Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   uk В аеропорту

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [тридцять п’ять]

35 [trydtsyatʹ pʺyatʹ]

В аеропорту

[V aeroportu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Я х-тів--- / хотіла ---за-р-ню--т--к---о---- -фін. Я х---- б- / х----- б- з---------- к----- д- А---- Я х-т-в б- / х-т-л- б- з-б-о-ю-а-и к-и-о- д- А-і-. -------------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би забронювати квиток до Афін. 0
YA--hot-v -y-/-k--til- b- z-brony-vat--kv-t-k -o Afin. Y- k----- b- / k------ b- z----------- k----- d- A---- Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- z-b-o-y-v-t- k-y-o- d- A-i-. ------------------------------------------------------ YA khotiv by / khotila by zabronyuvaty kvytok do Afin.
Är det ett direktflyg? Ц---р--и--р-й-? Ц- п----- р---- Ц- п-я-и- р-й-? --------------- Це прямий рейс? 0
T-- p--a--y- r-y--? T-- p------- r----- T-e p-y-m-y- r-y-s- ------------------- Tse pryamyy̆ rey̆s?
En fönsterplats för icke rökare, tack. Б-д---аска- м---е-б--я-в--на,-д-я-н-к--я---. Б---------- м---- б--- в----- д-- н--------- Б-д---а-к-, м-с-е б-л- в-к-а- д-я н-к-р-щ-х- -------------------------------------------- Будь-ласка, місце біля вікна, для некурящих. 0
Bu-----s--, -is--e-b--ya-v-k--,----a -ek-rya-h--yk-. B---------- m----- b---- v----- d--- n-------------- B-d---a-k-, m-s-s- b-l-a v-k-a- d-y- n-k-r-a-h-h-k-. ---------------------------------------------------- Budʹ-laska, mistse bilya vikna, dlya nekuryashchykh.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Я хотів--- / х--іл- би -і-тве--и---мою----ню. Я х---- б- / х----- б- п---------- м-- б----- Я х-т-в б- / х-т-л- б- п-д-в-р-и-и м-ю б-о-ю- --------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би підтвердити мою броню. 0
Y- k-o--v--y /-k-o-i-- b- -id-v----t- mo-- bro-y-. Y- k----- b- / k------ b- p---------- m--- b------ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- p-d-v-r-y-y m-y- b-o-y-. -------------------------------------------------- YA khotiv by / khotila by pidtverdyty moyu bronyu.
Jag skulle vilja avboka min reservering. Я --тів--и-/ -от-л- б--ска--в-т- -ою -р---. Я х---- б- / х----- б- с-------- м-- б----- Я х-т-в б- / х-т-л- б- с-а-у-а-и м-ю б-о-ю- ------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би скасувати мою броню. 0
YA-kho--- -y --khoti-a -- -ka-uv-t- m-yu ------. Y- k----- b- / k------ b- s-------- m--- b------ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- s-a-u-a-y m-y- b-o-y-. ------------------------------------------------ YA khotiv by / khotila by skasuvaty moyu bronyu.
Jag skulle vilja boka om min reservering. Я хо-ів -и-/ -от--а-би п-р-нес-и-за-ов--н-- ---ї б--н-. Я х---- б- / х----- б- п-------- з--------- м--- б----- Я х-т-в б- / х-т-л- б- п-р-н-с-и з-м-в-е-н- м-є- б-о-і- ------------------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би перенести замовлення моєї броні. 0
Y------i--b--/-k-otil- -y----e--sty -a---l-nny------i- --oni. Y- k----- b- / k------ b- p-------- z---------- m----- b----- Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- p-r-n-s-y z-m-v-e-n-a m-y-i- b-o-i- ------------------------------------------------------------- YA khotiv by / khotila by perenesty zamovlennya moyeï broni.
När går nästa flyg till Rom? Кол---а-бл-жчи- -е----о-Ри-у? К--- н--------- р--- д- Р---- К-л- н-й-л-ж-и- р-й- д- Р-м-? ----------------------------- Коли найближчий рейс до Риму? 0
Ko-y---y̆bl--hc-yy----y-s-do-R---? K--- n------------- r---- d- R---- K-l- n-y-b-y-h-h-y- r-y-s d- R-m-? ---------------------------------- Koly nay̆blyzhchyy̆ rey̆s do Rymu?
Finns det två lediga platser kvar? Є ---два в-л--и---і---? Є щ- д-- в------ м----- Є щ- д-а в-л-н-х м-с-я- ----------------------- Є ще два вільних місця? 0
Y-----h---v- ----nyk- --s---a? Y- s---- d-- v------- m------- Y- s-c-e d-a v-l-n-k- m-s-s-a- ------------------------------ YE shche dva vilʹnykh mistsya?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Ні- - -иш- --н----ль----ісц-. Н-- є л--- о--- в----- м----- Н-, є л-ш- о-н- в-л-н- м-с-е- ----------------------------- Ні, є лише одне вільне місце. 0
Ni,--e-lysh- odn- -il--e ---t-e. N-- y- l---- o--- v----- m------ N-, y- l-s-e o-n- v-l-n- m-s-s-. -------------------------------- Ni, ye lyshe odne vilʹne mistse.
När landar vi? К-л- -и ------ля--ося? К--- м- п------------- К-л- м- п-и-е-л-є-о-я- ---------------------- Коли ми приземляємося? 0
Kol- m- --yzeml-ay----y-? K--- m- p---------------- K-l- m- p-y-e-l-a-e-o-y-? ------------------------- Koly my pryzemlyayemosya?
När är vi där? Ко---ми-п---у-ає--? К--- м- п---------- К-л- м- п-и-у-а-м-? ------------------- Коли ми прибуваємо? 0
Ko-y -y ---b-------? K--- m- p----------- K-l- m- p-y-u-a-e-o- -------------------- Koly my prybuvayemo?
När går bussen till centrum? К-л--ї----- а-т--у--в-ц--тр м--т-? К--- ї----- а------ в ц---- м----- К-л- ї-д-т- а-т-б-с в ц-н-р м-с-а- ---------------------------------- Коли їздить автобус в центр міста? 0
K--- i-zd--ʹ-----b-s-v ts--tr -i--a? K--- i------ a------ v t----- m----- K-l- i-z-y-ʹ a-t-b-s v t-e-t- m-s-a- ------------------------------------ Koly ïzdytʹ avtobus v tsentr mista?
Är det er resväska? Ц- Ваша--аліз-? Ц- В--- в------ Ц- В-ш- в-л-з-? --------------- Це Ваша валіза? 0
T-e Vas-a-v--iz-? T-- V---- v------ T-e V-s-a v-l-z-? ----------------- Tse Vasha valiza?
Är det er väska? Це -------мка? Ц- В--- с----- Ц- В-ш- с-м-а- -------------- Це Ваша сумка? 0
T---Va--- ---k-? T-- V---- s----- T-e V-s-a s-m-a- ---------------- Tse Vasha sumka?
Är det ert bagage? Ц--В-ш--а--ж? Ц- В-- б----- Ц- В-ш б-г-ж- ------------- Це Ваш багаж? 0
Ts--V-sh --haz-? T-- V--- b------ T-e V-s- b-h-z-? ---------------- Tse Vash bahazh?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? Як ----то-ба-ажу-я--ож------и? Я- б----- б----- я м--- в----- Я- б-г-т- б-г-ж- я м-ж- в-я-и- ------------------------------ Як багато багажу я можу взяти? 0
Yak ----t--b-h---u -a ----- --y-t-? Y-- b----- b------ y- m---- v------ Y-k b-h-t- b-h-z-u y- m-z-u v-y-t-? ----------------------------------- Yak bahato bahazhu ya mozhu vzyaty?
Tjugo kilo. Два--ят- к-лограм. Д------- к-------- Д-а-ц-т- к-л-г-а-. ------------------ Двадцять кілограм. 0
Dvadt-yat--ki-ohr-m. D--------- k-------- D-a-t-y-t- k-l-h-a-. -------------------- Dvadtsyatʹ kilohram.
Vad, bara tjugo kilo? Що---------д-ад-я-ь кіло-р-м? Щ-- т----- д------- к-------- Щ-, т-л-к- д-а-ц-т- к-л-г-а-? ----------------------------- Що, тільки двадцять кілограм? 0
Sh---, t-l------adt-yatʹ kiloh--m? S----- t----- d--------- k-------- S-c-o- t-l-k- d-a-t-y-t- k-l-h-a-? ---------------------------------- Shcho, tilʹky dvadtsyatʹ kilohram?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.