Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   ro Pronume posesive 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [şaizeci şi şapte]

Pronume posesive 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
glasögonen och-la-ii o-------- o-h-l-r-i --------- ochelarii 0
Han har glömt sina glasögon. Şi-a---tat--c-----i-. Ş--- u---- o--------- Ş--- u-t-t o-h-l-r-i- --------------------- Şi-a uitat ochelarii. 0
Var har han sina glasögon då? Un-e-ş--a pu- oc--la-ii? U--- ş--- p-- o--------- U-d- ş--- p-s o-h-l-r-i- ------------------------ Unde şi-a pus ochelarii? 0
klockan cea--l c----- c-a-u- ------ ceasul 0
Hans klocka är sönder. Ceas-l -ui est--s--i-a-. C----- l-- e--- s------- C-a-u- l-i e-t- s-r-c-t- ------------------------ Ceasul lui este stricat. 0
Klockan hänger på väggen. C--su----ârn-----peret-. C----- a----- p- p------ C-a-u- a-â-n- p- p-r-t-. ------------------------ Ceasul atârnă pe perete. 0
passet p-şap----l p--------- p-ş-p-r-u- ---------- paşaportul 0
Han har förlorat sitt pass. Şi-a--ie-d-- p-şap-r-u-. Ş--- p------ p---------- Ş--- p-e-d-t p-ş-p-r-u-. ------------------------ Şi-a pierdut paşaportul. 0
Var har han sitt pass då? U--e--i-a -us--a-ap-r-ul? U--- ş--- p-- p---------- U-d- ş--- p-s p-ş-p-r-u-? ------------------------- Unde şi-a pus paşaportul? 0
de – deras, sina e--- -- -or e- – a- l-- e- – a- l-r ----------- ei – al lor 0
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Co------u-îş--p-t----i p-r-n-ii. C----- n- î-- p-- g--- p-------- C-p-i- n- î-i p-t g-s- p-r-n-i-. -------------------------------- Copiii nu îşi pot găsi părinţii. 0
Men där kommer ju deras föräldrar! Da---a--,---n p---n-ii lo-! D-- i---- v-- p------- l--- D-r i-t-, v-n p-r-n-i- l-r- --------------------------- Dar iată, vin părinţii lor! 0
Ni – Er du-n-a--ast-- – a- du------ast-ă d------------ – a- d------------ d-m-e-v-a-t-ă – a- d-m-e-v-a-t-ă -------------------------------- dumneavoastră – al dumneavoastră 0
Hur var er resa, herr Müller? Cu- a --st-e-cu--i- -u-ne-v-as-ră dom--le ---le-? C-- a f--- e------- d------------ d------ M------ C-m a f-s- e-c-r-i- d-m-e-v-a-t-ă d-m-u-e M-l-e-? ------------------------------------------------- Cum a fost excursia dumneavoastră domnule Müller? 0
Var är er fru, herr Müller? Unde e-te--oţia---mn----a--r- -o-n-l---ü----? U--- e--- s---- d------------ d------ M------ U-d- e-t- s-ţ-a d-m-e-v-a-t-ă d-m-u-e M-l-e-? --------------------------------------------- Unde este soţia dumneavoastră domnule Müller? 0
Ni – Er d-mne-voastră-–-- -umne-------ă d------------ – a d------------ d-m-e-v-a-t-ă – a d-m-e-v-a-t-ă ------------------------------- dumneavoastră – a dumneavoastră 0
Hur var er resa, fru Schmidt? Cum ---o-t -x-ursia-d-mn--v-as--- doam-ă-S----d-? C-- a f--- e------- d------------ d----- S------- C-m a f-s- e-c-r-i- d-m-e-v-a-t-ă d-a-n- S-h-i-t- ------------------------------------------------- Cum a fost excursia dumneavoastră doamnă Schmidt? 0
Var är er man, fru Schmidt? U-de est- -oţul ------v-a--r- d-amnă -chm---? U--- e--- s---- d------------ d----- S------- U-d- e-t- s-ţ-l d-m-e-v-a-t-ă d-a-n- S-h-i-t- --------------------------------------------- Unde este soţul dumneavoastră doamnă Schmidt? 0

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!