Ordlista

sv Adjektiv 2   »   cs Přídavná jména 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [sedmdesát devět]

Přídavná jména 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tjeckiska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. M----- s-b----dré-šat-. Mám na sobě modré šaty. M-m n- s-b- m-d-é š-t-. ----------------------- Mám na sobě modré šaty. 0
Jag har en röd klänning på mig. M---na -ob--č-----é---t-. Mám na sobě červené šaty. M-m n- s-b- č-r-e-é š-t-. ------------------------- Mám na sobě červené šaty. 0
Jag har en grön klänning på mig. Mám -a----ě--e---é---ty. Mám na sobě zelené šaty. M-m n- s-b- z-l-n- š-t-. ------------------------ Mám na sobě zelené šaty. 0
Jag köper en svart väska. K---í- č-r--u t-šku. Koupím černou tašku. K-u-í- č-r-o- t-š-u- -------------------- Koupím černou tašku. 0
Jag köper en brun väska. K-u--m h-ě--u -aš-u. Koupím hnědou tašku. K-u-í- h-ě-o- t-š-u- -------------------- Koupím hnědou tašku. 0
Jag köper en vit väska. Ko-p-m -íl-u ---k-. Koupím bílou tašku. K-u-í- b-l-u t-š-u- ------------------- Koupím bílou tašku. 0
Jag behöver en ny bil. P--řeb--i -o-- au-o. Potřebuji nové auto. P-t-e-u-i n-v- a-t-. -------------------- Potřebuji nové auto. 0
Jag behöver en snabb bil. P-tř-buji-ry---é au-o. Potřebuji rychlé auto. P-t-e-u-i r-c-l- a-t-. ---------------------- Potřebuji rychlé auto. 0
Jag behöver en bekväm bil. P-t--b--i-po-------a--o. Potřebuji pohodlné auto. P-t-e-u-i p-h-d-n- a-t-. ------------------------ Potřebuji pohodlné auto. 0
Där uppe bor en gammal dam. Tam na--ř- bydl---ěj--á st-rá---n-. Tam nahoře bydlí nějaká stará žena. T-m n-h-ř- b-d-í n-j-k- s-a-á ž-n-. ----------------------------------- Tam nahoře bydlí nějaká stará žena. 0
Där uppe bor en tjock dam. T----ahoř- ---lí--ěj--á tl---á-že--. Tam nahoře bydlí nějaká tlustá žena. T-m n-h-ř- b-d-í n-j-k- t-u-t- ž-n-. ------------------------------------ Tam nahoře bydlí nějaká tlustá žena. 0
Där nere bor en nyfiken dam. Tam-n-h-ře---d-- ně-a-á--v------ž-na. Tam nahoře bydlí nějaká zvědavá žena. T-m n-h-ř- b-d-í n-j-k- z-ě-a-á ž-n-. ------------------------------------- Tam nahoře bydlí nějaká zvědavá žena. 0
Våra gäster var trevliga människor. Naš- h-sté ---- ----. Naši hosté byli milí. N-š- h-s-é b-l- m-l-. --------------------- Naši hosté byli milí. 0
Våra gäster var artiga människor. N-š- h--té-b----zdvo---- -idé. Naši hosté byli zdvořilí lidé. N-š- h-s-é b-l- z-v-ř-l- l-d-. ------------------------------ Naši hosté byli zdvořilí lidé. 0
Våra gäster var intressanta människor. Na-i -o-t---y---za-í-aví--i-é. Naši hosté byli zajímaví lidé. N-š- h-s-é b-l- z-j-m-v- l-d-. ------------------------------ Naši hosté byli zajímaví lidé. 0
Jag har snälla barn. M-m-mi-é --t-. Mám milé děti. M-m m-l- d-t-. -------------- Mám milé děti. 0
Men våra grannar har elaka barn. Ale mí ---se-é-m-j------ --t-. Ale mí sousedé mají drzé děti. A-e m- s-u-e-é m-j- d-z- d-t-. ------------------------------ Ale mí sousedé mají drzé děti. 0
Är era barn väluppfostrade? J-o- va------- -odné? Jsou vaše děti hodné? J-o- v-š- d-t- h-d-é- --------------------- Jsou vaše děti hodné? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…