Ordlista

sv Adjektiv 2   »   uz Adjectives 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [etmish toqqiz]

Adjectives 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. Men k--------k--i-a---. Men kok koylak kiyaman. M-n k-k k-y-a- k-y-m-n- ----------------------- Men kok koylak kiyaman. 0
Jag har en röd klänning på mig. Men-qi-il ----a--k-y--an. Men qizil koylak kiyaman. M-n q-z-l k-y-a- k-y-m-n- ------------------------- Men qizil koylak kiyaman. 0
Jag har en grön klänning på mig. M------hil-lib---a--n. Men yashil libosdaman. M-n y-s-i- l-b-s-a-a-. ---------------------- Men yashil libosdaman. 0
Jag köper en svart väska. Men --r--su------ti- o---an. Men qora sumka sotib olaman. M-n q-r- s-m-a s-t-b o-a-a-. ---------------------------- Men qora sumka sotib olaman. 0
Jag köper en brun väska. Me- --garra-- sumka-s-ti--o----n. Men jigarrang sumka sotib olaman. M-n j-g-r-a-g s-m-a s-t-b o-a-a-. --------------------------------- Men jigarrang sumka sotib olaman. 0
Jag köper en vit väska. Men oq-s-------t-b -l---n. Men oq sumka sotib olaman. M-n o- s-m-a s-t-b o-a-a-. -------------------------- Men oq sumka sotib olaman. 0
Jag behöver en ny bil. Men-- yangi-ma---na-ke-a-. Menga yangi mashina kerak. M-n-a y-n-i m-s-i-a k-r-k- -------------------------- Menga yangi mashina kerak. 0
Jag behöver en snabb bil. Menga---- -as---a-kerak. Menga tez mashina kerak. M-n-a t-z m-s-i-a k-r-k- ------------------------ Menga tez mashina kerak. 0
Jag behöver en bekväm bil. M---a-q-la---a----a k----. Menga qulay mashina kerak. M-n-a q-l-y m-s-i-a k-r-k- -------------------------- Menga qulay mashina kerak. 0
Där uppe bor en gammal dam. U--erd- bir-kam-i- yas--y--. U yerda bir kampir yashaydi. U y-r-a b-r k-m-i- y-s-a-d-. ---------------------------- U yerda bir kampir yashaydi. 0
Där uppe bor en tjock dam. U-ye--a s-mi- ---l ya---y--. U yerda semiz ayol yashaydi. U y-r-a s-m-z a-o- y-s-a-d-. ---------------------------- U yerda semiz ayol yashaydi. 0
Där nere bor en nyfiken dam. U -----q-ziq --r a-ol-y---a--i. U erda qiziq bir ayol yashaydi. U e-d- q-z-q b-r a-o- y-s-a-d-. ------------------------------- U erda qiziq bir ayol yashaydi. 0
Våra gäster var trevliga människor. Meh--n-ar--iz -a--hi od--la- e-i. Mehmonlarimiz yaxshi odamlar edi. M-h-o-l-r-m-z y-x-h- o-a-l-r e-i- --------------------------------- Mehmonlarimiz yaxshi odamlar edi. 0
Våra gäster var artiga människor. M--mo-----m-- -----i-oda-la-----. Mehmonlarimiz odobli odamlar edi. M-h-o-l-r-m-z o-o-l- o-a-l-r e-i- --------------------------------- Mehmonlarimiz odobli odamlar edi. 0
Våra gäster var intressanta människor. B-zn-n-------nl-----z-qi-iq-r-- -d--l-- ---. Bizning mehmonlarimiz qiziqarli odamlar edi. B-z-i-g m-h-o-l-r-m-z q-z-q-r-i o-a-l-r e-i- -------------------------------------------- Bizning mehmonlarimiz qiziqarli odamlar edi. 0
Jag har snälla barn. Me--bol-la-n--y-------o-am--. Men bolalarni yaxshi koraman. M-n b-l-l-r-i y-x-h- k-r-m-n- ----------------------------- Men bolalarni yaxshi koraman. 0
Men våra grannar har elaka barn. Le-i--------i---ni---yarama- b-la-a-- bor. Lekin qo‘shnilarning yaramas bolalari bor. L-k-n q-‘-h-i-a-n-n- y-r-m-s b-l-l-r- b-r- ------------------------------------------ Lekin qo‘shnilarning yaramas bolalari bor. 0
Är era barn väluppfostrade? Far----l--in-iz --x-hi--? Farzandlaringiz yaxshimi? F-r-a-d-a-i-g-z y-x-h-m-? ------------------------- Farzandlaringiz yaxshimi? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…