Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   bg На летището

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [трийсет и пет]

35 [triyset i pet]

На летището

[Na letishcheto]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Би- -с-ал - ---а-а да--ез----ра---ол---д- -тина. Б-- и---- / и----- д- р--------- п---- д- А----- Б-х и-к-л / и-к-л- д- р-з-р-и-а- п-л-т д- А-и-а- ------------------------------------------------ Бих искал / искала да резервирам полет до Атина. 0
Bik- is--l-- --kala-da --z--vir-m ------d--A-i--. B--- i---- / i----- d- r--------- p---- d- A----- B-k- i-k-l / i-k-l- d- r-z-r-i-a- p-l-t d- A-i-a- ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da rezerviram polet do Atina.
Är det ett direktflyg? По-етът-дир---е- -и-е? П------ д------- л- е- П-л-т-т д-р-к-е- л- е- ---------------------- Полетът директен ли е? 0
Po-ety- -i-e-t-- li ye? P------ d------- l- y-- P-l-t-t d-r-k-e- l- y-? ----------------------- Poletyt direkten li ye?
En fönsterplats för icke rökare, tack. М------дн--------до----зоре--,-неп-шачи. М---- е--- м---- д- п--------- н-------- М-л-, е-н- м-с-о д- п-о-о-е-а- н-п-ш-ч-. ---------------------------------------- Моля, едно място до прозореца, непушачи. 0
M--ya- ye--o-my-s-- d-----z--et-a- -e---hac-i. M----- y---- m----- d- p---------- n---------- M-l-a- y-d-o m-a-t- d- p-o-o-e-s-, n-p-s-a-h-. ---------------------------------------------- Molya, yedno myasto do prozoretsa, nepushachi.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Бих ис--- --и-ка-а--- по---р-- -езервация-а с-. Б-- и---- / и----- д- п------- р----------- с-- Б-х и-к-л / и-к-л- д- п-т-ъ-д- р-з-р-а-и-т- с-. ----------------------------------------------- Бих искал / искала да потвърдя резервацията си. 0
B--h--skal-----k--a-d- po----dya--eze-v-tsiya-a --. B--- i---- / i----- d- p-------- r------------- s-- B-k- i-k-l / i-k-l- d- p-t-y-d-a r-z-r-a-s-y-t- s-. --------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da potvyrdya rezervatsiyata si.
Jag skulle vilja avboka min reservering. Б---и-к-л---иска-- -а--тк-ж- --зер--ция-----. Б-- и---- / и----- д- о----- р----------- с-- Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-к-ж- р-з-р-а-и-т- с-. --------------------------------------------- Бих искал / искала да откажа резервацията си. 0
B--h i-ka- - isk-la -----k--h--r-zerv-tsi-a-a si. B--- i---- / i----- d- o------ r------------- s-- B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-k-z-a r-z-r-a-s-y-t- s-. ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da otkazha rezervatsiyata si.
Jag skulle vilja boka om min reservering. Бих-искал-/ и--ала д- п-------резер--ци-та --. Б-- и---- / и----- д- п------ р----------- с-- Б-х и-к-л / и-к-л- д- п-о-е-я р-з-р-а-и-т- с-. ---------------------------------------------- Бих искал / искала да променя резервацията си. 0
Bi-h isk-----iska-a-d--prome--- -ez-r-a---yata -i. B--- i---- / i----- d- p------- r------------- s-- B-k- i-k-l / i-k-l- d- p-o-e-y- r-z-r-a-s-y-t- s-. -------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da promenya rezervatsiyata si.
När går nästa flyg till Rom? Кога и-лита ---д--щи-т--амо-е---а---м? К--- и----- с--------- с------ з- Р--- К-г- и-л-т- с-е-в-щ-я- с-м-л-т з- Р-м- -------------------------------------- Кога излита следващият самолет за Рим? 0
K----i---t- sle--a-hchiy-t-s--ol-- -a --m? K--- i----- s------------- s------ z- R--- K-g- i-l-t- s-e-v-s-c-i-a- s-m-l-t z- R-m- ------------------------------------------ Koga izlita sledvashchiyat samolet za Rim?
Finns det två lediga platser kvar? И-а ли о-- --е--в-б--ни ----а? И-- л- о-- д-- с------- м----- И-а л- о-е д-е с-о-о-н- м-с-а- ------------------------------ Има ли още две свободни места? 0
I-a--i-o-h--- -ve s--b-dn- -est-? I-- l- o----- d-- s------- m----- I-a l- o-h-h- d-e s-o-o-n- m-s-a- --------------------------------- Ima li oshche dve svobodni mesta?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Не- -маме--амо -д----ясто---обо-н- -щ-. Н-- и---- с--- е--- м---- с------- о--- Н-, и-а-е с-м- е-н- м-с-о с-о-о-н- о-е- --------------------------------------- Не, имаме само едно място свободно още. 0
Ne, im--- s-m- ye--o--ya-t- s-ob-d---osh-he. N-- i---- s--- y---- m----- s------- o------ N-, i-a-e s-m- y-d-o m-a-t- s-o-o-n- o-h-h-. -------------------------------------------- Ne, imame samo yedno myasto svobodno oshche.
När landar vi? Кога----к---е-? К--- щ- к------ К-г- щ- к-ц-е-? --------------- Кога ще кацнем? 0
K--a sh-he---t----? K--- s---- k------- K-g- s-c-e k-t-n-m- ------------------- Koga shche katsnem?
När är vi där? К--- щ- --е -ам? К--- щ- с-- т--- К-г- щ- с-е т-м- ---------------- Кога ще сме там? 0
K-g---hc-e-sm--tam? K--- s---- s-- t--- K-g- s-c-e s-e t-m- ------------------- Koga shche sme tam?
När går bussen till centrum? К-г--------то-у--за---н-ър- -а гра-а? К--- и-- а------ з- ц------ н- г----- К-г- и-а а-т-б-с з- ц-н-ъ-а н- г-а-а- ------------------------------------- Кога има автобус за центъра на града? 0
Ko-a-i-a -vt-bu- -a--se-tyra -a--r-da? K--- i-- a------ z- t------- n- g----- K-g- i-a a-t-b-s z- t-e-t-r- n- g-a-a- -------------------------------------- Koga ima avtobus za tsentyra na grada?
Är det er resväska? Т-в--В-ш-ят ----р ли--? Т--- В----- к---- л- е- Т-в- В-ш-я- к-ф-р л- е- ----------------------- Това Вашият куфар ли е? 0
To-- -a---y-- ---ar l- --? T--- V------- k---- l- y-- T-v- V-s-i-a- k-f-r l- y-? -------------------------- Tova Vashiyat kufar li ye?
Är det er väska? Т--а ---ата--анта--- е? Т--- В----- ч---- л- е- Т-в- В-ш-т- ч-н-а л- е- ----------------------- Това Вашата чанта ли е? 0
T-v--Va--ata--h-n-- li y-? T--- V------ c----- l- y-- T-v- V-s-a-a c-a-t- l- y-? -------------------------- Tova Vashata chanta li ye?
Är det ert bagage? Тов--Ваши-------- -- е? Т--- В----- б---- л- е- Т-в- В-ш-я- б-г-ж л- е- ----------------------- Това Вашият багаж ли е? 0
Tov---as------bag-zh l--y-? T--- V------- b----- l- y-- T-v- V-s-i-a- b-g-z- l- y-? --------------------------- Tova Vashiyat bagazh li ye?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? К--ко --га--мо-а-д--в-е--? К---- б---- м--- д- в----- К-л-о б-г-ж м-г- д- в-е-а- -------------------------- Колко багаж мога да взема? 0
K--ko b-gazh -og---a v-e--? K---- b----- m--- d- v----- K-l-o b-g-z- m-g- d- v-e-a- --------------------------- Kolko bagazh moga da vzema?
Tjugo kilo. Двайсе--ки-огр---. Д------ к--------- Д-а-с-т к-л-г-а-а- ------------------ Двайсет килограма. 0
Dvays-t ki-o-----. D------ k--------- D-a-s-t k-l-g-a-a- ------------------ Dvayset kilograma.
Vad, bara tjugo kilo? К--в-,---мо-дв--с-т-кило---ма? К----- с--- д------ к--------- К-к-о- с-м- д-а-с-т к-л-г-а-а- ------------------------------ Какво, само двайсет килограма? 0
K-kv-- -a-o--va-s-t kil--r-m-? K----- s--- d------ k--------- K-k-o- s-m- d-a-s-t k-l-g-a-a- ------------------------------ Kakvo, samo dvayset kilograma?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.