Ordlista

sv Adjektiv 2   »   hy Adjectives 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [յոթանասունինը]

79 [yot’anasuniny]

Adjectives 2

[atsakanner 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. Ե- -----յ- ----- ե- հ-գ-լ: Ե- կ------ զ---- ե- հ----- Ե- կ-պ-ւ-տ զ-ե-տ ե- հ-գ-լ- -------------------------- Ես կապույտ զգեստ եմ հագել: 0
Y-s-k----- zge-------hag-l Y-- k----- z---- y-- h---- Y-s k-p-y- z-e-t y-m h-g-l -------------------------- Yes kapuyt zgest yem hagel
Jag har en röd klänning på mig. Ե--կա--ի- զ-ե-- եմ հ-գ--: Ե- կ----- զ---- ե- հ----- Ե- կ-ր-ի- զ-ե-տ ե- հ-գ-լ- ------------------------- Ես կարմիր զգեստ եմ հագել: 0
Y------m-r -g--- yem ----l Y-- k----- z---- y-- h---- Y-s k-r-i- z-e-t y-m h-g-l -------------------------- Yes karmir zgest yem hagel
Jag har en grön klänning på mig. Ես կ-ն-չ զգ-ստ ե----գ--: Ե- կ---- զ---- ե- հ----- Ե- կ-ն-չ զ-ե-տ ե- հ-գ-լ- ------------------------ Ես կանաչ զգեստ եմ հագել: 0
Y-- -ana-h--z--st-yem---g-l Y-- k------ z---- y-- h---- Y-s k-n-c-’ z-e-t y-m h-g-l --------------------------- Yes kanach’ zgest yem hagel
Jag köper en svart väska. Ե- -- պա-ո---կ--- -ն-ւ-: Ե- ս- պ------- ե- գ----- Ե- ս- պ-յ-ւ-ա- ե- գ-ո-մ- ------------------------ Ես սև պայուսակ եմ գնում: 0
Y-s-sev -ayus-- y-- -num Y-- s-- p------ y-- g--- Y-s s-v p-y-s-k y-m g-u- ------------------------ Yes sev payusak yem gnum
Jag köper en brun väska. Ես ----ա-ո-յ--պ-յո-սա---- գնում: Ե- մ--------- պ------- ե- գ----- Ե- մ-խ-ա-ո-յ- պ-յ-ւ-ա- ե- գ-ո-մ- -------------------------------- Ես մոխրագույն պայուսակ եմ գնում: 0
Y----okhra-u-n-pa-us-k--e- g-um Y-- m--------- p------ y-- g--- Y-s m-k-r-g-y- p-y-s-k y-m g-u- ------------------------------- Yes mokhraguyn payusak yem gnum
Jag köper en vit väska. Ե- ս-իտակ -այ----կ-ե--գ--ւ-: Ե- ս----- պ------- ե- գ----- Ե- ս-ի-ա- պ-յ-ւ-ա- ե- գ-ո-մ- ---------------------------- Ես սպիտակ պայուսակ եմ գնում: 0
Yes -p--ak-p---s-k y-- --um Y-- s----- p------ y-- g--- Y-s s-i-a- p-y-s-k y-m g-u- --------------------------- Yes spitak payusak yem gnum
Jag behöver en ny bil. Ի---ն-ր---ք--ա է -ա--ավոր: Ի-- ն-- մ----- է հ-------- Ի-ձ ն-ր մ-ք-ն- է հ-ր-ա-ո-: -------------------------- Ինձ նոր մեքենա է հարկավոր: 0
I--- n---m-k-ye---e-ha--av-r I--- n-- m------- e h------- I-d- n-r m-k-y-n- e h-r-a-o- ---------------------------- Indz nor mek’yena e harkavor
Jag behöver en snabb bil. Ինձ-ար---մեք-նա - --ր--վոր: Ի-- ա--- մ----- է հ-------- Ի-ձ ա-ա- մ-ք-ն- է հ-ր-ա-ո-: --------------------------- Ինձ արագ մեքենա է հարկավոր: 0
Indz-a--g m--’y--a e h------r I--- a--- m------- e h------- I-d- a-a- m-k-y-n- e h-r-a-o- ----------------------------- Indz arag mek’yena e harkavor
Jag behöver en bekväm bil. Ի-ձ հ-ր-ար---տ --ք-ն--է հ-------: Ի-- հ--------- մ----- է հ-------- Ի-ձ հ-ր-ա-ա-ե- մ-ք-ն- է հ-ր-ա-ո-: --------------------------------- Ինձ հարմարավետ մեքենա է հարկավոր: 0
I--- ha-maravet--e--ye-- --har-a--r I--- h--------- m------- e h------- I-d- h-r-a-a-e- m-k-y-n- e h-r-a-o- ----------------------------------- Indz harmaravet mek’yena e harkavor
Där uppe bor en gammal dam. Վերևու--մ--ծ-- -ին-է ա-ր--մ: Վ------ մ- ծ-- կ-- է ա------ Վ-ր-ո-մ մ- ծ-ր կ-ն է ա-ր-ւ-: ---------------------------- Վերևում մի ծեր կին է ապրում: 0
V-r-vu- -i-tse- k-- - -prum V------ m- t--- k-- e a---- V-r-v-m m- t-e- k-n e a-r-m --------------------------- Verevum mi tser kin e aprum
Där uppe bor en tjock dam. Վ-----մ--ի---ր --- --ա-րո-մ: Վ------ մ- գ-- կ-- է ա------ Վ-ր-ո-մ մ- գ-ր կ-ն է ա-ր-ւ-: ---------------------------- Վերևում մի գեր կին է ապրում: 0
V-re--m--i -e--kin ----r-m V------ m- g-- k-- e a---- V-r-v-m m- g-r k-n e a-r-m -------------------------- Verevum mi ger kin e aprum
Där nere bor en nyfiken dam. Վե---ւ- ----ետաքրքր---- կին - ապր-ւմ: Վ------ մ- հ----------- կ-- է ա------ Վ-ր-ո-մ մ- հ-տ-ք-ք-ա-ե- կ-ն է ա-ր-ւ-: ------------------------------------- Վերևում մի հետաքրքրասեր կին է ապրում: 0
Ver-v-- mi-h-tak’rk’ra-e--ki----a--um V------ m- h------------- k-- e a---- V-r-v-m m- h-t-k-r-’-a-e- k-n e a-r-m ------------------------------------- Verevum mi hetak’rk’raser kin e aprum
Våra gäster var trevliga människor. Մ-ր-հյո-ր--- --ճել--մ-ր-իկ --: Մ-- հ------- հ----- մ----- ե-- Մ-ր հ-ո-ր-ր- հ-ճ-լ- մ-ր-ի- ե-: ------------------------------ Մեր հյուրերը հաճելի մարդիկ են: 0
Me-----r-----a-h-li -ar----y-n M-- h------ h------ m----- y-- M-r h-u-e-y h-c-e-i m-r-i- y-n ------------------------------ Mer hyurery hacheli mardik yen
Våra gäster var artiga människor. Մե- -յո--եր--բ--ե-ա-բ---ր-մա---- են: Մ-- հ------- բ----------- մ----- ե-- Մ-ր հ-ո-ր-ր- բ-ր-հ-մ-ո-յ- մ-ր-ի- ե-: ------------------------------------ Մեր հյուրերը բարեհամբույր մարդիկ են: 0
Me- -yur--- ba-eha-b--- m--d-- y-n M-- h------ b---------- m----- y-- M-r h-u-e-y b-r-h-m-u-r m-r-i- y-n ---------------------------------- Mer hyurery barehambuyr mardik yen
Våra gäster var intressanta människor. Մ----յ-ւրերը հ----ր--- մ-րդի- -ն: Մ-- հ------- հ-------- մ----- ե-- Մ-ր հ-ո-ր-ր- հ-տ-ք-ք-ր մ-ր-ի- ե-: --------------------------------- Մեր հյուրերը հետաքրքիր մարդիկ են: 0
M-r -yure-- ----k----i-------k-yen M-- h------ h---------- m----- y-- M-r h-u-e-y h-t-k-r-’-r m-r-i- y-n ---------------------------------- Mer hyurery hetak’rk’ir mardik yen
Jag har snälla barn. Ես-լ-վ -րեխ--եր--ւնեմ: Ե- լ-- ե------- ո----- Ե- լ-վ ե-ե-ա-ե- ո-ն-մ- ---------------------- Ես լավ երեխաներ ունեմ: 0
Y-----v -e-ek-a--r--n-m Y-- l-- y--------- u--- Y-s l-v y-r-k-a-e- u-e- ----------------------- Yes lav yerekhaner unem
Men våra grannar har elaka barn. Բ--ց----ևա-ն-րը-ա-հն-զան---րեխա--ր--ւնեն: Բ--- հ--------- ա-------- ե------- ո----- Բ-յ- հ-ր-ա-ն-ր- ա-հ-ա-ա-դ ե-ե-ա-ե- ո-ն-ն- ----------------------------------------- Բայց հարևանները անհնազանդ երեխաներ ունեն: 0
Bayt---h-r-v--n----anhn--a-d-y-----an-- un-n B----- h---------- a-------- y--------- u--- B-y-s- h-r-v-n-e-y a-h-a-a-d y-r-k-a-e- u-e- -------------------------------------------- Bayts’ harevannery anhnazand yerekhaner unen
Är era barn väluppfostrade? Ձեր --ե-ան-րը--ի-ա-խ ե-: Ձ-- ե-------- խ----- ե-- Ձ-ր ե-ե-ա-ե-ը խ-զ-՞- ե-: ------------------------ Ձեր երեխաները խիզա՞խ են: 0
D----yere-h-ner- -hiza՞k--y-n D--- y---------- k------- y-- D-e- y-r-k-a-e-y k-i-a-k- y-n ----------------------------- Dzer yerekhanery khiza՞kh yen

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…