Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   uk Складнопідрядні речення із що 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [дев’яносто один]

91 [devʺyanosto odyn]

Складнопідрядні речення із що 1

[Skladnopidryadni rechennya iz shcho 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Пог-----у-е-м-ж--в- -ра--ю ---т--. П----- б--- м------ к----- з------ П-г-д- б-д- м-ж-и-о к-а-о- з-в-р-. ---------------------------------- Погода буде можливо кращою завтра. 0
P--od---u---mo--l-v- krashc-oy----v---. P----- b--- m------- k--------- z------ P-h-d- b-d- m-z-l-v- k-a-h-h-y- z-v-r-. --------------------------------------- Pohoda bude mozhlyvo krashchoyu zavtra.
Hur vet ni det ? Звідки-Ви ---зн-єт-? З----- В- ц- з------ З-і-к- В- ц- з-а-т-? -------------------- Звідки Ви це знаєте? 0
Z---ky Vy--s- zn--et-? Z----- V- t-- z------- Z-i-k- V- t-e z-a-e-e- ---------------------- Zvidky Vy tse znayete?
Jag hoppas, att det blir bättre. Я-сп-д----ся- -- --на--уде -р-що-. Я с---------- щ- в--- б--- к------ Я с-о-і-а-с-, щ- в-н- б-д- к-а-о-. ---------------------------------- Я сподіваюся, що вона буде кращою. 0
Y- s-odi-a--s-a--s--ho --n- --de-----hc----. Y- s------------ s---- v--- b--- k---------- Y- s-o-i-a-u-y-, s-c-o v-n- b-d- k-a-h-h-y-. -------------------------------------------- YA spodivayusya, shcho vona bude krashchoyu.
Han kommer alldeles säkert. Він-н--е-но-------. В-- н------ п------ В-н н-п-в-о п-и-д-. ------------------- Він напевно прийде. 0
V-------vno---yy̆de. V-- n------ p------- V-n n-p-v-o p-y-̆-e- -------------------- Vin napevno pryy̆de.
Är det säkert? Ц- п---е? Ц- п----- Ц- п-в-е- --------- Це певне? 0
Tse -e--e? T-- p----- T-e p-v-e- ---------- Tse pevne?
Jag vet, att han kommer. Я-знаю, щ--він--р-й--. Я з---- щ- в-- п------ Я з-а-, щ- в-н п-и-д-. ---------------------- Я знаю, що він прийде. 0
Y--z-ayu,-s-c-- vin---yy̆-e. Y- z----- s---- v-- p------- Y- z-a-u- s-c-o v-n p-y-̆-e- ---------------------------- YA znayu, shcho vin pryy̆de.
Han ringer säkert. В---н-певно -ат--ефон-є. В-- н------ з----------- В-н н-п-в-о з-т-л-ф-н-є- ------------------------ Він напевно зателефонує. 0
V-- ---e--o za--------y-. V-- n------ z------------ V-n n-p-v-o z-t-l-f-n-y-. ------------------------- Vin napevno zatelefonuye.
Verkligen? Д-й-н-? Д------ Д-й-н-? ------- Дійсно? 0
Di-̆sno? D------- D-y-s-o- -------- Diy̆sno?
Jag tror, att han ringer. Я--і-ю, щ--ві- з-те--фонує. Я в---- щ- в-- з----------- Я в-р-, щ- в-н з-т-л-ф-н-є- --------------------------- Я вірю, що він зателефонує. 0
YA-v-r-u- ---ho--i- -at-le--nu-e. Y- v----- s---- v-- z------------ Y- v-r-u- s-c-o v-n z-t-l-f-n-y-. --------------------------------- YA viryu, shcho vin zatelefonuye.
Vinet är säkert gammalt. Ви-- -а-е-----таре. В--- н------ с----- В-н- н-п-в-о с-а-е- ------------------- Вино напевно старе. 0
V--o ----vno-star-. V--- n------ s----- V-n- n-p-v-o s-a-e- ------------------- Vyno napevno stare.
Vet ni det säkert? Ч---на-т--В- це--ап----? Ч- з----- В- ц- н------- Ч- з-а-т- В- ц- н-п-в-е- ------------------------ Чи знаєте Ви це напевне? 0
Chy z---e-e-Vy -se--a-e--e? C-- z------ V- t-- n------- C-y z-a-e-e V- t-e n-p-v-e- --------------------------- Chy znayete Vy tse napevne?
Jag antar, att det är gammalt. Я-п---ус--ю,-що-в--о ста-е. Я п--------- щ- в--- с----- Я п-и-у-к-ю- щ- в-н- с-а-е- --------------------------- Я припускаю, що воно старе. 0
Y--pr--us---u, -h-h- -o-o--t-r-. Y- p---------- s---- v--- s----- Y- p-y-u-k-y-, s-c-o v-n- s-a-e- -------------------------------- YA prypuskayu, shcho vono stare.
Vår chef ser bra ut. Н-ш ш-ф-добре -и-л----. Н-- ш-- д---- в-------- Н-ш ш-ф д-б-е в-г-я-а-. ----------------------- Наш шеф добре виглядає. 0
N----sh----obre---h-y--a--. N--- s--- d---- v---------- N-s- s-e- d-b-e v-h-y-d-y-. --------------------------- Nash shef dobre vyhlyadaye.
Tycker ni? В- -в-жає--? В- в-------- В- в-а-а-т-? ------------ Ви вважаєте? 0
V- vv-----et-? V- v---------- V- v-a-h-y-t-? -------------- Vy vvazhayete?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Я в----ю--щ- -і----г---ає----і-ь---же-до---. Я в------ щ- в-- в------- н----- д--- д----- Я в-а-а-, щ- в-н в-г-я-а- н-в-т- д-ж- д-б-е- -------------------------------------------- Я вважаю, що він виглядає навіть дуже добре. 0
Y----a-h--------h- -i- ----y---ye -av------z-e dob--. Y- v-------- s---- v-- v--------- n----- d---- d----- Y- v-a-h-y-, s-c-o v-n v-h-y-d-y- n-v-t- d-z-e d-b-e- ----------------------------------------------------- YA vvazhayu, shcho vin vyhlyadaye navitʹ duzhe dobre.
Chefen har säkert en vännina. Ш-- напе-н- -а- п--ругу. Ш-- н------ м-- п------- Ш-ф н-п-в-о м-є п-д-у-у- ------------------------ Шеф напевно має подругу. 0
Shef ----vn- -a------ru-u. S--- n------ m--- p------- S-e- n-p-v-o m-y- p-d-u-u- -------------------------- Shef napevno maye podruhu.
Tror ni det verkligen? Ви-д----о---к --ажа-т-? В- д----- т-- в-------- В- д-й-н- т-к в-а-а-т-? ----------------------- Ви дійсно так вважаєте? 0
Vy--i-̆--o ta--vvazh-y-te? V- d------ t-- v---------- V- d-y-s-o t-k v-a-h-y-t-? -------------------------- Vy diy̆sno tak vvazhayete?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Ц---о--м-жливо---------ма--п--р-гу. Ц----- м------- щ- в-- м-- п------- Ц-л-о- м-ж-и-о- щ- в-н м-є п-д-у-у- ----------------------------------- Цілком можливо, що він має подругу. 0
Ts--k-- ----ly--,-s-ch- -in---ye p-d----. T------ m-------- s---- v-- m--- p------- T-i-k-m m-z-l-v-, s-c-o v-n m-y- p-d-u-u- ----------------------------------------- Tsilkom mozhlyvo, shcho vin maye podruhu.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!