Ordlista

sv be om något   »   ro a „cere” ceva

74 [sjuttiofyra]

be om något

be om något

74 [şaptezeci şi patru]

a „cere” ceva

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Kan ni klippa mitt hår? M- p-t-ţi-t--de? Mă puteţi tunde? M- p-t-ţ- t-n-e- ---------------- Mă puteţi tunde? 0
Inte för kort, tack. Nu -r---s-u-t---- --g. Nu prea scurt, vă rog. N- p-e- s-u-t- v- r-g- ---------------------- Nu prea scurt, vă rog. 0
Litet kortare, tack. Ce-- m-i s--rt--v---o-. Ceva mai scurt, vă rog. C-v- m-i s-u-t- v- r-g- ----------------------- Ceva mai scurt, vă rog. 0
Kan ni framkalla bilderna? P-t--i--e-e-o----ozel-? Puteţi developa pozele? P-t-ţ- d-v-l-p- p-z-l-? ----------------------- Puteţi developa pozele? 0
Fotona är på cd:n. Po-el-----t p----. Pozele sunt pe CD. P-z-l- s-n- p- C-. ------------------ Pozele sunt pe CD. 0
Fotona är i kameran. P-z--e--un- -n -p-ratul --to. Pozele sunt în aparatul foto. P-z-l- s-n- î- a-a-a-u- f-t-. ----------------------------- Pozele sunt în aparatul foto. 0
Kan ni reparera klockan? Îmi p--eţ- r---ra c-asul? Îmi puteţi repara ceasul? Î-i p-t-ţ- r-p-r- c-a-u-? ------------------------- Îmi puteţi repara ceasul? 0
Glaset är sönder. S-ic---e-----p----. Sticla este spartă. S-i-l- e-t- s-a-t-. ------------------- Sticla este spartă. 0
Batteriet är slut. B-te-----st- -oa--. Bateria este goală. B-t-r-a e-t- g-a-ă- ------------------- Bateria este goală. 0
Kan ni stryka skjortan? Îmi--ut------l------aş-? Îmi puteţi călca cămaşa? Î-i p-t-ţ- c-l-a c-m-ş-? ------------------------ Îmi puteţi călca cămaşa? 0
Kan ni göra rent byxorna? Î-- p--e-- c----a----tal--i-? Îmi puteţi curăţa pantalonii? Î-i p-t-ţ- c-r-ţ- p-n-a-o-i-? ----------------------------- Îmi puteţi curăţa pantalonii? 0
Kan ni reparera skorna? Îmi-put--i-r--ar----nt-fii? Îmi puteţi repara pantofii? Î-i p-t-ţ- r-p-r- p-n-o-i-? --------------------------- Îmi puteţi repara pantofii? 0
Kan ni ge mig eld? Îmi -a-i -ă-----u--fo-? Îmi daţi vă rog un foc? Î-i d-ţ- v- r-g u- f-c- ----------------------- Îmi daţi vă rog un foc? 0
Har ni tändstickor eller en tändare? A--ţi--h-br-te--a----b--ch-tă? Aveţi chibrite sau o brichetă? A-e-i c-i-r-t- s-u o b-i-h-t-? ------------------------------ Aveţi chibrite sau o brichetă? 0
Har ni en askkopp? Av--- - -c-um--ră? Aveţi o scrumieră? A-e-i o s-r-m-e-ă- ------------------ Aveţi o scrumieră? 0
Röker ni cigarr? Fuma----ig--i? Fumaţi ţigări? F-m-ţ- ţ-g-r-? -------------- Fumaţi ţigări? 0
Röker ni cigaretter? Fum--i-----r-t-? Fumaţi ţigarete? F-m-ţ- ţ-g-r-t-? ---------------- Fumaţi ţigarete? 0
Röker ni pipa? F-ma-i--i-ă? Fumaţi pipă? F-m-ţ- p-p-? ------------ Fumaţi pipă? 0

Lärande och läsning

Lärande och läsning hör ihop. Naturligtvis är detta särskilt sant när man lär sig främmande språk. Den som vill lära sig ett nytt språk måste läsa många texter. När man läser litteratur på ett främmande språk bearbetar man hela meningar. Hjärnan lär sig vokabulär och grammatik i ett sammanhang. Det hjälper den att utan svårighet spara det nya innehållet. Minnet har svårare att komma ihåg enstaka ord. När vi läser, lär vi oss vilken innebörd orden kan ha. Därigenom utvecklar vi en känsla för det nya språket. Litteraturen på det främmande språket får naturligtvis inte vara för svår. Moderna noveller eller kriminalromaner burkar vara underhållande. Dagstidningar har fördelen att de alltid är aktuella. Barnböcker eller tecknade serier lämpar sig också för inlärning. Bilderna underlättar förståelsen av det nya språket. Oavsett vilken litteratur du väljer - skall den vara underhållande! Det betyder att det ska hända mycket i berättelsen så att språket är varierat. Om du inte hittar något, kan särskilda läroböcker användas. Det finna många böcker med enkla texter för nybörjare. Det är viktigt att alltid använda ett lexikon när du läser. När du inte förstår ett ord bör du slå upp det. Hjärnan aktiveras när man läser och lär sig nya saker snabbt. För alla ord man inte förstår, skapar man en fil. På det viset kan orden granskas ofta. Det bidrar också till att belysa okända ord i texten. Sedan känner du igen dem direkt, när du ser dem nästa gång. Du kommer att göra snabbare framsteg, om du dagligen läser ett främmande språk. Hjärnan lär sig snabbt att imitera det nya språket. Det är möjligt att du slutligen tänker på det nya språket...