Ordlista

sv Lära främmande språk   »   hy Learning foreign languages

23 [tjugotre]

Lära främmande språk

Lära främmande språk

23 [քսաներեք]

23 [k’sanerek’]

Learning foreign languages

[sovorel otar lezuner]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Var har ni lärt er spanska? Ո--ե՞ղ--ք -------ե- ս----ել: Ո----- ե- ի-------- ս------- Ո-տ-՞- ե- ի-պ-ն-ր-ն ս-վ-ր-լ- ---------------------------- Որտե՞ղ եք իսպաներեն սովորել: 0
Vo----g- ---’ i-p-n---- -o----l V------- y--- i-------- s------ V-r-e-g- y-k- i-p-n-r-n s-v-r-l ------------------------------- Vorte՞gh yek’ ispaneren sovorel
Kan ni portugisiska också? Պոր-ու--լ-րեն-էլ-եք-կ-ր-ղա-----: Պ------------ է- ե- կ----------- Պ-ր-ո-գ-լ-ր-ն է- ե- կ-ր-ղ-ն-ւ-մ- -------------------------------- Պորտուգալերեն էլ եք կարողանու՞մ: 0
P------l---n -l ye-’--aro-h--u՞m P----------- e- y--- k---------- P-r-u-a-e-e- e- y-k- k-r-g-a-u-m -------------------------------- Portugaleren el yek’ karoghanu՞m
Ja, och jag kan också lite italienska. Այ-,--ա-ո-ան-ւ---մ նաև----ք---իտ-լե--ն: Ա--- կ--------- ե- ն-- մ- ք-- ի-------- Ա-ո- կ-ր-ղ-ն-ւ- ե- ն-և մ- ք-չ ի-ա-ե-ե-: --------------------------------------- Այո, կարողանում եմ նաև մի քիչ իտալերեն: 0
Ay-, ---o-han-m-y-m-nae--m--k’--h’ -ta---en A--- k--------- y-- n--- m- k----- i------- A-o- k-r-g-a-u- y-m n-e- m- k-i-h- i-a-e-e- ------------------------------------------- Ayo, karoghanum yem naev mi k’ich’ italeren
Jag tycker att ni pratar mycket bra. Ե--գ---ւմ եմ- որ--ո-- շ-----վ ե--խ-սու-: Ե- գ----- ե-- ո- դ--- շ-- լ-- ե- խ------ Ե- գ-ն-ւ- ե-, ո- դ-ւ- շ-տ լ-վ ե- խ-ս-ւ-: ---------------------------------------- Ես գտնում եմ, որ դուք շատ լավ եք խոսում: 0
Y-s-----m-y--, -or-d-k’ s-at --v ye-- --osum Y-- g---- y--- v-- d--- s--- l-- y--- k----- Y-s g-n-m y-m- v-r d-k- s-a- l-v y-k- k-o-u- -------------------------------------------- Yes gtnum yem, vor duk’ shat lav yek’ khosum
Språken är ganska lika. Լ--ու--ր-----ա------նման են -րար: Լ-------- բ-------- ն--- ե- ի---- Լ-զ-ւ-ե-ը բ-վ-կ-ն-ն ն-ա- ե- ի-ա-: --------------------------------- Լեզուները բավականին նման են իրար: 0
L-z-------avak---- nm-- y-n -rar L------- b-------- n--- y-- i--- L-z-n-r- b-v-k-n-n n-a- y-n i-a- -------------------------------- Lezunery bavakanin nman yen irar
Jag förstår dem bra. Ե---եզ-լ-վ--մ հ---անո--: Ե- Ձ-- լ-- ե- հ--------- Ե- Ձ-զ լ-վ ե- հ-ս-ա-ո-մ- ------------------------ Ես Ձեզ լավ եմ հասկանում: 0
Ye---z-z --v-ye-----k-n-m Y-- D--- l-- y-- h------- Y-s D-e- l-v y-m h-s-a-u- ------------------------- Yes Dzez lav yem haskanum
Men tala och skriva är svårt. Բ--ց -ոսել--ո----ե-ը-դ-----է: Բ--- խ----- ո- գ---- դ---- է- Բ-յ- խ-ս-լ- ո- գ-ե-ը դ-վ-ր է- ----------------------------- Բայց խոսելն ու գրելը դժվար է: 0
Bayts- -h-sel----gre-y d--v-- e B----- k------ u g---- d----- e B-y-s- k-o-e-n u g-e-y d-h-a- e ------------------------------- Bayts’ khoseln u grely dzhvar e
Jag gör fortfarande många fel. Ես դ-ռ-ս-ալն---ե---նո--: Ե- դ-- ս------ ե- ա----- Ե- դ-ռ ս-ա-ն-ր ե- ա-ո-մ- ------------------------ Ես դեռ սխալներ եմ անում: 0
Ye-----r s----ner-ye--an-m Y-- d--- s------- y-- a--- Y-s d-r- s-h-l-e- y-m a-u- -------------------------- Yes derr skhalner yem anum
Var snäll och rätta mig alltid. Խ---ում-եմ-ի-- -իշտ-ո-ղ--ք: Խ------ ե- ի-- մ--- ո------ Խ-դ-ո-մ ե- ի-ձ մ-շ- ո-ղ-ե-: --------------------------- Խնդրում եմ ինձ միշտ ուղղեք: 0
Kh--r----em --dz---s-t--ghg-ek’ K------ y-- i--- m---- u------- K-n-r-m y-m i-d- m-s-t u-h-h-k- ------------------------------- Khndrum yem indz misht ughghek’
Ert uttal är riktigt bra. Ձ-ր -ռոգա-ու-յ-ւնը --տ--ավ է: Ձ-- ա------------- շ-- լ-- է- Ձ-ր ա-ո-ա-ո-թ-ո-ն- շ-տ լ-վ է- ----------------------------- Ձեր առոգանությունը շատ լավ է: 0
Dz-- --r---nut-yuny----- la- e D--- a------------- s--- l-- e D-e- a-r-g-n-t-y-n- s-a- l-v e ------------------------------ Dzer arroganut’yuny shat lav e
Ni har en liten brytning. Դո-ք մ- փ--ր-առո-ա---թյ-ւն--ւ-ե-: Դ--- մ- փ--- ա------------ ո----- Դ-ւ- մ- փ-ք- ա-ո-ա-ո-թ-ո-ն ո-ն-ք- --------------------------------- Դուք մի փոքր առոգանություն ունեք: 0
Duk’ -- ----k’r ---o---u--yun -n--’ D--- m- p------ a------------ u---- D-k- m- p-v-k-r a-r-g-n-t-y-n u-e-’ ----------------------------------- Duk’ mi p’vok’r arroganut’yun unek’
Man hör, var ni kommer ifrån. Ձգ-ցվ--մ-է, ---ո--ե--ց ե- --լի-: Ձ------- է- թ- ո------ ե- գ----- Ձ-ա-վ-ւ- է- թ- ո-տ-ղ-ց ե- գ-լ-ս- -------------------------------- Ձգացվում է, թե որտեղից եք գալիս: 0
Dz-a-s’-um -,-t’y- vor----i-s’ y--- ga--s D--------- e- t--- v---------- y--- g---- D-g-t-’-u- e- t-y- v-r-e-h-t-’ y-k- g-l-s ----------------------------------------- Dzgats’vum e, t’ye vorteghits’ yek’ galis
Vilket är ert modersmål? Ո՞ր- - Ձե- -այ-ե------ու-: Ո--- է Ձ-- մ------ լ------ Ո-ր- է Ձ-ր մ-յ-ե-ի լ-զ-ւ-: -------------------------- Ո՞րն է Ձեր մայրենի լեզուն: 0
V--r--e ---r ---------ezun V---- e D--- m------ l---- V-՞-n e D-e- m-y-e-i l-z-n -------------------------- VO՞rn e Dzer mayreni lezun
Går ni på språkkurs? Դ-ւք -ե-վի ---ը-թաց-՞-եք --ու-: Դ--- լ---- դ--------- ե- գ----- Դ-ւ- լ-զ-ի դ-ս-ն-ա-ի- ե- գ-ո-մ- ------------------------------- Դուք լեզվի դասընթացի՞ եք գնում: 0
D-k’ lezvi--as---’at--i՞ ye-’ ---m D--- l---- d------------ y--- g--- D-k- l-z-i d-s-n-’-t-’-՞ y-k- g-u- ---------------------------------- Duk’ lezvi dasynt’ats’i՞ yek’ gnum
Vilket läromedel använder ni? Դո-ք ո-ր դասա--ր-ն-եք --տա--ր--ւմ: Դ--- ո-- դ-------- ե- օ----------- Դ-ւ- ո-ր դ-ս-գ-ր-ն ե- օ-տ-գ-ր-ո-մ- ---------------------------------- Դուք ո՞ր դասագիրքն եք օգտագործում: 0
Du-- -o-- d-s----k’----k- o-ta--rtsum D--- v--- d--------- y--- o---------- D-k- v-՞- d-s-g-r-’- y-k- o-t-g-r-s-m ------------------------------------- Duk’ vo՞r dasagirk’n yek’ ogtagortsum
Jag vet inte just nu, vad det heter. Այս--ա--ն-ե- ---տե-,-թե -- --չ-ե--է կո-վ--մ: Ա-- պ---- ե- չ------ թ- դ- ի----- է կ------- Ա-ս պ-հ-ն ե- չ-ի-ե-, թ- դ- ի-չ-ե- է կ-չ-ո-մ- -------------------------------------------- Այս պահին ես չգիտեմ, թե դա ինչպես է կոչվում: 0
A-- --hin --- c--git----t’y--da-i-c-’p-- e -oc-’v-m A-- p---- y-- c-------- t--- d- i------- e k------- A-s p-h-n y-s c-’-i-e-, t-y- d- i-c-’-e- e k-c-’-u- --------------------------------------------------- Ays pahin yes ch’gitem, t’ye da inch’pes e koch’vum
Jag kommer inte ihåg titeln. Ես-վե---գ-ր--չ-- ------: Ե- վ-------- չ-- հ------ Ե- վ-ր-ա-ի-ը չ-մ հ-շ-ւ-: ------------------------ Ես վերնագիրը չեմ հիշում: 0
Y-s -e-n-g--y--h’--m-h-sh-m Y-- v-------- c----- h----- Y-s v-r-a-i-y c-’-e- h-s-u- --------------------------- Yes vernagiry ch’yem hishum
Jag har glömt det. Ես--ա---ռա--լ--մ: Ե- դ- մ------ ե-- Ե- դ- մ-ռ-ց-լ ե-: ----------------- Ես դա մոռացել եմ: 0
Y----- mo--at-’-el -em Y-- d- m---------- y-- Y-s d- m-r-a-s-y-l y-m ---------------------- Yes da morrats’yel yem

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Germanska språk

De germanska språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Denna språkgrupp kännetecknas av sina fonologiska funktioner. Skillnader i fonologi skiljer dessa språk från andra. Det finns cirka 15 germanska språk 500 miljoner människor över hela världen talar dem som sitt modersmål. Det exakta antalet enskilda språk är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Det mest framträdande germanska språket är engelska. Över hela världen finns det 350 miljoner infödda som talar engelska. Efter det kommer tyska och holländska. De germanska språken är indelade i olika grupper. Det finns nordgermanska, västgermanska och östgermanska. De skandinaviska språken är nordgermanska. Engelska, tyska och holländska är västgermanska språk. Alla de östgermanska språken har blivit utrotade. Gammal engelska, till exempel, tillhörde denna grupp. Kolonisationen spred germanska språk över hela världen. Som ett resultat förstås holländska i Västindien och Sydafrika. Alla germanska språk är härledda från en gemensam rot. Huruvida det var ett enhetligt protospråk är oklart. Förutom det, finns bara ett fåtal gamla germanska texter. Till skillnad från de romanska språken finns det nästan inga källor. Därför är forskning i de germanska språken svårare. Relativt lite är också känt om det germanska folkets kultur, eller teutonernas. Teutonerna förenades inte. Därför fanns ingen gemensam identitet. Därför måste vetenskapen förlita sig på andra källor. Utan greker och romare skulle vi bara veta lite grand om germanerna!
Visste du?
Katalanska tillhör den romanska språkfamiljen. Det är nära besläktat med spanska, franska och italienska. Det talas i Andorra, i den katalonska regionen av Spanien och på Balearerna. Katalanska talas även i delar av Aragonien och i Valencia. Totalt 12 miljoner människor talar eller förstår katalanska. Språket uppstod mellan 7:e och 9:e århundradet i Pyrenéerna. Sedan spreds det mot söder och öster genom territoriala erövringar. Det är viktigt att notera att katalanska inte är en spansk dialekt. Det uppstod ur vulgärlatinet och anses vara ett oberoende språk. Därför förstås det inte automatiskt av spanjorer eller latinamerikaner. Många strukturer i katalanskan liknar andra romanska språk. Men det finns också ett fåtal egenskaper som inte finns i andra språk. De som talar katalanska är mycket stolta över sitt språk. Att lära sig katalanska har aktivt främjats av politiska grupper under några århundraden. Lär dig katalanska - detta språk har en framtid!