Ordlista

sv Adverb   »   sq Ndajfoljet

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [njёqind]

Ndajfoljet

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
någon gång – aldrig n-ё---ё –-kur-ё n------ – k---- n-ё-e-ё – k-r-ё --------------- njёherё – kurrё 0
Har ni varit i Berlin någon gång? A-ke---q-nё--do-j----ё n- Berlin? A k--- q--- n--------- n- B------ A k-n- q-n- n-o-j-h-r- n- B-r-i-? --------------------------------- A keni qenё ndonjёherё nё Berlin? 0
Nej, aldrig. J-,-a-nj--erё. J-- a--------- J-, a-n-ё-e-ё- -------------- Jo, asnjёherё. 0
någon – ingen d-ku-- –--s---h d----- – a----- d-k-s- – a-k-s- --------------- dikush – askush 0
Känner ni någon / några här? A----hn--------? A n----- n------ A n-i-n- n-o-j-? ---------------- A njihni ndonjё? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Jo,-n-----------r- --tu. J-- n-- n--- n---- k---- J-, n-k n-o- n-e-i k-t-. ------------------------ Jo, nuk njoh njeri kёtu. 0
Ännu längre – inte längre a--ma - j- mё a---- – j- m- a-o-a – j- m- ------------- akoma – jo mё 0
Stannar ni ännu längre här? A d- -r--i -k--a-gja-ё k-t-? A d- r---- a---- g---- k---- A d- r-i-i a-o-a g-a-ё k-t-? ---------------------------- A do rrini akoma gjatё kёtu? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Jo---uk--ri -ё --a-ё-kёt-. J-- n-- r-- m- g---- k---- J-, n-k r-i m- g-a-ё k-t-. -------------------------- Jo, nuk rri mё gjatё kёtu. 0
något mer – inget mer ak--a -ё----o mё a---- m- – j- m- a-o-a m- – j- m- ---------------- akoma mё – jo mё 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? A --s----n---ё -i---akom-? A d-------- t- p--- a----- A d-s-i-o-i t- p-n- a-o-a- -------------------------- A dёshironi tё pini akoma? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. Jo--s--ua-mё. J-- s---- m-- J-, s-d-a m-. ------------- Jo, s’dua mё. 0
redan något – ännu inget diçka-– ----------ё d---- – a---- a---- d-ç-a – a-o-a a-g-ё ------------------- diçka – akoma asgjё 0
Har ni redan ätit något? A-k-n------nё --on-- -jё? A k--- n----- n----- g--- A k-n- n-r-n- n-o-j- g-ё- ------------------------- A keni ngrёnё ndonjё gjё? 0
Nej, jag har inte ätit något än. Jo--s-k-m-n-rё----k----a-gj-. J-- s---- n----- a---- a----- J-, s-k-m n-r-n- a-o-a a-g-ё- ----------------------------- Jo, s’kam ngrёnё akoma asgjё. 0
någon mer – ingen mer nd-nj- ---m--- asku-- mё n----- a---- – a----- m- n-o-j- a-o-a – a-k-s- m- ------------------------ ndonjё akoma – askush mё 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? A---s-i-o- --k--h-tj---r --ё --fe? A d------- d----- t----- n-- k---- A d-s-i-o- d-k-s- t-e-ё- n-ё k-f-? ---------------------------------- A dёshiron dikush tjetёr njё kafe? 0
Nej, ingen mer. Jo,-a---sh-mё. J-- a----- m-- J-, a-k-s- m-. -------------- Jo, askush mё. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…