Ordlista

sv Adjektiv 2   »   am መግለጫዎች 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [ሰባ ዘጠኝ]

79 [seba zet’enyi]

መግለጫዎች 2

[k’it͟s’ili 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. ስማ--------ብሻ-ው። ስማያዊ ቀሚስ ለብሻለው። ስ-ያ- ቀ-ስ ለ-ሻ-ው- --------------- ስማያዊ ቀሚስ ለብሻለው። 0
si---a-- ---m--- --b--h-l-w-. simayawī k’emīsi lebishalewi. s-m-y-w- k-e-ī-i l-b-s-a-e-i- ----------------------------- simayawī k’emīsi lebishalewi.
Jag har en röd klänning på mig. ቀይ ቀሚ- -ብ-ለ-። ቀይ ቀሚስ ለብሻለው። ቀ- ቀ-ስ ለ-ሻ-ው- ------------- ቀይ ቀሚስ ለብሻለው። 0
k-eyi --emī-i-l--is-al---. k’eyi k’emīsi lebishalewi. k-e-i k-e-ī-i l-b-s-a-e-i- -------------------------- k’eyi k’emīsi lebishalewi.
Jag har en grön klänning på mig. አ-ንጋዴ-ቀ---ለ-ሻለ-። አረንጋዴ ቀሚስ ለብሻለው። አ-ን-ዴ ቀ-ስ ለ-ሻ-ው- ---------------- አረንጋዴ ቀሚስ ለብሻለው። 0
ā-e-igad--k’e--si---bi---l-wi. ārenigadē k’emīsi lebishalewi. ā-e-i-a-ē k-e-ī-i l-b-s-a-e-i- ------------------------------ ārenigadē k’emīsi lebishalewi.
Jag köper en svart väska. ጥ-ር-ቦ-ሳ -የገ-ው --። ጥቁር ቦርሳ እየገዛው ነኝ። ጥ-ር ቦ-ሳ እ-ገ-ው ነ-። ----------------- ጥቁር ቦርሳ እየገዛው ነኝ። 0
t-i-’--i --r-sa--y-g-za---n----. t’ik’uri borisa iyegezawi nenyi. t-i-’-r- b-r-s- i-e-e-a-i n-n-i- -------------------------------- t’ik’uri borisa iyegezawi nenyi.
Jag köper en brun väska. ቡኒ-ቦ-- እ-ገ---ነ-። ቡኒ ቦርሳ እየገዛው ነኝ። ቡ- ቦ-ሳ እ-ገ-ው ነ-። ---------------- ቡኒ ቦርሳ እየገዛው ነኝ። 0
b--- bo-isa ------aw--n----. bunī borisa iyegezawi nenyi. b-n- b-r-s- i-e-e-a-i n-n-i- ---------------------------- bunī borisa iyegezawi nenyi.
Jag köper en vit väska. ነጭ--ር- -የገ-ው-ነ-። ነጭ ቦርሳ እየገዛው ነኝ። ነ- ቦ-ሳ እ-ገ-ው ነ-። ---------------- ነጭ ቦርሳ እየገዛው ነኝ። 0
nech’--bor----iyeg-z--- -en-i. nech’i borisa iyegezawi nenyi. n-c-’- b-r-s- i-e-e-a-i n-n-i- ------------------------------ nech’i borisa iyegezawi nenyi.
Jag behöver en ny bil. አዲ- መኪ- --ፈ----። አዲስ መኪና ያስፈልገኛል። አ-ስ መ-ና ያ-ፈ-ገ-ል- ---------------- አዲስ መኪና ያስፈልገኛል። 0
ād--- m--ī-- yasif----en----. ādīsi mekīna yasifeligenyali. ā-ī-i m-k-n- y-s-f-l-g-n-a-i- ----------------------------- ādīsi mekīna yasifeligenyali.
Jag behöver en snabb bil. ፈ---መኪና -ስፈ-ገ-ል። ፈጣን መኪና ያስፈልገኛል። ፈ-ን መ-ና ያ-ፈ-ገ-ል- ---------------- ፈጣን መኪና ያስፈልገኛል። 0
f-t-----m-k-----as------e-ya-i. fet’ani mekīna yasifeligenyali. f-t-a-i m-k-n- y-s-f-l-g-n-a-i- ------------------------------- fet’ani mekīna yasifeligenyali.
Jag behöver en bekväm bil. ምቹ-መ-ና ያስ---ኛል። ምቹ መኪና ያስፈልገኛል። ም- መ-ና ያ-ፈ-ገ-ል- --------------- ምቹ መኪና ያስፈልገኛል። 0
mi-h- ------ ya--f-l--en-a--. michu mekīna yasifeligenyali. m-c-u m-k-n- y-s-f-l-g-n-a-i- ----------------------------- michu mekīna yasifeligenyali.
Där uppe bor en gammal dam. ትልቅ--ት---ይ---ራ-ች። ትልቅ ሴት ከላይ ትኖራለች። ት-ቅ ሴ- ከ-ይ ት-ራ-ች- ----------------- ትልቅ ሴት ከላይ ትኖራለች። 0
t-lik’- sēti-k--ayi-t-n--a---h-. tilik’i sēti kelayi tinoralechi. t-l-k-i s-t- k-l-y- t-n-r-l-c-i- -------------------------------- tilik’i sēti kelayi tinoralechi.
Där uppe bor en tjock dam. ወ----ሴ---ላይ---ራለ-። ወፍራም ሴት ከላይ ትኖራለች። ወ-ራ- ሴ- ከ-ይ ት-ራ-ች- ------------------ ወፍራም ሴት ከላይ ትኖራለች። 0
we-i-a-i----- ----y- -i-or-le-hi. wefirami sēti kelayi tinoralechi. w-f-r-m- s-t- k-l-y- t-n-r-l-c-i- --------------------------------- wefirami sēti kelayi tinoralechi.
Där nere bor en nyfiken dam. ጉ- ---ከ-ይ -ኖራ--። ጉጉ ሴት ከላይ ትኖራለች። ጉ- ሴ- ከ-ይ ት-ራ-ች- ---------------- ጉጉ ሴት ከላይ ትኖራለች። 0
g----s-ti--el--i-t-n--a-e--i. gugu sēti kelayi tinoralechi. g-g- s-t- k-l-y- t-n-r-l-c-i- ----------------------------- gugu sēti kelayi tinoralechi.
Våra gäster var trevliga människor. እ--ዶቻች---- -ዎች-ነበ-። እንግዶቻችን ጥሩ ሰዎች ነበሩ። እ-ግ-ቻ-ን ጥ- ሰ-ች ነ-ሩ- ------------------- እንግዶቻችን ጥሩ ሰዎች ነበሩ። 0
i-igid------ini t’i-- --w---i n--er-. inigidochachini t’iru sewochi neberu. i-i-i-o-h-c-i-i t-i-u s-w-c-i n-b-r-. ------------------------------------- inigidochachini t’iru sewochi neberu.
Våra gäster var artiga människor. እንግ-ቻ-ን -ሁ--ሰ-ች-ነበ-። እንግዶቻችን ትሁት ሰዎች ነበሩ። እ-ግ-ቻ-ን ት-ት ሰ-ች ነ-ሩ- -------------------- እንግዶቻችን ትሁት ሰዎች ነበሩ። 0
i-i---o---c-i-- -ih------w--hi-ne-eru. inigidochachini tihuti sewochi neberu. i-i-i-o-h-c-i-i t-h-t- s-w-c-i n-b-r-. -------------------------------------- inigidochachini tihuti sewochi neberu.
Våra gäster var intressanta människor. እ-------አስደ-ች-----ነበ-። እንግዶቻችን አስደሳች ሰዎች ነበሩ። እ-ግ-ቻ-ን አ-ደ-ች ሰ-ች ነ-ሩ- ---------------------- እንግዶቻችን አስደሳች ሰዎች ነበሩ። 0
i--gi--c------- -sid--a-h- s-woc-i-----ru. inigidochachini āsidesachi sewochi neberu. i-i-i-o-h-c-i-i ā-i-e-a-h- s-w-c-i n-b-r-. ------------------------------------------ inigidochachini āsidesachi sewochi neberu.
Jag har snälla barn. ፍቅር የሆ---ጆ- --ኝ ፍቅር የሆኑ ልጆች አሉኝ ፍ-ር የ-ኑ ል-ች አ-ኝ --------------- ፍቅር የሆኑ ልጆች አሉኝ 0
f-k’-r- -eho-- lijo-hi---unyi fik’iri yehonu lijochi ālunyi f-k-i-i y-h-n- l-j-c-i ā-u-y- ----------------------------- fik’iri yehonu lijochi ālunyi
Men våra grannar har elaka barn. ግ- -ረ-ቶ----ቸ---ል-----ቸው ግን ጎረቤቶቼ አስቸጋሪ ልጆች አላቸው ግ- ጎ-ቤ-ቼ አ-ቸ-ሪ ል-ች አ-ቸ- ----------------------- ግን ጎረቤቶቼ አስቸጋሪ ልጆች አላቸው 0
gin- go---ēto--ē-ā-ich-garī-lij-c-----ach--i gini gorebētochē āsichegarī lijochi ālachewi g-n- g-r-b-t-c-ē ā-i-h-g-r- l-j-c-i ā-a-h-w- -------------------------------------------- gini gorebētochē āsichegarī lijochi ālachewi
Är era barn väluppfostrade? የእ-ን- -ጆ- -ዋ-ናቸ-? የእናንተ ልጆች ጨዋ ናቸው? የ-ና-ተ ል-ች ጨ- ና-ው- ----------------- የእናንተ ልጆች ጨዋ ናቸው? 0
y-’-nan--e-l--o-h- c-’ew---ach---? ye’inanite lijochi ch’ewa nachewi? y-’-n-n-t- l-j-c-i c-’-w- n-c-e-i- ---------------------------------- ye’inanite lijochi ch’ewa nachewi?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…