Ordlista

sv vilja ha något   »   zh 喜欢某事

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70[七十]

70 [Qīshí]

喜欢某事

[xǐhuān mǒu shì]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Vill ni röka? 您 - ---吗-? 您 想 抽烟 吗 ? 您 想 抽- 吗 ? ---------- 您 想 抽烟 吗 ? 0
n---xiǎ-- c-ōu-----a? nín xiǎng chōuyān ma? n-n x-ǎ-g c-ō-y-n m-? --------------------- nín xiǎng chōuyān ma?
Vill ni dansa? 您-- ---- ? 您 想 跳舞 吗 ? 您 想 跳- 吗 ? ---------- 您 想 跳舞 吗 ? 0
N-- xi--g-ti-o-ǔ-ma? Nín xiǎng tiàowǔ ma? N-n x-ǎ-g t-à-w- m-? -------------------- Nín xiǎng tiàowǔ ma?
Vill ni gå ut och gå? 您 想 去-散----? 您 想 去 散步 吗 ? 您 想 去 散- 吗 ? ------------ 您 想 去 散步 吗 ? 0
Ní- --ǎng q--s--bù -a? Nín xiǎng qù sànbù ma? N-n x-ǎ-g q- s-n-ù m-? ---------------------- Nín xiǎng qù sànbù ma?
Jag skulle vilja röka. 我 - 抽烟 。 我 想 抽烟 。 我 想 抽- 。 -------- 我 想 抽烟 。 0
W- -iǎ-g -h-u--n. Wǒ xiǎng chōuyān. W- x-ǎ-g c-ō-y-n- ----------------- Wǒ xiǎng chōuyān.
Vill du ha en cigarett? 你 想 要 -- 烟 --? 你 想 要 一支 烟 吗 ? 你 想 要 一- 烟 吗 ? -------------- 你 想 要 一支 烟 吗 ? 0
N- ---ng-y-- yī-z-- -ā- m-? Nǐ xiǎng yào yī zhī yān ma? N- x-ǎ-g y-o y- z-ī y-n m-? --------------------------- Nǐ xiǎng yào yī zhī yān ma?
Han vill ha eld. 他 想-要 打火机-。 他 想 要 打火机 。 他 想 要 打-机 。 ----------- 他 想 要 打火机 。 0
Tā--iǎ-g -à- -ǎ--ǒ-ī. Tā xiǎng yào dǎhuǒjī. T- x-ǎ-g y-o d-h-ǒ-ī- --------------------- Tā xiǎng yào dǎhuǒjī.
Jag skulle vilja ha något att dricka. 我 - 喝-儿----。 我 想 喝点儿 东西 。 我 想 喝-儿 东- 。 ------------ 我 想 喝点儿 东西 。 0
Wǒ ----- hē d----e--dōn--ī. Wǒ xiǎng hē diǎn er dōngxī. W- x-ǎ-g h- d-ǎ- e- d-n-x-. --------------------------- Wǒ xiǎng hē diǎn er dōngxī.
Jag skulle vilja äta något. 我-想-----东西 。 我 想 吃点儿 东西 。 我 想 吃-儿 东- 。 ------------ 我 想 吃点儿 东西 。 0
W---i-ng-c-ī di-n-er-dō-gxī. Wǒ xiǎng chī diǎn er dōngxī. W- x-ǎ-g c-ī d-ǎ- e- d-n-x-. ---------------------------- Wǒ xiǎng chī diǎn er dōngxī.
Jag skulle vilja vila mig lite. 我 想--息 一下 。 我 想 休息 一下 。 我 想 休- 一- 。 ----------- 我 想 休息 一下 。 0
Wǒ-x---g--iūxí---xià. Wǒ xiǎng xiūxí yīxià. W- x-ǎ-g x-ū-í y-x-à- --------------------- Wǒ xiǎng xiūxí yīxià.
Jag skulle vilja fråga er något. 我 --问---------。 我 想 问 您 一些 事情 。 我 想 问 您 一- 事- 。 --------------- 我 想 问 您 一些 事情 。 0
Wǒ -iǎ---wè--n-n y-x----h-q--g. Wǒ xiǎng wèn nín yīxiē shìqíng. W- x-ǎ-g w-n n-n y-x-ē s-ì-í-g- ------------------------------- Wǒ xiǎng wèn nín yīxiē shìqíng.
Jag skulle vilja be er om något. 我 想 求-您-点- 事情 。 我 想 求 您 点儿 事情 。 我 想 求 您 点- 事- 。 --------------- 我 想 求 您 点儿 事情 。 0
W---iǎ-- -iú-n---d-ǎ- er--h-q--g. Wǒ xiǎng qiú nín diǎn er shìqíng. W- x-ǎ-g q-ú n-n d-ǎ- e- s-ì-í-g- --------------------------------- Wǒ xiǎng qiú nín diǎn er shìqíng.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. 我 想----您-。 我 想 邀请 您 。 我 想 邀- 您 。 ---------- 我 想 邀请 您 。 0
Wǒ xi----yā-qǐng-n-n. Wǒ xiǎng yāoqǐng nín. W- x-ǎ-g y-o-ǐ-g n-n- --------------------- Wǒ xiǎng yāoqǐng nín.
Vad vill ni ha? 请--您 - 点---么 ? 请问 您 要 点儿 什么 ? 请- 您 要 点- 什- ? -------------- 请问 您 要 点儿 什么 ? 0
Qǐngw-n n-n--à-di-n--- -h-n--? Qǐngwèn nín yàodiǎn er shénme? Q-n-w-n n-n y-o-i-n e- s-é-m-? ------------------------------ Qǐngwèn nín yàodiǎn er shénme?
Vill ni ha en kaffe? 您 --咖- --? 您 要 咖啡 吗 ? 您 要 咖- 吗 ? ---------- 您 要 咖啡 吗 ? 0
Nín yà---āfē- ma? Nín yào kāfēi ma? N-n y-o k-f-i m-? ----------------- Nín yào kāfēi ma?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? 或者-- 更喜- -- ? 或者 您 更喜欢 喝茶 ? 或- 您 更-欢 喝- ? ------------- 或者 您 更喜欢 喝茶 ? 0
H----ě ní- -èn--xǐh-ā- hē chá? Huòzhě nín gèng xǐhuān hē chá? H-ò-h- n-n g-n- x-h-ā- h- c-á- ------------------------------ Huòzhě nín gèng xǐhuān hē chá?
Vi skulle vilja åka hem. 我- 想 -家 。 我们 想 回家 。 我- 想 回- 。 --------- 我们 想 回家 。 0
W-m-n-x--n------j-ā. Wǒmen xiǎng huí jiā. W-m-n x-ǎ-g h-í j-ā- -------------------- Wǒmen xiǎng huí jiā.
Vill ni ha en taxi? 你们---打--- --? 你们 要 打出租车 吗 ? 你- 要 打-租- 吗 ? ------------- 你们 要 打出租车 吗 ? 0
N--e--yào----c-ūz--c----a? Nǐmen yào dǎ chūzū chē ma? N-m-n y-o d- c-ū-ū c-ē m-? -------------------------- Nǐmen yào dǎ chūzū chē ma?
De vill ringa. 他们 想 ---话 。 他们 想 打 电话 。 他- 想 打 电- 。 ----------- 他们 想 打 电话 。 0
T---n x-ǎ-g-dǎ--i---uà. Tāmen xiǎng dǎ diànhuà. T-m-n x-ǎ-g d- d-à-h-à- ----------------------- Tāmen xiǎng dǎ diànhuà.

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.