Ordlista

sv vilja ha något   »   et midagi soovima

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [seitsekümmend]

midagi soovima

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Vill ni röka? K-s--- ---vi--i---su-----ada? Kas te sooviksite suitsetada? K-s t- s-o-i-s-t- s-i-s-t-d-? ----------------------------- Kas te sooviksite suitsetada? 0
Vill ni dansa? K-- -e s---i--i------ts-da? Kas te sooviksite tantsida? K-s t- s-o-i-s-t- t-n-s-d-? --------------------------- Kas te sooviksite tantsida? 0
Vill ni gå ut och gå? Ka- te s--v----te jal-ta-a ---n-? Kas te sooviksite jalutama minna? K-s t- s-o-i-s-t- j-l-t-m- m-n-a- --------------------------------- Kas te sooviksite jalutama minna? 0
Jag skulle vilja röka. Ma -o-v--s---su--s-tad-. Ma sooviksin suitsetada. M- s-o-i-s-n s-i-s-t-d-. ------------------------ Ma sooviksin suitsetada. 0
Vill du ha en cigarett? S--v-- sa---ga-e--i? Soovid sa sigaretti? S-o-i- s- s-g-r-t-i- -------------------- Soovid sa sigaretti? 0
Han vill ha eld. Ta-soovi---u--. Ta soovib tuld. T- s-o-i- t-l-. --------------- Ta soovib tuld. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. M---oov---in m-da-i----a. Ma sooviksin midagi juua. M- s-o-i-s-n m-d-g- j-u-. ------------------------- Ma sooviksin midagi juua. 0
Jag skulle vilja äta något. M- -o-v--si---i-a----üü-. Ma sooviksin midagi süüa. M- s-o-i-s-n m-d-g- s-ü-. ------------------------- Ma sooviksin midagi süüa. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Ma--ooviksin-----i-pu---a. Ma sooviksin veidi puhata. M- s-o-i-s-n v-i-i p-h-t-. -------------------------- Ma sooviksin veidi puhata. 0
Jag skulle vilja fråga er något. M-------k-in --ilt--id-gi kü--da. Ma sooviksin teilt midagi küsida. M- s-o-i-s-n t-i-t m-d-g- k-s-d-. --------------------------------- Ma sooviksin teilt midagi küsida. 0
Jag skulle vilja be er om något. Ma--o--iksin--e-l----dag--pa-uda. Ma sooviksin teilt midagi paluda. M- s-o-i-s-n t-i-t m-d-g- p-l-d-. --------------------------------- Ma sooviksin teilt midagi paluda. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Ma-soovik--- -eil- ---ag--v-lja-t-ha. Ma sooviksin teile midagi välja teha. M- s-o-i-s-n t-i-e m-d-g- v-l-a t-h-. ------------------------------------- Ma sooviksin teile midagi välja teha. 0
Vad vill ni ha? Mid---e--oo-i--- --l--? Mida te soovite, palun? M-d- t- s-o-i-e- p-l-n- ----------------------- Mida te soovite, palun? 0
Vill ni ha en kaffe? So--it-----k-h-i? Soovite te kohvi? S-o-i-e t- k-h-i- ----------------- Soovite te kohvi? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Võ- ----ite-te -ig---te--? Või soovite te pigem teed? V-i s-o-i-e t- p-g-m t-e-? -------------------------- Või soovite te pigem teed? 0
Vi skulle vilja åka hem. Me -o-v-m- ---- -õ-t-. Me soovime koju sõita. M- s-o-i-e k-j- s-i-a- ---------------------- Me soovime koju sõita. 0
Vill ni ha en taxi? S---i-e te ----o-? Soovite te taksot? S-o-i-e t- t-k-o-? ------------------ Soovite te taksot? 0
De vill ringa. N-d-s-o-iva------s---a. Nad soovivad helistada. N-d s-o-i-a- h-l-s-a-a- ----------------------- Nad soovivad helistada. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.