Ordlista

sv Lära främmande språk   »   uk Вивчення іноземних мов

23 [tjugotre]

Lära främmande språk

Lära främmande språk

23 [двадцять три]

23 [dvadtsyatʹ try]

Вивчення іноземних мов

Vyvchennya inozemnykh mov

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Var har ni lärt er spanska? Де В- вчи-- і----сь--? Д_ В_ в____ і_________ Д- В- в-и-и і-п-н-ь-у- ---------------------- Де Ви вчили іспанську? 0
De--- ---yly------s-k-? D_ V_ v_____ i_________ D- V- v-h-l- i-p-n-ʹ-u- ----------------------- De Vy vchyly ispansʹku?
Kan ni portugisiska också? В- -наєт- та-о- пор-у----ськ-? В_ з_____ т____ п_____________ В- з-а-т- т-к-ж п-р-у-а-ь-ь-у- ------------------------------ Ви знаєте також португальську? 0
V- -n--e---t---z---ort----ʹs---? V_ z______ t_____ p_____________ V- z-a-e-e t-k-z- p-r-u-a-ʹ-ʹ-u- -------------------------------- Vy znayete takozh portuhalʹsʹku?
Ja, och jag kan också lite italienska. Та---я-з--- -а-----рош----т----с-к-. Т___ я з___ т____ т_____ і__________ Т-к- я з-а- т-к-ж т-о-к- і-а-і-с-к-. ------------------------------------ Так, я знаю також трошки італійську. 0
T-k,--a-znay--ta-oz------hky--tal--̆----. T___ y_ z____ t_____ t______ i__________ T-k- y- z-a-u t-k-z- t-o-h-y i-a-i-̆-ʹ-u- ----------------------------------------- Tak, ya znayu takozh troshky italiy̆sʹku.
Jag tycker att ni pratar mycket bra. Я--в--аю- щ---и гов-р--- -уж-----ре. Я в______ щ_ В_ г_______ д___ д_____ Я в-а-а-, щ- В- г-в-р-т- д-ж- д-б-е- ------------------------------------ Я вважаю, що Ви говорите дуже добре. 0
Y--vv---a-u, ------Vy --vo--t- -uz-e dob-e. Y_ v________ s____ V_ h_______ d____ d_____ Y- v-a-h-y-, s-c-o V- h-v-r-t- d-z-e d-b-e- ------------------------------------------- YA vvazhayu, shcho Vy hovoryte duzhe dobre.
Språken är ganska lika. М-в----с--ь по---ні. М___ д_____ п_______ М-в- д-с-т- п-д-б-і- -------------------- Мови досить подібні. 0
M----do--t--podibn-. M___ d_____ p_______ M-v- d-s-t- p-d-b-i- -------------------- Movy dosytʹ podibni.
Jag förstår dem bra. Я ї--р----ію-до---. Я ї_ р______ д_____ Я ї- р-з-м-ю д-б-е- ------------------- Я їх розумію добре. 0
YA-ï-- r--u-iyu-d-bre. Y_ ï__ r_______ d_____ Y- i-k- r-z-m-y- d-b-e- ----------------------- YA ïkh rozumiyu dobre.
Men tala och skriva är svårt. Ал----в----- --п-с-ти ва---. А__ г_______ і п_____ в_____ А-е г-в-р-т- і п-с-т- в-ж-о- ---------------------------- Але говорити і писати важко. 0
A-- hov----y i-py-a-y v-zhk-. A__ h_______ i p_____ v______ A-e h-v-r-t- i p-s-t- v-z-k-. ----------------------------- Ale hovoryty i pysaty vazhko.
Jag gör fortfarande många fel. Я-ро--ю ---баг--о-помил--. Я р____ щ_ б_____ п_______ Я р-б-ю щ- б-г-т- п-м-л-к- -------------------------- Я роблю ще багато помилок. 0
YA-ro-------ch- -a-a-o --my-o-. Y_ r_____ s____ b_____ p_______ Y- r-b-y- s-c-e b-h-t- p-m-l-k- ------------------------------- YA roblyu shche bahato pomylok.
Var snäll och rätta mig alltid. Ви-равля--е --н- за-ж------д---а--а. В__________ м___ з______ б__________ В-п-а-л-й-е м-н- з-в-д-, б-д---а-к-. ------------------------------------ Виправляйте мене завжди, будь-ласка. 0
V-p-a--ya-̆-- m------vz--y- --d---as--. V___________ m___ z_______ b__________ V-p-a-l-a-̆-e m-n- z-v-h-y- b-d---a-k-. --------------------------------------- Vypravlyay̆te mene zavzhdy, budʹ-laska.
Ert uttal är riktigt bra. В-ша---м-ва-ціл--м д--р-. В___ в_____ ц_____ д_____ В-ш- в-м-в- ц-л-о- д-б-а- ------------------------- Ваша вимова цілком добра. 0
V-sh--v-------si---m --b--. V____ v_____ t______ d_____ V-s-a v-m-v- t-i-k-m d-b-a- --------------------------- Vasha vymova tsilkom dobra.
Ni har en liten brytning. Ви ма-те-м----ь--й-а-цен-. В_ м____ м________ а______ В- м-є-е м-л-н-к-й а-ц-н-. -------------------------- Ви маєте маленький акцент. 0
V--ma-ete -a-e-ʹ-y---a-t----. V_ m_____ m________ a_______ V- m-y-t- m-l-n-k-y- a-t-e-t- ----------------------------- Vy mayete malenʹkyy̆ aktsent.
Man hör, var ni kommer ifrån. М--н- діз-а-ис----в-д------р-д-м. М____ д_________ з_____ В_ р_____ М-ж-а д-з-а-и-я- з-і-к- В- р-д-м- --------------------------------- Можна дізнатися, звідки Ви родом. 0
Moz--- -i-naty-ya , ---dk- V- ---o-. M_____ d_________ , z_____ V_ r_____ M-z-n- d-z-a-y-y- , z-i-k- V- r-d-m- ------------------------------------ Mozhna diznatysya , zvidky Vy rodom.
Vilket är ert modersmål? Я-а ---а є --я в-с-рі-ною? Я__ м___ є д__ в__ р______ Я-а м-в- є д-я в-с р-д-о-? -------------------------- Яка мова є для вас рідною? 0
Y--a--o----- -l-a v-s -id-oy-? Y___ m___ y_ d___ v__ r_______ Y-k- m-v- y- d-y- v-s r-d-o-u- ------------------------------ Yaka mova ye dlya vas ridnoyu?
Går ni på språkkurs? В- відв---є---мо-ни----р-? В_ в_________ м_____ к____ В- в-д-і-у-т- м-в-и- к-р-? -------------------------- Ви відвідуєте мовний курс? 0
V----dv-d-y----movnyy̆-k-rs? V_ v__________ m_____ k____ V- v-d-i-u-e-e m-v-y-̆ k-r-? ---------------------------- Vy vidviduyete movnyy̆ kurs?
Vilket läromedel använder ni? Які -а-ч-л--- ----ріал--ви --к--ист---є--? Я__ н________ м________ в_ в______________ Я-і н-в-а-ь-і м-т-р-а-и в- в-к-р-с-о-у-т-? ------------------------------------------ Які навчальні матеріали ви використовуєте? 0
Ya-i-n-vc--lʹ-i--a--ri--- vy-v------t-v--e--? Y___ n_________ m________ v_ v_______________ Y-k- n-v-h-l-n- m-t-r-a-y v- v-k-r-s-o-u-e-e- --------------------------------------------- Yaki navchalʹni materialy vy vykorystovuyete?
Jag vet inte just nu, vad det heter. Я--ар-з-н--з-аю--як-ц- н----аєт-ся. Я з____ н_ з____ я_ ц_ н___________ Я з-р-з н- з-а-, я- ц- н-з-в-є-ь-я- ----------------------------------- Я зараз не знаю, як це називається. 0
YA----a--n--zna-u, -a--ts- --zyv-y-t---a. Y_ z____ n_ z_____ y__ t__ n_____________ Y- z-r-z n- z-a-u- y-k t-e n-z-v-y-t-s-a- ----------------------------------------- YA zaraz ne znayu, yak tse nazyvayetʹsya.
Jag kommer inte ihåg titeln. Я не-мо-- при-ада-- -азви. Я н_ м___ п________ н_____ Я н- м-ж- п-и-а-а-и н-з-и- -------------------------- Я не можу пригадати назви. 0
Y-----m-zh- --yha--t--n---y. Y_ n_ m____ p________ n_____ Y- n- m-z-u p-y-a-a-y n-z-y- ---------------------------- YA ne mozhu pryhadaty nazvy.
Jag har glömt det. Я ---з-бу- / за--ла. Я ц_ з____ / з______ Я ц- з-б-в / з-б-л-. -------------------- Я це забув / забула. 0
Y- t-e-z--uv---z--u--. Y_ t__ z____ / z______ Y- t-e z-b-v / z-b-l-. ---------------------- YA tse zabuv / zabula.

Germanska språk

De germanska språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Denna språkgrupp kännetecknas av sina fonologiska funktioner. Skillnader i fonologi skiljer dessa språk från andra. Det finns cirka 15 germanska språk 500 miljoner människor över hela världen talar dem som sitt modersmål. Det exakta antalet enskilda språk är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Det mest framträdande germanska språket är engelska. Över hela världen finns det 350 miljoner infödda som talar engelska. Efter det kommer tyska och holländska. De germanska språken är indelade i olika grupper. Det finns nordgermanska, västgermanska och östgermanska. De skandinaviska språken är nordgermanska. Engelska, tyska och holländska är västgermanska språk. Alla de östgermanska språken har blivit utrotade. Gammal engelska, till exempel, tillhörde denna grupp. Kolonisationen spred germanska språk över hela världen. Som ett resultat förstås holländska i Västindien och Sydafrika. Alla germanska språk är härledda från en gemensam rot. Huruvida det var ett enhetligt protospråk är oklart. Förutom det, finns bara ett fåtal gamla germanska texter. Till skillnad från de romanska språken finns det nästan inga källor. Därför är forskning i de germanska språken svårare. Relativt lite är också känt om det germanska folkets kultur, eller teutonernas. Teutonerna förenades inte. Därför fanns ingen gemensam identitet. Därför måste vetenskapen förlita sig på andra källor. Utan greker och romare skulle vi bara veta lite grand om germanerna!
Visste du?
Katalanska tillhör den romanska språkfamiljen. Det är nära besläktat med spanska, franska och italienska. Det talas i Andorra, i den katalonska regionen av Spanien och på Balearerna. Katalanska talas även i delar av Aragonien och i Valencia. Totalt 12 miljoner människor talar eller förstår katalanska. Språket uppstod mellan 7:e och 9:e århundradet i Pyrenéerna. Sedan spreds det mot söder och öster genom territoriala erövringar. Det är viktigt att notera att katalanska inte är en spansk dialekt. Det uppstod ur vulgärlatinet och anses vara ett oberoende språk. Därför förstås det inte automatiskt av spanjorer eller latinamerikaner. Många strukturer i katalanskan liknar andra romanska språk. Men det finns också ett fåtal egenskaper som inte finns i andra språk. De som talar katalanska är mycket stolta över sitt språk. Att lära sig katalanska har aktivt främjats av politiska grupper under några århundraden. Lär dig katalanska - detta språk har en framtid!