Sprachführer

de Vergangenheit 1   »   kn ಭೂತಕಾಲ ೧

81 [einundachtzig]

Vergangenheit 1

Vergangenheit 1

೮೧ [ಎಂಬತ್ತೊಂದು]

81 [Embattondu]

ಭೂತಕಾಲ ೧

[bhūtakāla -1.]

Wählen Sie aus, wie Sie die Übersetzung sehen möchten:   
Deutsch Kannada Hören Mehr
schreiben ಬರೆಯು----. ಬ--------- ಬ-ೆ-ು-ು-ು- ---------- ಬರೆಯುವುದು. 0
Ba---uv-d-. B---------- B-r-y-v-d-. ----------- Bareyuvudu.
Er schrieb einen Brief. ಅ-----ಂ---ಪತ--ವ-್-ು ಬ----ದ್ದ. ಅ--- ಒ--- ಪ-------- ಬ-------- ಅ-ನ- ಒ-ದ- ಪ-್-ವ-್-ು ಬ-ೆ-ಿ-್-. ----------------------------- ಅವನು ಒಂದು ಪತ್ರವನ್ನು ಬರೆದಿದ್ದ. 0
Avan- ond- p-t------u-ba-edi---. A---- o--- p--------- b--------- A-a-u o-d- p-t-a-a-n- b-r-d-d-a- -------------------------------- Avanu ondu patravannu baredidda.
Und sie schrieb eine Karte. ಮ---ು-ಅ-ಳು ಒ-ದು-ಕಾ-ದವ---ು ಬರೆದಿದ-ದ-ು ಮ---- ಅ--- ಒ--- ಕ-------- ಬ--------- ಮ-್-ು ಅ-ಳ- ಒ-ದ- ಕ-ಗ-ವ-್-ು ಬ-ೆ-ಿ-್-ಳ- ------------------------------------ ಮತ್ತು ಅವಳು ಒಂದು ಕಾಗದವನ್ನು ಬರೆದಿದ್ದಳು 0
M--tu----ḷ- -nd---āgada----u -ar--i-d-ḷu M---- a---- o--- k---------- b---------- M-t-u a-a-u o-d- k-g-d-v-n-u b-r-d-d-a-u ---------------------------------------- Mattu avaḷu ondu kāgadavannu barediddaḷu
lesen ಓದುವ-ದ-. ಓ------- ಓ-ು-ು-ು- -------- ಓದುವುದು. 0
ōd-v---. ō------- ō-u-u-u- -------- ōduvudu.
Er las eine Illustrierte. ಅ------ದು ನ--ತ-ಾಲ-ಕವನ್ನು-ಓ-ಿದ್ದ. ಅ--- ಒ--- ನ------------- ಓ------ ಅ-ನ- ಒ-ದ- ನ-ಯ-ಕ-ಲ-ಕ-ನ-ನ- ಓ-ಿ-್-. -------------------------------- ಅವನು ಒಂದು ನಿಯತಕಾಲಿಕವನ್ನು ಓದಿದ್ದ. 0
Avanu -n-u-niy-t--ā---a--nn----i-da. A---- o--- n---------------- ō------ A-a-u o-d- n-y-t-k-l-k-v-n-u ō-i-d-. ------------------------------------ Avanu ondu niyatakālikavannu ōdidda.
Und sie las ein Buch. ಅ-ಳು ಒಂದು ಪ-ಸ್----್ನ- ಓ-ಿದ್-ಳ-. ಅ--- ಒ--- ಪ---------- ಓ-------- ಅ-ಳ- ಒ-ದ- ಪ-ಸ-ತ-ವ-್-ು ಓ-ಿ-್-ಳ-. ------------------------------- ಅವಳು ಒಂದು ಪುಸ್ತಕವನ್ನು ಓದಿದ್ದಳು. 0
A--ḷ-------pu--ak--an-u----d-aḷu. A---- o--- p----------- ō-------- A-a-u o-d- p-s-a-a-a-n- ō-i-d-ḷ-. --------------------------------- Avaḷu ondu pustakavannu ōdiddaḷu.
nehmen ತ-ಗ--- --ಳ-ಳುವು-ು ತ----- ಕ--------- ತ-ಗ-ದ- ಕ-ಳ-ಳ-ವ-ದ- ----------------- ತೆಗೆದು ಕೊಳ್ಳುವುದು 0
Teg-du---ḷḷuv-du T----- k-------- T-g-d- k-ḷ-u-u-u ---------------- Tegedu koḷḷuvudu
Er nahm eine Zigarette. ಅವನು ಒ-ದು-ಸ--ರ-----ೆಗ-ದು---ಡ. ಅ--- ಒ--- ಸ------ ತ---------- ಅ-ನ- ಒ-ದ- ಸ-ಗ-ೇ-್ ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಂ-. ----------------------------- ಅವನು ಒಂದು ಸಿಗರೇಟ್ ತೆಗೆದುಕೊಂಡ. 0
ava-- o--u----a--ṭ---g--u--ṇ-a. a---- o--- s------ t----------- a-a-u o-d- s-g-r-ṭ t-g-d-k-ṇ-a- ------------------------------- avanu ondu sigarēṭ tegedukoṇḍa.
Sie nahm ein Stück Schokolade. ಅವ-- ಒ-ದು--ೂ-- ಚಾ-ೊ-ೇ-- --ಗ-ದುಕೊಂಡಳ-. ಅ--- ಒ--- ಚ--- ಚ------- ತ------------ ಅ-ಳ- ಒ-ದ- ಚ-ರ- ಚ-ಕ-ಲ-ಟ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಂ-ಳ-. ------------------------------------- ಅವಳು ಒಂದು ಚೂರು ಚಾಕೊಲೇಟ್ ತೆಗೆದುಕೊಂಡಳು. 0
Av--- on-- ---u-c---lēṭ-t--edu--ṇḍ-ḷ-. A---- o--- c--- c------ t------------- A-a-u o-d- c-r- c-k-l-ṭ t-g-d-k-ṇ-a-u- -------------------------------------- Avaḷu ondu cūru cākolēṭ tegedukoṇḍaḷu.
Er war untreu, aber sie war treu. ಅ-ನು -ಅ-ಳ--ೆ--ಮ-ಸ ---ಿದ- -ದ---ಅ--ು--ಿ-್-ೆ-ಿ-----್ದಳ-. ಅ--- (------- ಮ-- ಮ----- ಆ--- ಅ--- ನ--------- ಇ------ ಅ-ನ- (-ವ-ಿ-ೆ- ಮ-ಸ ಮ-ಡ-ದ- ಆ-ರ- ಅ-ಳ- ನ-ಷ-ಠ-ಯ-ಂ- ಇ-್-ಳ-. ----------------------------------------------------- ಅವನು (ಅವಳಿಗೆ) ಮೋಸ ಮಾಡಿದ, ಆದರೆ ಅವಳು ನಿಷ್ಠೆಯಿಂದ ಇದ್ದಳು. 0
A-a-- -a--ḷige)-m--a m--i-a,-ā---- av-ḷ--n-ṣṭ-e----a i--a--. A---- (-------- m--- m------ ā---- a---- n---------- i------ A-a-u (-v-ḷ-g-) m-s- m-ḍ-d-, ā-a-e a-a-u n-ṣ-h-y-n-a i-d-ḷ-. ------------------------------------------------------------ Avanu (avaḷige) mōsa māḍida, ādare avaḷu niṣṭheyinda iddaḷu.
Er war faul, aber sie war fleißig. ಅ--- -ೋಮ---ಯಾಗ--್ದ, --ರ---ವ-ು ----ಕಾಗಿ---ಳು. ಅ--- ಸ------------- ಆ--- ಅ--- ಚ------------- ಅ-ನ- ಸ-ಮ-ರ-ಯ-ಗ-ದ-ದ- ಆ-ರ- ಅ-ಳ- ಚ-ರ-ಕ-ಗ-ದ-ದ-ು- -------------------------------------------- ಅವನು ಸೋಮಾರಿಯಾಗಿದ್ದ, ಆದರೆ ಅವಳು ಚುರುಕಾಗಿದ್ದಳು. 0
Av-nu sō-ā--yā-idda, ----e ---ḷu-c-ru-āg-d--ḷu. A---- s------------- ā---- a---- c------------- A-a-u s-m-r-y-g-d-a- ā-a-e a-a-u c-r-k-g-d-a-u- ----------------------------------------------- Avanu sōmāriyāgidda, ādare avaḷu curukāgiddaḷu.
Er war arm, aber sie war reich. ಆ--- ----ಾ-ಿ-್-,--ದರೆ ಅ----ಶ್-ೀ--ತ---ಿದ್--ು. ಆ--- ಬ---------- ಆ--- ಅ--- ಶ---------------- ಆ-ನ- ಬ-ವ-ಾ-ಿ-್-, ಆ-ರ- ಅ-ಳ- ಶ-ರ-ಮ-ತ-ಾ-ಿ-್-ಳ-. -------------------------------------------- ಆವನು ಬಡವನಾಗಿದ್ದ, ಆದರೆ ಅವಳು ಶ್ರೀಮಂತಳಾಗಿದ್ದಳು. 0
Ā-a-- ba-a-an-gi--a- ādare a-aḷu -rī-an---āgid-a-u. Ā---- b------------- ā---- a---- ś----------------- Ā-a-u b-ḍ-v-n-g-d-a- ā-a-e a-a-u ś-ī-a-t-ḷ-g-d-a-u- --------------------------------------------------- Āvanu baḍavanāgidda, ādare avaḷu śrīmantaḷāgiddaḷu.
Er hatte kein Geld, sondern Schulden. ಅವನ ಬಳ--ಹ-ವ-ರಲ-ಲ್ಲ--ಬ-ಲಾಗಿ---ಲಗ-ಿ-್ದ--. ಅ-- ಬ-- ಹ---------- ಬ----- ಸ----------- ಅ-ನ ಬ-ಿ ಹ-ವ-ರ-ಿ-್-, ಬ-ಲ-ಗ- ಸ-ಲ-ಳ-ದ-ದ-ು- --------------------------------------- ಅವನ ಬಳಿ ಹಣವಿರಲಿಲ್ಲ, ಬದಲಾಗಿ ಸಾಲಗಳಿದ್ದವು. 0
Av-na ---i--a-av-ra---la- --d-lā-- --l-g-ḷ-dd--u. A---- b--- h------------- b------- s------------- A-a-a b-ḷ- h-ṇ-v-r-l-l-a- b-d-l-g- s-l-g-ḷ-d-a-u- ------------------------------------------------- Avana baḷi haṇaviralilla, badalāgi sālagaḷiddavu.
Er hatte kein Glück, sondern Pech. ಅ--ಿ-- --ೃಷ--ವಿರ-ಿಲ್-,-ಬದ-ಾ---ದು----ಷ-ಟ--ತ್-ು ಅ----- ಅ-------------- ಬ----- ದ-------------- ಅ-ನ-ಗ- ಅ-ೃ-್-ವ-ರ-ಿ-್-, ಬ-ಲ-ಗ- ದ-ರ-ದ-ಷ-ಟ-ಿ-್-ು --------------------------------------------- ಅವನಿಗೆ ಅದೃಷ್ಟವಿರಲಿಲ್ಲ, ಬದಲಾಗಿ ದುರಾದೃಷ್ಟವಿತ್ತು 0
A---i-- adr-ṣ--v--al-lla, -ad-lāgi d---dr̥-ṭ-v--tu A------ a---------------- b------- d-------------- A-a-i-e a-r-ṣ-a-i-a-i-l-, b-d-l-g- d-r-d-̥-ṭ-v-t-u -------------------------------------------------- Avanige adr̥ṣṭaviralilla, badalāgi durādr̥ṣṭavittu
Er hatte keinen Erfolg, sondern Misserfolg. ಅವ--ಗ- -ೆ--ವು-----ಲ--, -ದಲಾಗ--ಕ--ಲ -ೋ---್--. ಅ----- ಗ----- ಇ------- ಬ----- ಕ--- ಸ-------- ಅ-ನ-ಗ- ಗ-ಲ-ವ- ಇ-ಲ-ಲ-ಲ- ಬ-ಲ-ಗ- ಕ-ವ- ಸ-ಲ-ತ-ತ-. -------------------------------------------- ಅವನಿಗೆ ಗೆಲುವು ಇರಲಿಲ್ಲ, ಬದಲಾಗಿ ಕೇವಲ ಸೋಲಿತ್ತು. 0
av-ni---ge---u----l-l-a---adalā-i-k---la ---it-u. a------ g----- i-------- b------- k----- s------- a-a-i-e g-l-v- i-a-i-l-, b-d-l-g- k-v-l- s-l-t-u- ------------------------------------------------- avanige geluvu iralilla, badalāgi kēvala sōlittu.
Er war nicht zufrieden, sondern unzufrieden. ಅ-ನು ಸ--ುಷ---ಾಗಿ-ಲಿ---,------- --ಂ-ು-್--ಾ--ದ್ದ. ಅ--- ಸ----------------- ಬ----- ಅ--------------- ಅ-ನ- ಸ-ತ-ಷ-ಟ-ಾ-ಿ-ಲ-ಲ-ಲ- ಬ-ಲ-ಗ- ಅ-ಂ-ು-್-ನ-ಗ-ದ-ದ- ----------------------------------------------- ಅವನು ಸಂತುಷ್ಟನಾಗಿರಲಿಲ್ಲ, ಬದಲಾಗಿ ಅಸಂತುಷ್ಟನಾಗಿದ್ದ. 0
A---u -antuṣṭan--ir-lill-,--a-a---- -------ṭanā--dda. A---- s------------------- b------- a---------------- A-a-u s-n-u-ṭ-n-g-r-l-l-a- b-d-l-g- a-a-t-ṣ-a-ā-i-d-. ----------------------------------------------------- Avanu santuṣṭanāgiralilla, badalāgi asantuṣṭanāgidda.
Er war nicht glücklich, sondern unglücklich. ಅವ-ು -ಂ-ೋ--ಾ-ಿ--ಿ-್ಲ--ಬ----ಿ --ಃಖಿ---ಿದ್ದ. ಅ--- ಸ--------------- ಬ----- ದ------------ ಅ-ನ- ಸ-ತ-ಷ-ಾ-ಿ-ಲ-ಲ-ಲ- ಬ-ಲ-ಗ- ದ-ಃ-ಿ-ಾ-ಿ-್-. ------------------------------------------ ಅವನು ಸಂತೋಷವಾಗಿರಲಿಲ್ಲ, ಬದಲಾಗಿ ದುಃಖಿಯಾಗಿದ್ದ. 0
A-a---san-ō--vāgi-a---la, bada-ā-i--uḥ-hiy-gid--. A---- s------------------ b------- d------------- A-a-u s-n-ō-a-ā-i-a-i-l-, b-d-l-g- d-ḥ-h-y-g-d-a- ------------------------------------------------- Avanu santōṣavāgiralilla, badalāgi duḥkhiyāgidda.
Er war nicht sympathisch, sondern unsympathisch. ಅ--ು-ಸ-ನ-ಹಪ-----ರ-ಿಲ--- ---ಾಗಿ ಸ---ಹ-ಾ- ಇ-್-ದ-ನ-ಗ-ದ್ದ. ಅ--- ಸ----------------- ಬ----- ಸ------- ಇ------------- ಅ-ನ- ಸ-ನ-ಹ-ರ-ಾ-ಿ-ಲ-ಲ-ಲ- ಬ-ಲ-ಗ- ಸ-ನ-ಹ-ಾ- ಇ-್-ದ-ನ-ಗ-ದ-ದ- ------------------------------------------------------ ಅವನು ಸ್ನೇಹಪರನಾಗಿರಲಿಲ್ಲ. ಬದಲಾಗಿ ಸ್ನೇಹಭಾವ ಇಲ್ಲದವನಾಗಿದ್ದ. 0
Av--u sn--apar------------.-Badalāg- s----b-āva--llad---n------. A---- s-------------------- B------- s--------- i--------------- A-a-u s-ē-a-a-a-ā-i-a-i-l-. B-d-l-g- s-ē-a-h-v- i-l-d-v-n-g-d-a- ---------------------------------------------------------------- Avanu snēhaparanāgiralilla. Badalāgi snēhabhāva illadavanāgidda.

Wie Kinder richtig sprechen lernen

Sobald ein Mensch geboren wird, kommuniziert er mit Anderen. Babys schreien, wenn sie etwas wollen. Mit ein paar Monaten können sie dann schon einfache Wörter sprechen. Sätze mit drei Wörtern sprechen sie mit etwa zwei Jahren. Wann Kinder mit dem Sprechen beginnen, kann man nicht beeinflussen. Man kann aber beeinflussen, wie gut Kinder ihre Muttersprache lernen! Dafür muss man jedoch einige Dinge beachten. Wichtig ist vor allem, dass das lernende Kind immer motiviert ist. Es muss erkennen, dass es etwas erreicht, wenn es spricht. Babys freuen sich über ein Lächeln als positives Feedback. Größere Kinder suchen den Dialog mit ihrer Umwelt. Sie orientieren sich an der Sprache der Menschen in ihrer Nähe. Deshalb ist das sprachliche Niveau von Eltern und Erziehern wichtig. Auch müssen Kinder lernen, dass Sprache wertvoll ist! Dabei sollten sie aber immer Spaß haben. Vorlesen zeigt Kindern, wie spannend Sprache sein kann. Eltern sollten auch möglichst viel mit ihrem Kind unternehmen. Wenn ein Kind viel erlebt, will es darüber sprechen. Zweisprachig aufwachsende Kinder brauchen feste Regeln. Sie müssen wissen, welche Sprache mit wem gesprochen wird. So kann ihr Gehirn lernen, die beiden Sprachen zu unterscheiden. Wenn Kinder in die Schule kommen, ändert sich ihre Sprache. Sie lernen eine neue Umgangssprache. Jetzt ist wichtig, dass Eltern darauf achten, wie ihr Kind spricht. Studien zeigen, dass die erste Sprache das Gehirn für immer prägt. Was wir als Kinder lernen, begleitet uns unser ganzes Leben lang. Wer seine Muttersprache als Kind gut lernt, profitiert später davon. Er lernt neue Dinge schneller und besser – nicht nur Fremdsprachen…