М-н-ки-- бү------ ч--ин-к--өмүн.
Мен кино бүткөнгө чейин күтөмүн.
М-н к-н- б-т-ө-г- ч-й-н к-т-м-н-
--------------------------------
Мен кино бүткөнгө чейин күтөмүн. 0 Men k-n---ü-k---- --yin-k--ömü-.Men kino bütköngö çeyin kütömün.M-n k-n- b-t-ö-g- ç-y-n k-t-m-n---------------------------------Men kino bütköngö çeyin kütömün.
М-н--в-тоф--до---шыл--ү--кү-гө--ө----ин-к-т-мү-.
Мен светофордо жашыл түс күйгөнгө чейин күтөмүн.
М-н с-е-о-о-д- ж-ш-л т-с к-й-ө-г- ч-й-н к-т-м-н-
------------------------------------------------
Мен светофордо жашыл түс күйгөнгө чейин күтөмүн. 0 M---svetof--d- ja-ıl-tüs-k------------n-kü-----.Men svetofordo jaşıl tüs küygöngö çeyin kütömün.M-n s-e-o-o-d- j-ş-l t-s k-y-ö-g- ç-y-n k-t-m-n-------------------------------------------------Men svetofordo jaşıl tüs küygöngö çeyin kütömün.
С-- -- -л---а-----н--ыгас--?
Сен эс алууга качан чыгасың?
С-н э- а-у-г- к-ч-н ч-г-с-ң-
----------------------------
Сен эс алууга качан чыгасың? 0 Sen e- alu----ka-a- ç-gas--?Sen es aluuga kaçan çıgasıŋ?S-n e- a-u-g- k-ç-n ç-g-s-ŋ-----------------------------Sen es aluuga kaçan çıgasıŋ?
Үйгө -ача---ел--и-?
Үйгө качан келесиң?
Ү-г- к-ч-н к-л-с-ң-
-------------------
Үйгө качан келесиң? 0 Ü-gö-kaç----el-si-?Üygö kaçan kelesiŋ?Ü-g- k-ç-n k-l-s-ŋ--------------------Üygö kaçan kelesiŋ?
Ал-кы-сы--бо--о---н -ийи- иш-е-----ай к-лд-.
Ал кырсык болгондон кийин иштей албай калды.
А- к-р-ы- б-л-о-д-н к-й-н и-т-й а-б-й к-л-ы-
--------------------------------------------
Ал кырсык болгондон кийин иштей албай калды. 0 A- kı--ık--ol-o---n --yi--------a---y --ldı.Al kırsık bolgondon kiyin iştey albay kaldı.A- k-r-ı- b-l-o-d-n k-y-n i-t-y a-b-y k-l-ı---------------------------------------------Al kırsık bolgondon kiyin iştey albay kaldı.
Främmande språk blir allt viktigare idag.
Många människor lär sig ett främmande språk.
Men det finns många intressanta språk i världen.
Därför lär sig många människor flera språk samtidigt.
Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga.
Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt.
När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk.
Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken.
Det är annorlunda med vuxna.
De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt.
De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler.
Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra.
Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra.
Det kan leda till att man blandar ihop dem.
Därför är det klokt att noga analysera båda språken.
Du kan till exempel göra en lista.
Där kan du registrera likheter och skillnader.
På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken.
Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken.
Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk.
Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra.
Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda.
Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk.
I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra!
Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål.
När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system.
Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt.
Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.