Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   uk Що ми робимо у відпустці

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [сорок вісім]

48 [sorok visim]

Що ми робимо у відпустці

[Shcho my robymo u vidpusttsi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Är stranden ren? П-яж чи---й? П--- ч------ П-я- ч-с-и-? ------------ Пляж чистий? 0
P-y----chyst-y-? P----- c-------- P-y-z- c-y-t-y-? ---------------- Plyazh chystyy̆?
Kan man bada där? Мо-н- ----ку-а-и-я? М---- т-- к-------- М-ж-а т-м к-п-т-с-? ------------------- Можна там купатися? 0
M------ta- ku--t---a? M----- t-- k--------- M-z-n- t-m k-p-t-s-a- --------------------- Mozhna tam kupatysya?
Är det inte farligt att bada där? Там не-е-п---о --пати--? Т-- н--------- к-------- Т-м н-б-з-е-н- к-п-т-с-? ------------------------ Там небезпечно купатися? 0
Ta--ne-ez--c-n---upaty---? T-- n---------- k--------- T-m n-b-z-e-h-o k-p-t-s-a- -------------------------- Tam nebezpechno kupatysya?
Kan man låna ett parasoll här? М-ж-а -----зя-и п-р---л-к---- п--к-т? М---- т-- в---- п--------- н- п------ М-ж-а т-т в-я-и п-р-с-л-к- н- п-о-а-? ------------------------------------- Можна тут взяти парасольку на прокат? 0
Mo-hna--ut v--at---ara--l-ku--a-pro--t? M----- t-- v----- p--------- n- p------ M-z-n- t-t v-y-t- p-r-s-l-k- n- p-o-a-? --------------------------------------- Mozhna tut vzyaty parasolʹku na prokat?
Kan man låna en solstol här? М-----т-т взят- -ез--нг -а п-ок-т? М---- т-- в---- ш------ н- п------ М-ж-а т-т в-я-и ш-з-о-г н- п-о-а-? ---------------------------------- Можна тут взяти шезлонг на прокат? 0
M----a --- vzya-- sh-zlon---a-pr-k--? M----- t-- v----- s------- n- p------ M-z-n- t-t v-y-t- s-e-l-n- n- p-o-a-? ------------------------------------- Mozhna tut vzyaty shezlonh na prokat?
Kan man låna en båt här? М-жна-тут-в-ят--чо--- ------ка-? М---- т-- в---- ч---- н- п------ М-ж-а т-т в-я-и ч-в-н н- п-о-а-? -------------------------------- Можна тут взяти човен на прокат? 0
M---n---ut--z---y--h-ven -a -----t? M----- t-- v----- c----- n- p------ M-z-n- t-t v-y-t- c-o-e- n- p-o-a-? ----------------------------------- Mozhna tut vzyaty choven na prokat?
Jag skulle gärna vilja surfa. Я ----о-е ------ся-- -ай--ла---с-р--н---. Я б о---- з------- / з-------- с--------- Я б о-о-е з-й-я-с- / з-й-я-а-я с-р-і-г-м- ----------------------------------------- Я б охоче зайнявся / зайнялася серфінгом. 0
Y- - ok-och- ---̆nya-s-a --z-y----la-y- -----n---. Y- b o------ z---------- / z----------- s--------- Y- b o-h-c-e z-y-n-a-s-a / z-y-n-a-a-y- s-r-i-h-m- -------------------------------------------------- YA b okhoche zay̆nyavsya / zay̆nyalasya serfinhom.
Jag skulle gärna vilja dyka. Я-- о-о-е---пірнав-/ -опір--ла. Я б о---- п------- / п--------- Я б о-о-е п-п-р-а- / п-п-р-а-а- ------------------------------- Я б охоче попірнав / попірнала. 0
Y--b-okhoche p-pir--v----o-irn-l-. Y- b o------ p------- / p--------- Y- b o-h-c-e p-p-r-a- / p-p-r-a-a- ---------------------------------- YA b okhoche popirnav / popirnala.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Я-б о---- пока--в-я-/--ок--ал------ водн-------х. Я б о---- п-------- / п--------- н- в----- л----- Я б о-о-е п-к-т-в-я / п-к-т-л-с- н- в-д-и- л-ж-х- ------------------------------------------------- Я б охоче покатався / покаталася на водних лижах. 0
Y- ---k-o--- ----ta-s---- ---at-l-s-- ----o---kh l-z-akh. Y- b o------ p--------- / p---------- n- v------ l------- Y- b o-h-c-e p-k-t-v-y- / p-k-t-l-s-a n- v-d-y-h l-z-a-h- --------------------------------------------------------- YA b okhoche pokatavsya / pokatalasya na vodnykh lyzhakh.
Kan man hyra en surfbräda? М---а---т--з-ти -а п-окат ----у --я-----і---? М---- т-- в---- н- п----- д---- д-- с-------- М-ж-а т-т в-я-и н- п-о-а- д-ш-у д-я с-р-і-г-? --------------------------------------------- Можна тут взяти на прокат дошку для серфінгу? 0
M-zhna-t-t ---at- -a p-okat --shku-d-y-----f----? M----- t-- v----- n- p----- d----- d--- s-------- M-z-n- t-t v-y-t- n- p-o-a- d-s-k- d-y- s-r-i-h-? ------------------------------------------------- Mozhna tut vzyaty na prokat doshku dlya serfinhu?
Kan man hyra en dykarutrustning? М-ж----у---зяти-н---р-к-т в--ол--н---п-----е-н-? М---- т-- в---- н- п----- в-------- с----------- М-ж-а т-т в-я-и н- п-о-а- в-д-л-з-е с-о-я-ж-н-я- ------------------------------------------------ Можна тут взяти на прокат водолазне спорядження? 0
M--h-- -ut-vz-aty n-----ka- --dolaz-e----ry--z-e----? M----- t-- v----- n- p----- v-------- s-------------- M-z-n- t-t v-y-t- n- p-o-a- v-d-l-z-e s-o-y-d-h-n-y-? ----------------------------------------------------- Mozhna tut vzyaty na prokat vodolazne sporyadzhennya?
Kan man hyra vattenskidor? М-ж-а-ту------и-на-пр---- --дні-л---? М---- т-- в---- н- п----- в---- л---- М-ж-а т-т в-я-и н- п-о-а- в-д-і л-ж-? ------------------------------------- Можна тут взяти на прокат водні лижі? 0
Moz--- t-t-vz------a --o-----odni ----i? M----- t-- v----- n- p----- v---- l----- M-z-n- t-t v-y-t- n- p-o-a- v-d-i l-z-i- ---------------------------------------- Mozhna tut vzyaty na prokat vodni lyzhi?
Jag är bara nybörjare. Я --л----п-ча--іве--. Я т----- п----------- Я т-л-к- п-ч-т-і-е-ь- --------------------- Я тільки початківець. 0
Y-----ʹky--o---tk-v---ʹ. Y- t----- p------------- Y- t-l-k- p-c-a-k-v-t-ʹ- ------------------------ YA tilʹky pochatkivetsʹ.
Jag är medelbra. Я у --ому т-о------з-а-ий ---б--нан-. Я у ц---- т---- о-------- / о-------- Я у ц-о-у т-о-и о-і-н-н-й / о-і-н-н-. ------------------------------------- Я у цьому трохи обізнаний / обізнана. 0
Y--- t---mu t--khy---i--a-y---/---i-n-n-. Y- u t----- t----- o--------- / o-------- Y- u t-ʹ-m- t-o-h- o-i-n-n-y- / o-i-n-n-. ----------------------------------------- YA u tsʹomu trokhy obiznanyy̆ / obiznana.
Jag vet hur det går till. Я зн-юс---- ць-м-. Я з----- н- ц----- Я з-а-с- н- ц-о-у- ------------------ Я знаюся на цьому. 0
Y- -nay-sya-----sʹ--u. Y- z------- n- t------ Y- z-a-u-y- n- t-ʹ-m-. ---------------------- YA znayusya na tsʹomu.
Var är skidliften? Д-----ни----дй--ник? Д- л----- п--------- Д- л-ж-и- п-д-о-н-к- -------------------- Де лижний підйомник? 0
De -yz----- pidy-o-n--? D- l------- p---------- D- l-z-n-y- p-d-̆-m-y-? ----------------------- De lyzhnyy̆ pidy̆omnyk?
Har du skidor med dig? Чи маєш -и-п-и--о-і лижі? Ч- м--- т- п-- с--- л---- Ч- м-є- т- п-и с-б- л-ж-? ------------------------- Чи маєш ти при собі лижі? 0
Ch- ---es- -- pr- -ob- -yz-i? C-- m----- t- p-- s--- l----- C-y m-y-s- t- p-y s-b- l-z-i- ----------------------------- Chy mayesh ty pry sobi lyzhi?
Har du pjäxor med dig? Чи -а-ш-ти-----с-бі--ижні----ев--и? Ч- м--- т- п-- с--- л---- ч-------- Ч- м-є- т- п-и с-б- л-ж-і ч-р-в-к-? ----------------------------------- Чи маєш ти при собі лижні черевики? 0
Chy --y-s--ty-pry --b--ly-hni---er-vyky? C-- m----- t- p-- s--- l----- c--------- C-y m-y-s- t- p-y s-b- l-z-n- c-e-e-y-y- ---------------------------------------- Chy mayesh ty pry sobi lyzhni cherevyky?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.