Ordlista

sv Bisatser med om   »   cs Vedlejší věty se zda, jestli

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [devadesát tři]

Vedlejší věty se zda, jestli

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tjeckiska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. Ne---,-je---- mě má ---. N----- j----- m- m- r--- N-v-m- j-s-l- m- m- r-d- ------------------------ Nevím, jestli mě má rád. 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. N--ím,-j-s--i ---v----. N----- j----- s- v----- N-v-m- j-s-l- s- v-á-í- ----------------------- Nevím, jestli se vrátí. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. N----, j--t-i -i -a---á. N----- j----- m- z------ N-v-m- j-s-l- m- z-v-l-. ------------------------ Nevím, jestli mi zavolá. 0
Om han älskar mig? Zda--p-k -ě má --d? Z------- m- m- r--- Z-a-i-a- m- m- r-d- ------------------- Zdalipak mě má rád? 0
Om han kommer tillbaka? Z-alipa---e---át-? Z------- s- v----- Z-a-i-a- s- v-á-í- ------------------ Zdalipak se vrátí? 0
Om han ringer mig? Z-al-pak-----lá? Z------- z------ Z-a-i-a- z-v-l-? ---------------- Zdalipak zavolá? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. P-ám-se,-je-t-i-n- -n- -ys--. P--- s-- j----- n- m-- m----- P-á- s-, j-s-l- n- m-e m-s-í- ----------------------------- Ptám se, jestli na mne myslí. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. Pt----e---e-tli-m- n-j-----jin--. P--- s-- j----- m- n------ j----- P-á- s-, j-s-l- m- n-j-k-u j-n-u- --------------------------------- Ptám se, jestli má nějakou jinou. 0
Jag undrar, om han ljuger. Ptá- se--jes-li----l-e. P--- s-- j----- m- l--- P-á- s-, j-s-l- m- l-e- ----------------------- Ptám se, jestli mi lže. 0
Om han tänker på mig? Z-a-i-a- ----ě-my-lí? Z------- n- m- m----- Z-a-i-a- n- m- m-s-í- --------------------- Zdalipak na mě myslí? 0
Om han har en annan? Z-a--p-- má------? Z------- m- j----- Z-a-i-a- m- j-n-u- ------------------ Zdalipak má jinou? 0
Om han säger sanningen? Zda-ip-- řík--p--v-u? Z------- ř--- p------ Z-a-i-a- ř-k- p-a-d-? --------------------- Zdalipak říká pravdu? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. P-ch----i-o--om, ---m- má--p--v-u rá-. P-------- o t--- ž- m- m- o------ r--- P-c-y-u-i o t-m- ž- m- m- o-r-v-u r-d- -------------------------------------- Pochybuji o tom, že mě má opravdu rád. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. P---ybuj- --t-m--ž- -- n--íš-. P-------- o t--- ž- m- n------ P-c-y-u-i o t-m- ž- m- n-p-š-. ------------------------------ Pochybuji o tom, že mi napíše. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. P-chy--ji-o--om---e-si-m- -ez-e. P-------- o t--- ž- s- m- v----- P-c-y-u-i o t-m- ž- s- m- v-z-e- -------------------------------- Pochybuji o tom, že si mě vezme. 0
Om han verkligen tycker om mig? Zda---ak mě má-----v-u--ád? Z------- m- m- o------ r--- Z-a-i-a- m- m- o-r-v-u r-d- --------------------------- Zdalipak mě má opravdu rád? 0
Om han skriver till mig? Z-alipa---i-napíše? Z------- m- n------ Z-a-i-a- m- n-p-š-? ------------------- Zdalipak mi napíše? 0
Om han gifter sig med mig? Zd----a- -i mne ve--e? Z------- s- m-- v----- Z-a-i-a- s- m-e v-z-e- ---------------------- Zdalipak si mne vezme? 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…