Ordlista

sv Adverb   »   uz Adverbs

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [yuz]

Adverbs

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
någon gång – aldrig o-di- --h-----achon oldin - hech qachon o-d-n - h-c- q-c-o- ------------------- oldin - hech qachon 0
Har ni varit i Berlin någon gång? Si---ech-qac-------l---a----gan-----? Siz hech qachon Berlinda bolganmisiz? S-z h-c- q-c-o- B-r-i-d- b-l-a-m-s-z- ------------------------------------- Siz hech qachon Berlinda bolganmisiz? 0
Nej, aldrig. Y-q he---q--h-n. Yoq hech qachon. Y-q h-c- q-c-o-. ---------------- Yoq hech qachon. 0
någon – ingen ki--ir-hec- kim kimdir hech kim k-m-i- h-c- k-m --------------- kimdir hech kim 0
Känner ni någon / några här? B-----da ki--i-ir --n-ys--mi? Bu yerda kimnidir taniysizmi? B- y-r-a k-m-i-i- t-n-y-i-m-? ----------------------------- Bu yerda kimnidir taniysizmi? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Yo‘----en ---yer-a he-h ki-n- tani--yman. Yo‘q, men bu yerda hech kimni tanimayman. Y-‘-, m-n b- y-r-a h-c- k-m-i t-n-m-y-a-. ----------------------------------------- Yo‘q, men bu yerda hech kimni tanimayman. 0
Ännu längre – inte längre ha-i-- --d- -oq hali - endi yoq h-l- - e-d- y-q --------------- hali - endi yoq 0
Stannar ni ännu längre här? Bu er-a -zoq v----t-ra-i--i? Bu erda uzoq vaqt turasizmi? B- e-d- u-o- v-q- t-r-s-z-i- ---------------------------- Bu erda uzoq vaqt turasizmi? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Y-q, --n b- -r-a-uzoq-q---aym--. Yoq, men bu erda uzoq qolmayman. Y-q- m-n b- e-d- u-o- q-l-a-m-n- -------------------------------- Yoq, men bu erda uzoq qolmayman. 0
något mer – inget mer b--------rs- - --shq- hech -a-sa boshqa narsa - boshqa hech narsa b-s-q- n-r-a - b-s-q- h-c- n-r-a -------------------------------- boshqa narsa - boshqa hech narsa 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? Ya---ichim-----s--ys--m-? Yana ichimlik istaysizmi? Y-n- i-h-m-i- i-t-y-i-m-? ------------------------- Yana ichimlik istaysizmi? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Y----m---bo-h-- --c--nar--n- -o--a---ma-. Yoq, men boshqa hech narsani xohlamayman. Y-q- m-n b-s-q- h-c- n-r-a-i x-h-a-a-m-n- ----------------------------------------- Yoq, men boshqa hech narsani xohlamayman. 0
redan något – ännu inget nimadi----ha-i-h-ch -a-sa nimadir - hali hech narsa n-m-d-r - h-l- h-c- n-r-a ------------------------- nimadir - hali hech narsa 0
Har ni redan ätit något? Siz h-----iro--n------edi--iz--? Siz hali biror narsa yedingizmi? S-z h-l- b-r-r n-r-a y-d-n-i-m-? -------------------------------- Siz hali biror narsa yedingizmi? 0
Nej, jag har inte ätit något än. Yo-,-me--ha-i -e---na-s- y-ma---. Yoq, men hali hech narsa yemadim. Y-q- m-n h-l- h-c- n-r-a y-m-d-m- --------------------------------- Yoq, men hali hech narsa yemadim. 0
någon mer – ingen mer bosh-a b--ov-- -n-i h--- --m boshqa birov - endi hech kim b-s-q- b-r-v - e-d- h-c- k-m ---------------------------- boshqa birov - endi hech kim 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? Ki--ir qah-a ------i? Kimdir qahva istaydi? K-m-i- q-h-a i-t-y-i- --------------------- Kimdir qahva istaydi? 0
Nej, ingen mer. Y-----ndi----h --m. Yoq, endi hech kim. Y-q- e-d- h-c- k-m- ------------------- Yoq, endi hech kim. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…