Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   uk Питання – минулий час 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [вісімдесят шість]

86 [visimdesyat shistʹ]

Питання – минулий час 2

[Pytannya – mynulyy̆ chas 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Я-у ---в---- -- ---и-? Яку краватку ти носив? Я-у к-а-а-к- т- н-с-в- ---------------------- Яку краватку ти носив? 0
Ya-u k--va-ku ---nosyv? Yaku kravatku ty nosyv? Y-k- k-a-a-k- t- n-s-v- ----------------------- Yaku kravatku ty nosyv?
Vilken bil har du köpt? Який ав-------ь -и-----в? Який автомобіль ти купив? Я-и- а-т-м-б-л- т- к-п-в- ------------------------- Який автомобіль ти купив? 0
Y--y---avtomobilʹ t- ku-yv? Yakyy- avtomobilʹ ty kupyv? Y-k-y- a-t-m-b-l- t- k-p-v- --------------------------- Yakyy̆ avtomobilʹ ty kupyv?
Vilken tidning har du prenumererat på? Я----азет- -и -ере-п-а--в? Яку газету ти передплатив? Я-у г-з-т- т- п-р-д-л-т-в- -------------------------- Яку газету ти передплатив? 0
Y-ku-h-zetu ty--e---pl-tyv? Yaku hazetu ty peredplatyv? Y-k- h-z-t- t- p-r-d-l-t-v- --------------------------- Yaku hazetu ty peredplatyv?
Vem har du sett? К--о ----а-ил-? Кого ви бачили? К-г- в- б-ч-л-? --------------- Кого ви бачили? 0
Koh---- b--h-ly? Koho vy bachyly? K-h- v- b-c-y-y- ---------------- Koho vy bachyly?
Vem har du träffat? Кого--- -ус-р--и? Кого Ви зустріли? К-г- В- з-с-р-л-? ----------------- Кого Ви зустріли? 0
Ko-- Vy zu---il-? Koho Vy zustrily? K-h- V- z-s-r-l-? ----------------- Koho Vy zustrily?
Vem har du känt igen? К-го-В------али? Кого Ви пізнали? К-г- В- п-з-а-и- ---------------- Кого Ви пізнали? 0
Koho ----i-nal-? Koho Vy piznaly? K-h- V- p-z-a-y- ---------------- Koho Vy piznaly?
När har ni gått upp? К--и ---вста-и? Коли Ви встали? К-л- В- в-т-л-? --------------- Коли Ви встали? 0
Kol--V--vs----? Koly Vy vstaly? K-l- V- v-t-l-? --------------- Koly Vy vstaly?
När har ni börjat? Ко-и В- по-а-и? Коли Ви почали? К-л- В- п-ч-л-? --------------- Коли Ви почали? 0
K-ly -y----hal-? Koly Vy pochaly? K-l- V- p-c-a-y- ---------------- Koly Vy pochaly?
När har ni slutat? Коли-В--пр-пин-ли? Коли Ви припинили? К-л- В- п-и-и-и-и- ------------------ Коли Ви припинили? 0
K----V- -----nyly? Koly Vy prypynyly? K-l- V- p-y-y-y-y- ------------------ Koly Vy prypynyly?
Varför har ni vaknat? Ч--у -------инул-с-? Чому Ви прокинулися? Ч-м- В- п-о-и-у-и-я- -------------------- Чому Ви прокинулися? 0
Ch-m--Vy p-okyn----ya? Chomu Vy prokynulysya? C-o-u V- p-o-y-u-y-y-? ---------------------- Chomu Vy prokynulysya?
Varför blev ni lärare? Чо---Ви -т--и ---т-ле-? Чому Ви стали вчителем? Ч-м- В- с-а-и в-и-е-е-? ----------------------- Чому Ви стали вчителем? 0
C-om- V- -t--y -c-y-e--m? Chomu Vy staly vchytelem? C-o-u V- s-a-y v-h-t-l-m- ------------------------- Chomu Vy staly vchytelem?
Varför har ni tagit en taxi? Чому Ви-в-ял---ак-і? Чому Ви взяли таксі? Ч-м- В- в-я-и т-к-і- -------------------- Чому Ви взяли таксі? 0
C-o-- -y -zy-l- -a---? Chomu Vy vzyaly taksi? C-o-u V- v-y-l- t-k-i- ---------------------- Chomu Vy vzyaly taksi?
Vart kommer ni ifrån? З--д-и--- ---йш--? Звідки Ви прийшли? З-і-к- В- п-и-ш-и- ------------------ Звідки Ви прийшли? 0
Z--d-y--y p--y̆sh-y? Zvidky Vy pryy-shly? Z-i-k- V- p-y-̆-h-y- -------------------- Zvidky Vy pryy̆shly?
Vart har ni gått? К-ди Ви-х--и--? Куди Ви ходили? К-д- В- х-д-л-? --------------- Куди Ви ходили? 0
K--- -y kh--y-y? Kudy Vy khodyly? K-d- V- k-o-y-y- ---------------- Kudy Vy khodyly?
Var har ni varit? Де--- б--и? Де Ви були? Д- В- б-л-? ----------- Де Ви були? 0
De Vy-bul-? De Vy buly? D- V- b-l-? ----------- De Vy buly?
Vem har du hjälpt? К--- -и -----іг / -опом----? Кому ти допоміг / допомогла? К-м- т- д-п-м-г / д-п-м-г-а- ---------------------------- Кому ти допоміг / допомогла? 0
Ko-u--- -op---h-- do--m-h-a? Komu ty dopomih / dopomohla? K-m- t- d-p-m-h / d-p-m-h-a- ---------------------------- Komu ty dopomih / dopomohla?
Vem har du skrivit till? Кому ти на--сав - напис-ла? Кому ти написав / написала? К-м- т- н-п-с-в / н-п-с-л-? --------------------------- Кому ти написав / написала? 0
Ko-u--y-na---------a-ys-l-? Komu ty napysav / napysala? K-m- t- n-p-s-v / n-p-s-l-? --------------------------- Komu ty napysav / napysala?
Vem har du svarat? Ком--т--в-д---і- - від-о-іл-? Кому ти відповів / відповіла? К-м- т- в-д-о-і- / в-д-о-і-а- ----------------------------- Кому ти відповів / відповіла? 0
Komu ty---dpo------vid---i-a? Komu ty vidpoviv / vidpovila? K-m- t- v-d-o-i- / v-d-o-i-a- ----------------------------- Komu ty vidpoviv / vidpovila?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…