Ordlista

sv Hos läkaren   »   et Arsti juures

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [viiskümmend seitse]

Arsti juures

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag har en läkartid. Mul-on --- a-st--juu-e-. M-- o- a-- a---- j------ M-l o- a-g a-s-i j-u-e-. ------------------------ Mul on aeg arsti juures. 0
Jag har en läkartid klockan tio. M--ae- -n-k-ll- -ümn--s. M- a-- o- k---- k------- M- a-g o- k-l-a k-m-e-s- ------------------------ Mu aeg on kella kümneks. 0
Hur var namnet? K-ida- o- t-------i? K----- o- t--- n---- K-i-a- o- t-i- n-m-? -------------------- Kuidas on teie nimi? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. P-l-n v-t---o--e-oa--ist-t. P---- v---- o------- i----- P-l-n v-t-e o-t-t-a- i-t-t- --------------------------- Palun võtke ootetoas istet. 0
Doktorn kommer snart. A-st --l-b-k---. A--- t---- k---- A-s- t-l-b k-h-. ---------------- Arst tuleb kohe. 0
Var är ni försäkrad? Kus te---nd-u---tu---le-e? K-- t- k----------- o----- K-s t- k-n-l-s-a-u- o-e-e- -------------------------- Kus te kindlustatud olete? 0
Vad kan jag göra för er? M-- -aan--- tei--he--s--e--? M-- s--- m- t--- h---- t---- M-s s-a- m- t-i- h-a-s t-h-? ---------------------------- Mis saan ma teie heaks teha? 0
Har ni smärtor? On----- valud? O- t--- v----- O- t-i- v-l-d- -------------- On teil valud? 0
Var gör det ont? Kus -e-- va-u---? K-- t--- v------- K-s t-i- v-l-t-b- ----------------- Kus teil valutab? 0
Jag har alltid ont i ryggen. Mul on ----v--t-se-j--a-u-. M-- o- p------- s---------- M-l o- p-d-v-l- s-l-a-a-u-. --------------------------- Mul on pidevalt seljavalud. 0
Jag har ofta huvudvärk. M-l on-t--t- -eaval--. M-- o- t---- p-------- M-l o- t-h-i p-a-a-u-. ---------------------- Mul on tihti peavalud. 0
Jag har ont i magen ibland. M-- -n mõ--ko-d--õhuv---d. M-- o- m------- k--------- M-l o- m-n-k-r- k-h-v-l-d- -------------------------- Mul on mõnikord kõhuvalud. 0
Ta av er på överkroppen, tack! V-tk-----u- ü-a-e---pal--k-! V---- p---- ü------ p------- V-t-e p-l-n ü-a-e-a p-l-a-s- ---------------------------- Võtke palun ülakeha paljaks! 0
Var snäll och lägg er på britsen! He--ke p-l-- voodi--! H----- p---- v------- H-i-k- p-l-n v-o-i-e- --------------------- Heitke palun voodile! 0
Blodtrycket är normalt. V----õ-k--- -o-ras. V------- o- k------ V-r-r-h- o- k-r-a-. ------------------- Vererõhk on korras. 0
Jag ger er en spruta. M--tee- -e-l--s-sti. M- t--- t---- s----- M- t-e- t-i-e s-s-i- -------------------- Ma teen teile süsti. 0
Jag ger er tabletter. Ma-a-nan---ile --b---te. M- a---- t---- t-------- M- a-n-n t-i-e t-b-e-t-. ------------------------ Ma annan teile tablette. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. Ma -nn-n---il- aptee----a--s r--se-t-. M- a---- t---- a------ j---- r-------- M- a-n-n t-i-e a-t-e-i j-o-s r-t-e-t-. -------------------------------------- Ma annan teile apteegi jaoks retsepti. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!