Ordlista

sv I köket   »   ro În bucătărie

19 [nitton]

I köket

I köket

19 [nouăsprezece]

În bucătărie

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Har du ett nytt kök? Ai --b--ătă-i- nou-? Ai o bucătărie nouă? A- o b-c-t-r-e n-u-? -------------------- Ai o bucătărie nouă? 0
Vad vill du laga för mat idag? Ce v-ei-s--g------ ------? Ce vrei să găteşti astăzi? C- v-e- s- g-t-ş-i a-t-z-? -------------------------- Ce vrei să găteşti astăzi? 0
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? G--eşti ele-t--c s-u--- -a-? Găteşti electric sau cu gaz? G-t-ş-i e-e-t-i- s-u c- g-z- ---------------------------- Găteşti electric sau cu gaz? 0
Ska jag skära löken? S--t-i cep-l-? Să tai cepele? S- t-i c-p-l-? -------------- Să tai cepele? 0
Ska jag skala potatisen? Să---r---c---ofi-? Să curăţ cartofii? S- c-r-ţ c-r-o-i-? ------------------ Să curăţ cartofii? 0
Ska jag skölja salladen? S- sp-- ----ta? Să spăl salata? S- s-ă- s-l-t-? --------------- Să spăl salata? 0
Var är glasen? U-d- -un---a---el-? Unde sunt paharele? U-d- s-n- p-h-r-l-? ------------------- Unde sunt paharele? 0
Var är porslinet? U--e s-n- va---e? Unde sunt vasele? U-d- s-n- v-s-l-? ----------------- Unde sunt vasele? 0
Var är besticken? U--e--u-----c-murile? Unde sunt tacâmurile? U-d- s-n- t-c-m-r-l-? --------------------- Unde sunt tacâmurile? 0
Har du en konservöppnare? Ai -- --s-ă--tor-d--conse---? Ai un desfăcător de conserve? A- u- d-s-ă-ă-o- d- c-n-e-v-? ----------------------------- Ai un desfăcător de conserve? 0
Har du en flasköppnare? Ai un d--făc-t-r-de s--c-e? Ai un desfăcător de sticle? A- u- d-s-ă-ă-o- d- s-i-l-? --------------------------- Ai un desfăcător de sticle? 0
Har du en korkskruv? Ai un tirbu---? Ai un tirbuşon? A- u- t-r-u-o-? --------------- Ai un tirbuşon? 0
Kokar du soppan i den här kastrullen? Găt-----su-a-î--a-e-stă-o---? Găteşti supa în această oală? G-t-ş-i s-p- î- a-e-s-ă o-l-? ----------------------------- Găteşti supa în această oală? 0
Steker du fisken i den här stekpannan? Pr----ti-pe--e-e--n a--ast--ti-a--? Prăjeşti peştele în această tigaie? P-ă-e-t- p-ş-e-e î- a-e-s-ă t-g-i-? ----------------------------------- Prăjeşti peştele în această tigaie? 0
Grillar du grönsakerna på den här grillen? Pr--e-t- -eg---l--p---c-st----l? Prăjeşti legumele pe acest gril? P-ă-e-t- l-g-m-l- p- a-e-t g-i-? -------------------------------- Prăjeşti legumele pe acest gril? 0
Jag dukar bordet. Eu -un -asa. Eu pun masa. E- p-n m-s-. ------------ Eu pun masa. 0
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. Aic----n- c--ite--- -u-culi-e---şi -i-guri--. Aici sunt cuţitele, furculiţele şi lingurile. A-c- s-n- c-ţ-t-l-, f-r-u-i-e-e ş- l-n-u-i-e- --------------------------------------------- Aici sunt cuţitele, furculiţele şi lingurile. 0
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. A--i su-t ---ar-le--f-r--ri-le şi --rv--elel-. Aici sunt paharele, farfuriile şi şerveţelele. A-c- s-n- p-h-r-l-, f-r-u-i-l- ş- ş-r-e-e-e-e- ---------------------------------------------- Aici sunt paharele, farfuriile şi şerveţelele. 0

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!