Ordlista

sv Adverb   »   ka ზმნიზედები

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [ასი]

100 [asi]

ზმნიზედები

[zmnizedebi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
någon gång – aldrig ე--ხ-- უკ-- --ჯ--------დეს ე----- უ--- – ჯ-- ა------- ე-თ-ე- უ-ვ- – ჯ-რ ა-ა-ო-ე- -------------------------- ერთხელ უკვე – ჯერ არასოდეს 0
ertk-el -k'---- jer-a-----es e------ u---- – j-- a------- e-t-h-l u-'-e – j-r a-a-o-e- ---------------------------- ertkhel uk've – jer arasodes
Har ni varit i Berlin någon gång? ყოფი-ხარ--რ---სმე-ბერლ-ნ-ი? ყ-------- რ------ ბ-------- ყ-ფ-ლ-ა-თ რ-დ-ს-ე ბ-რ-ი-შ-? --------------------------- ყოფილხართ როდესმე ბერლინში? 0
qo-i-k-ar---od-s-- be-lins--? q--------- r------ b--------- q-p-l-h-r- r-d-s-e b-r-i-s-i- ----------------------------- qopilkhart rodesme berlinshi?
Nej, aldrig. ა--, ჯ-რ---ასო--ს. ა--- ჯ-- ა-------- ა-ა- ჯ-რ ა-ა-ო-ე-. ------------------ არა, ჯერ არასოდეს. 0
ara----r -ras-des. a--- j-- a-------- a-a- j-r a-a-o-e-. ------------------ ara, jer arasodes.
någon – ingen ვ-ნმე ---რ---ნ ვ---- – ა----- ვ-ნ-ე – ა-ა-ი- -------------- ვინმე – არავინ 0
vin-e---a-a-in v---- – a----- v-n-e – a-a-i- -------------- vinme – aravin
Känner ni någon / några här? იცნ--- აქ -ინმეს? ი----- ა- ვ------ ი-ნ-ბ- ა- ვ-ნ-ე-? ----------------- იცნობთ აქ ვინმეს? 0
i-s-obt a----nmes? i------ a- v------ i-s-o-t a- v-n-e-? ------------------ itsnobt ak vinmes?
Nej, jag känner ingen (a) här. არ-,-ა- --ა-ი------ობ. ა--- ა- ა----- ვ------ ა-ა- ა- ა-ა-ი- ვ-ც-ო-. ---------------------- არა, აქ არავის ვიცნობ. 0
a--, -k--r-vis v-ts-o-. a--- a- a----- v------- a-a- a- a-a-i- v-t-n-b- ----------------------- ara, ak aravis vitsnob.
Ännu längre – inte längre კიდ-ვ---------ღ--. კ---- – მ--- ა---- კ-დ-ვ – მ-ტ- ა-ა-. ------------------ კიდევ – მეტი აღარ. 0
k'id-v –---t-- --ha-. k----- – m---- a----- k-i-e- – m-t-i a-h-r- --------------------- k'idev – met'i aghar.
Stannar ni ännu längre här? კ-დ-ვ-დ-დ-ანს ---ბ-თ -ქ? კ---- დ------ რ----- ა-- კ-დ-ვ დ-დ-ა-ს რ-ე-ი- ა-? ------------------------ კიდევ დიდხანს რჩებით აქ? 0
k-i-e---i-kh-n- -----it ak? k----- d------- r------ a-- k-i-e- d-d-h-n- r-h-b-t a-? --------------------------- k'idev didkhans rchebit ak?
Nej, jag stannar inte längre här. ა-ა, ა- დიდხა-- ------რჩ---. ა--- ა- დ------ ა--- ვ------ ა-ა- ა- დ-დ-ა-ს ა-ა- ვ-ჩ-ბ-. ---------------------------- არა, აქ დიდხანს აღარ ვრჩები. 0
ara,-a- d-d--a----g--r ------i. a--- a- d------- a---- v------- a-a- a- d-d-h-n- a-h-r v-c-e-i- ------------------------------- ara, ak didkhans aghar vrchebi.
något mer – inget mer კიდევ--ა-- ---ეტ--ა-ა--რი კ---- რ--- – მ--- ა------ კ-დ-ვ რ-მ- – მ-ტ- ა-ა-ე-ი ------------------------- კიდევ რამე – მეტი არაფერი 0
k-idev-rame-- m--'- --ap--i k----- r--- – m---- a------ k-i-e- r-m- – m-t-i a-a-e-i --------------------------- k'idev rame – met'i araperi
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? გნ----თ---დე---აიმეს-დალევა? გ------ კ---- რ----- დ------ გ-ე-ა-თ კ-დ-ვ რ-ი-ე- დ-ლ-ვ-? ---------------------------- გნებავთ კიდევ რაიმეს დალევა? 0
g--ba---k--d-- ---m-- ---ev-? g------ k----- r----- d------ g-e-a-t k-i-e- r-i-e- d-l-v-? ----------------------------- gnebavt k'idev raimes daleva?
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. ა----აღა--ფ-რი------. ა--- ა-------- მ----- ა-ა- ა-ა-ა-ე-ი მ-ნ-ა- --------------------- არა, აღარაფერი მინდა. 0
a-a,-agh--aperi -inda. a--- a--------- m----- a-a- a-h-r-p-r- m-n-a- ---------------------- ara, agharaperi minda.
redan något – ännu inget უკვე--აიმე-- -ერ-არ-ფ--ი უ--- რ---- – ჯ-- ა------ უ-ვ- რ-ი-ე – ჯ-რ ა-ა-ე-ი ------------------------ უკვე რაიმე – ჯერ არაფერი 0
u-'ve raim-----e--a---e-i u---- r---- – j-- a------ u-'-e r-i-e – j-r a-a-e-i ------------------------- uk've raime – jer araperi
Har ni redan ätit något? მ----ვ---უკ-ე----ე? მ------- უ--- რ---- მ-ი-თ-ი- უ-ვ- რ-მ-? ------------------- მიირთვით უკვე რამე? 0
mii-tvit uk-ve ra-e? m------- u---- r---- m-i-t-i- u-'-e r-m-? -------------------- miirtvit uk've rame?
Nej, jag har inte ätit något än. ა-ა- -- ჯერ-არაფ-----ი----ა. ა--- მ- ჯ-- ა------ მ------- ა-ა- მ- ჯ-რ ა-ა-ე-ი მ-ჭ-მ-ა- ---------------------------- არა, მე ჯერ არაფერი მიჭამია. 0
ar-,--e -er a-ape-i----h'--i-. a--- m- j-- a------ m--------- a-a- m- j-r a-a-e-i m-c-'-m-a- ------------------------------ ara, me jer araperi mich'amia.
någon mer – ingen mer კი-ე- -ი-მე – -ე-ი-ა--ვ-ნ კ---- ვ---- – მ--- ა----- კ-დ-ვ ვ-ნ-ე – მ-ტ- ა-ა-ი- ------------------------- კიდევ ვინმე – მეტი არავინ 0
k'-de----nm--– -e-'- a-avin k----- v---- – m---- a----- k-i-e- v-n-e – m-t-i a-a-i- --------------------------- k'idev vinme – met'i aravin
Skulle någon mer vilja ha kaffe? უ--- ვ-ნმ-- კი-ე- ყ-ვ-? უ--- ვ----- კ---- ყ---- უ-დ- ვ-ნ-ე- კ-დ-ვ ყ-ვ-? ----------------------- უნდა ვინმეს კიდევ ყავა? 0
u--a --nme--k'i--v-----? u--- v----- k----- q---- u-d- v-n-e- k-i-e- q-v-? ------------------------ unda vinmes k'idev qava?
Nej, ingen mer. არა, -----არ--ის. ა--- მ--- ა------ ა-ა- მ-ტ- ა-ა-ი-. ----------------- არა, მეტს არავის. 0
ara,-me-'s a--v-s. a--- m---- a------ a-a- m-t-s a-a-i-. ------------------ ara, met's aravis.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…