z------ M-h- s- n- n-c- z-p-a-? ----------------------- Mohu se na něco zeptat? 0
Får jag bara säga något? M--- n--o --ci? M--- n--- ř---- M-h- n-c- ř-c-? --------------- Mohu něco říci? 0
Han får inte sova i parken. O- -e--í--p-- v-p---u. O- n---- s--- v p----- O- n-s-í s-á- v p-r-u- ---------------------- On nesmí spát v parku. 0
Han får inte sova i bilen. O- ne----sp-- - a-t-. O- n---- s--- v a---- O- n-s-í s-á- v a-t-. --------------------- On nesmí spát v autě. 0
Han får inte sova på stationen. On ------spá---a n---a-í. O- n---- s--- n- n------- O- n-s-í s-á- n- n-d-a-í- ------------------------- On nesmí spát na nádraží. 0
Får vi ta plats? M-že-- s- p-sad-t? M----- s- p------- M-ž-m- s- p-s-d-t- ------------------ Můžeme se posadit? 0
Kan vi få menyn? Mů---- --st-- jí-elní lí-t-k? M----- d----- j------ l------ M-ž-m- d-s-a- j-d-l-í l-s-e-? ----------------------------- Můžeme dostat jídelní lístek? 0
Får vi betala var för sig? M---me -apl---- --lá--? M----- z------- z------ M-ž-m- z-p-a-i- z-l-š-? ----------------------- Můžeme zaplatit zvlášť? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!