Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   be У аэрапорце

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [трыццаць пяць]

35 [trytstsats’ pyats’]

У аэрапорце

[U aeraportse]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Я--ац-- -- ---аце---б----бран--а-а-ь-бі-ет-на ---с-- ---н-. Я х---- б- / х----- б- з------------ б---- н- р--- у А----- Я х-ц-ў б- / х-ц-л- б- з-б-а-і-а-а-ь б-л-т н- р-й- у А-і-ы- ----------------------------------------------------------- Я хацеў бы / хацела бы забраніраваць білет на рэйс у Афіны. 0
Ya--h-tse--by-----at-e----y-z--r--і-av---’-bіl-t-na-r-ys-u---іn-. Y- k------ b- / k------- b- z------------- b---- n- r--- u A----- Y- k-a-s-u b- / k-a-s-l- b- z-b-a-і-a-a-s- b-l-t n- r-y- u A-і-y- ----------------------------------------------------------------- Ya khatseu by / khatsela by zabranіravats’ bіlet na reys u Afіny.
Är det ett direktflyg? Гэта---с-а-а-а--ы рэ--? Г--- б----------- р---- Г-т- б-с-а-а-а-н- р-й-? ----------------------- Гэта беспасадачны рэйс? 0
Geta bespa----c----r--s? G--- b------------ r---- G-t- b-s-a-a-a-h-y r-y-? ------------------------ Geta bespasadachny reys?
En fönsterplats för icke rökare, tack. К-л--л-ск-, м-сц- ля--к-а-ў-с-л------- некур---. К--- л----- м---- л- а--- ў с----- д-- н-------- К-л- л-с-а- м-с-а л- а-н- ў с-л-н- д-я н-к-р-о-. ------------------------------------------------ Калі ласка, месца ля акна ў салоне для некурцоў. 0
K--і--as----m-stsa ly--a--- ----lo-e d--- ne--r-sou. K--- l----- m----- l-- a--- u s----- d--- n--------- K-l- l-s-a- m-s-s- l-a a-n- u s-l-n- d-y- n-k-r-s-u- ---------------------------------------------------- Kalі laska, mestsa lya akna u salone dlya nekurtsou.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Я---цеў--ы-- --цела--- -ацве---іц--св---бра---а-а-н-. Я х---- б- / х----- б- п---------- с--- б------------ Я х-ц-ў б- / х-ц-л- б- п-ц-е-д-і-ь с-а- б-а-і-а-а-н-. ----------------------------------------------------- Я хацеў бы / хацела бы пацвердзіць сваё браніраванне. 0
Ya -hatse---y --kh--se-a-by-patsve-d----- sva---ra-іr-v--ne. Y- k------ b- / k------- b- p------------ s--- b------------ Y- k-a-s-u b- / k-a-s-l- b- p-t-v-r-z-t-’ s-a- b-a-і-a-a-n-. ------------------------------------------------------------ Ya khatseu by / khatsela by patsverdzіts’ svae branіravanne.
Jag skulle vilja avboka min reservering. Я-х-ц-ў-б----ха---- -ы---ул--а---с--ё--р----аванне. Я х---- б- / х----- б- а-------- с--- б------------ Я х-ц-ў б- / х-ц-л- б- а-у-я-а-ь с-а- б-а-і-а-а-н-. --------------------------------------------------- Я хацеў бы / хацела бы ануляваць сваё браніраванне. 0
Y- kh-t--u-b--/--h-t---- by--n--y----s’-s--- -ra-іrav----. Y- k------ b- / k------- b- a---------- s--- b------------ Y- k-a-s-u b- / k-a-s-l- b- a-u-y-v-t-’ s-a- b-a-і-a-a-n-. ---------------------------------------------------------- Ya khatseu by / khatsela by anulyavats’ svae branіravanne.
Jag skulle vilja boka om min reservering. Я-хац-- б--- х--ела-б---е-а-р-ні-а--ць. Я х---- б- / х----- б- п--------------- Я х-ц-ў б- / х-ц-л- б- п-р-б-а-і-а-а-ь- --------------------------------------- Я хацеў бы / хацела бы перабраніраваць. 0
Ya ---t--- -y - k-atse-- -- per--r--іr---t--. Y- k------ b- / k------- b- p---------------- Y- k-a-s-u b- / k-a-s-l- b- p-r-b-a-і-a-a-s-. --------------------------------------------- Ya khatseu by / khatsela by perabranіravats’.
När går nästa flyg till Rom? Ка-- -----а- на----ны---ма-ёт --Рым? К--- в------ н------- с------ у Р--- К-л- в-л-т-е н-с-у-н- с-м-л-т у Р-м- ------------------------------------ Калі вылятае наступны самалёт у Рым? 0
K-l- vy-ya-ae n---upny--am--et-- -ym? K--- v------- n------- s------ u R--- K-l- v-l-a-a- n-s-u-n- s-m-l-t u R-m- ------------------------------------- Kalі vylyatae nastupny samalet u Rym?
Finns det två lediga platser kvar? Ці--с----ш-э ------абод-ы--мес-ы? Ц- ё--- я--- д-- с-------- м----- Ц- ё-ц- я-ч- д-а с-а-о-н-я м-с-ы- --------------------------------- Ці ёсць яшчэ два свабодныя месцы? 0
Tsі -os--’---sh--e-dv--s-a-od-y-- mests-? T-- y----- y------ d-- s--------- m------ T-і y-s-s- y-s-c-e d-a s-a-o-n-y- m-s-s-? ----------------------------------------- Tsі yosts’ yashche dva svabodnyya mestsy?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Не,-- --с--о-----ад-- ----о-н----е-ца. Н-- у н-- т----- а--- с-------- м----- Н-, у н-с т-л-к- а-н- с-а-о-н-е м-с-а- -------------------------------------- Не, у нас толькі адно свабоднае месца. 0
Ne--u na--tol-k- ad--------dn---mes---. N-- u n-- t----- a--- s-------- m------ N-, u n-s t-l-k- a-n- s-a-o-n-e m-s-s-. --------------------------------------- Ne, u nas tol’kі adno svabodnae mestsa.
När landar vi? К--і -- пр-зямля-мс-? К--- м- п------------ К-л- м- п-ы-я-л-е-с-? --------------------- Калі мы прызямляемся? 0
K-l---y --yz-a--y-y-ms--? K--- m- p---------------- K-l- m- p-y-y-m-y-y-m-y-? ------------------------- Kalі my pryzyamlyayemsya?
När är vi där? К--і -- б----- -а-ме-ц-? К--- м- б----- н- м----- К-л- м- б-д-е- н- м-с-ы- ------------------------ Калі мы будзем на месцы? 0
K-lі -y bud-em -a ---t-y? K--- m- b----- n- m------ K-l- m- b-d-e- n- m-s-s-? ------------------------- Kalі my budzem na mestsy?
När går bussen till centrum? Ка-і ----аўляец---аўто--- у-ц-н-- г--а-а? К--- а----------- а------ у ц---- г------ К-л- а-п-а-л-е-ц- а-т-б-с у ц-н-р г-р-д-? ----------------------------------------- Калі адпраўляецца аўтобус у цэнтр горада? 0
Kalі -dp----ya-e-s-----ut---s u --ent--gorad-? K--- a--------------- a------ u t----- g------ K-l- a-p-a-l-a-e-s-s- a-t-b-s u t-e-t- g-r-d-? ---------------------------------------------- Kalі adpraulyayetstsa autobus u tsentr gorada?
Är det er resväska? Гэта В-- чама---? Г--- В-- ч------- Г-т- В-ш ч-м-д-н- ----------------- Гэта Ваш чамадан? 0
G--- V--h---a-a--n? G--- V--- c-------- G-t- V-s- c-a-a-a-? ------------------- Geta Vash chamadan?
Är det er väska? Г-та-Ва-а --мка? Г--- В--- с----- Г-т- В-ш- с-м-а- ---------------- Гэта Ваша сумка? 0
G--a Va-h-----ka? G--- V---- s----- G-t- V-s-a s-m-a- ----------------- Geta Vasha sumka?
Är det ert bagage? Гэт----- баг-ж? Г--- В-- б----- Г-т- В-ш б-г-ж- --------------- Гэта Ваш багаж? 0
G--a --s---aga-h? G--- V--- b------ G-t- V-s- b-g-z-? ----------------- Geta Vash bagazh?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? К-ль----а-а---я маг- -з--- ---абой? К----- б----- я м--- ў---- з с----- К-л-к- б-г-ж- я м-г- ў-я-ь з с-б-й- ----------------------------------- Колькі багажу я магу ўзяць з сабой? 0
Kol--і-b-gaz-- ya---g-----a-s’-z--a-oy? K----- b------ y- m--- u------ z s----- K-l-k- b-g-z-u y- m-g- u-y-t-’ z s-b-y- --------------------------------------- Kol’kі bagazhu ya magu uzyats’ z saboy?
Tjugo kilo. Дв---аць к--аг-ам. Д------- к-------- Д-а-ц-ц- к-л-г-а-. ------------------ Дваццаць кілаграм. 0
Dv--sts-t-- kіl----m. D---------- k-------- D-a-s-s-t-’ k-l-g-a-. --------------------- Dvatstsats’ kіlagram.
Vad, bara tjugo kilo? Што, -ольк- два----- кіла-рам? Ш--- т----- д------- к-------- Ш-о- т-л-к- д-а-ц-ц- к-л-г-а-? ------------------------------ Што, толькі дваццаць кілаграм? 0
Sh----tol’kі-d-a-s--at-’ kіla-r-m? S---- t----- d---------- k-------- S-t-, t-l-k- d-a-s-s-t-’ k-l-g-a-? ---------------------------------- Shto, tol’kі dvatstsats’ kіlagram?

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.