Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   ru Союзы 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [девяносто четыре]

94 [devyanosto chetyre]

Союзы 1

[Soyuzy 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ryska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. П-д--д-, п-ка-д-ждь пр--дёт. П------- п--- д---- п------- П-д-ж-и- п-к- д-ж-ь п-о-д-т- ---------------------------- Подожди, пока дождь пройдёт. 0
Po--zh-i, --k- -o--d- ---y---. P-------- p--- d----- p------- P-d-z-d-, p-k- d-z-d- p-o-d-t- ------------------------------ Podozhdi, poka dozhdʹ proydët.
Vänta, tills jag är färdig. П-д-жд-----к--я-п-иг-т-в----. П------- п--- я п------------ П-д-ж-и- п-к- я п-и-о-о-л-с-. ----------------------------- Подожди, пока я приготовлюсь. 0
Po--zh-i- -ok---- p-igoto-ly-sʹ. P-------- p--- y- p------------- P-d-z-d-, p-k- y- p-i-o-o-l-u-ʹ- -------------------------------- Podozhdi, poka ya prigotovlyusʹ.
Vänta, tills han kommer tillbaka. По---ди- по-а он-ве-н--ся. П------- п--- о- в-------- П-д-ж-и- п-к- о- в-р-ё-с-. -------------------------- Подожди, пока он вернётся. 0
Podo----, p-ka--n ver--tsy-. P-------- p--- o- v--------- P-d-z-d-, p-k- o- v-r-ë-s-a- ---------------------------- Podozhdi, poka on vernëtsya.
Jag väntar tills mitt hår är torrt. Я-ж--,-пока -ои--о-ос- ---охнут. Я ж--- п--- м-- в----- в-------- Я ж-у- п-к- м-и в-л-с- в-с-х-у-. -------------------------------- Я жду, пока мои волосы высохнут. 0
Y- z-du,-p--a m----o-o-y-v-sok----. Y- z---- p--- m-- v----- v--------- Y- z-d-, p-k- m-i v-l-s- v-s-k-n-t- ----------------------------------- Ya zhdu, poka moi volosy vysokhnut.
Jag väntar tills filmen är slut. Я ж--- --к--ф---м----ончится. Я ж--- п--- ф---- з---------- Я ж-у- п-к- ф-л-м з-к-н-и-с-. ----------------------------- Я жду, пока фильм закончится. 0
Y---hd-,-p----fi--- zakon---ts--. Y- z---- p--- f---- z------------ Y- z-d-, p-k- f-l-m z-k-n-h-t-y-. --------------------------------- Ya zhdu, poka filʹm zakonchitsya.
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. Я --у- -о-а-с-е---ор --а--т-зе-ё-ы-. Я ж--- п--- с------- с----- з------- Я ж-у- п-к- с-е-о-о- с-а-е- з-л-н-м- ------------------------------------ Я жду, пока светофор станет зелёным. 0
Ya zhd-, -o-a -ve--fo---t-n---ze-ë-ym. Y- z---- p--- s------- s----- z------- Y- z-d-, p-k- s-e-o-o- s-a-e- z-l-n-m- -------------------------------------- Ya zhdu, poka svetofor stanet zelënym.
När åker du på semester? Ко-да-т- -д-шь в-от--ск? К---- т- е---- в о------ К-г-а т- е-е-ь в о-п-с-? ------------------------ Когда ты едешь в отпуск? 0
Kog-- ----e-eshʹ-- -tpu--? K---- t- y------ v o------ K-g-a t- y-d-s-ʹ v o-p-s-? -------------------------- Kogda ty yedeshʹ v otpusk?
Innan sommarlovet? Е-ё--о -е-н-- --н-к--? Е-- д- л----- к------- Е-ё д- л-т-и- к-н-к-л- ---------------------- Ещё до летних каникул? 0
Ye----ë d---e--ikh ---i-u-? Y------ d- l------ k------- Y-s-c-ë d- l-t-i-h k-n-k-l- --------------------------- Yeshchë do letnikh kanikul?
Ja, innan sommarlovet börjar. Д-,---ре--на-ал----ет-и---а----л. Д-- п---- н------ л----- к------- Д-, п-р-д н-ч-л-м л-т-и- к-н-к-л- --------------------------------- Да, перед началом летних каникул. 0
Da--pe-----achalo- -e--i-- k-n----. D-- p---- n------- l------ k------- D-, p-r-d n-c-a-o- l-t-i-h k-n-k-l- ----------------------------------- Da, pered nachalom letnikh kanikul.
Reparera taket, innan vintern börjar. По---и крышу- ---- з--а н- --ч-----. П----- к----- п--- з--- н- н-------- П-ч-н- к-ы-у- п-к- з-м- н- н-ч-л-с-. ------------------------------------ Почини крышу, пока зима не началась. 0
P--hini -rysh-, p-------a----n-c-a-a-ʹ. P------ k------ p--- z--- n- n--------- P-c-i-i k-y-h-, p-k- z-m- n- n-c-a-a-ʹ- --------------------------------------- Pochini kryshu, poka zima ne nachalasʹ.
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. П-мой-руки--е-ед-тем, --к-с----ьс- -- ст--. П---- р--- п---- т--- к-- с------- з- с---- П-м-й р-к- п-р-д т-м- к-к с-д-т-с- з- с-о-. ------------------------------------------- Помой руки перед тем, как садиться за стол. 0
Po-oy --k- pe-ed-tem,-kak -a-itʹ-ya--a s-ol. P---- r--- p---- t--- k-- s-------- z- s---- P-m-y r-k- p-r-d t-m- k-k s-d-t-s-a z- s-o-. -------------------------------------------- Pomoy ruki pered tem, kak saditʹsya za stol.
Stäng fönstret, innan du går ut. З-к-ой-о----пер-д-у-о---. З----- о--- п---- у------ З-к-о- о-н- п-р-д у-о-о-. ------------------------- Закрой окно перед уходом. 0
Za------kno-p--e- --hod-m. Z----- o--- p---- u------- Z-k-o- o-n- p-r-d u-h-d-m- -------------------------- Zakroy okno pered ukhodom.
När kommer du hem? К---- ты в--н-ш--- домой? К---- т- в-------- д----- К-г-а т- в-р-ё-ь-я д-м-й- ------------------------- Когда ты вернёшься домой? 0
K-g-- t--vern-s--sya do---? K---- t- v---------- d----- K-g-a t- v-r-ë-h-s-a d-m-y- --------------------------- Kogda ty vernëshʹsya domoy?
Efter lektionen? Пос-е -ан----? П---- з------- П-с-е з-н-т-й- -------------- После занятий? 0
P-sl- za------? P---- z-------- P-s-e z-n-a-i-? --------------- Posle zanyatiy?
Ja, efter det att lektionen är slut. Д-- ----- -ан---я--аконч--с-. Д-- к---- з------ з---------- Д-, к-г-а з-н-т-я з-к-н-а-с-. ----------------------------- Да, когда занятия закончатся. 0
D---k-gda zan---iy- z-kon-hatsy-. D-- k---- z-------- z------------ D-, k-g-a z-n-a-i-a z-k-n-h-t-y-. --------------------------------- Da, kogda zanyatiya zakonchatsya.
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. П--л- не-ча-т-о-о-сл-чая--- --льш---е-мог р-бот---. П---- н---------- с----- о- б----- н- м-- р-------- П-с-е н-с-а-т-о-о с-у-а- о- б-л-ш- н- м-г р-б-т-т-. --------------------------------------------------- После несчастного случая он больше не мог работать. 0
P---e -es---s-n-g----ucha-a-on b-l---e ---mog--a--t-tʹ. P---- n----------- s------- o- b------ n- m-- r-------- P-s-e n-s-h-s-n-g- s-u-h-y- o- b-l-s-e n- m-g r-b-t-t-. ------------------------------------------------------- Posle neschastnogo sluchaya on bolʹshe ne mog rabotatʹ.
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. П---е--о-о,-к-к--н п--еря---аб-т---он по--ал --Амери-у. П---- т---- к-- о- п------ р------ о- п----- в А------- П-с-е т-г-, к-к о- п-т-р-л р-б-т-, о- п-е-а- в А-е-и-у- ------------------------------------------------------- После того, как он потерял работу, он поехал в Америку. 0
Po-l--tog-, -a- on-po-----l r--otu---n p----ha- v ---r---. P---- t---- k-- o- p------- r------ o- p------- v A------- P-s-e t-g-, k-k o- p-t-r-a- r-b-t-, o- p-y-k-a- v A-e-i-u- ---------------------------------------------------------- Posle togo, kak on poteryal rabotu, on poyekhal v Ameriku.
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. После т--о, как-он-п-р---ал-в --е----- он раз-ог----. П---- т---- к-- о- п------- в А------- о- р---------- П-с-е т-г-, к-к о- п-р-е-а- в А-е-и-у- о- р-з-о-а-е-. ----------------------------------------------------- После того, как он переехал в Америку, он разбогател. 0
P-s------o- -ak on--e--y------v A---ik-, -n---zbo-a--l. P---- t---- k-- o- p--------- v A------- o- r---------- P-s-e t-g-, k-k o- p-r-y-k-a- v A-e-i-u- o- r-z-o-a-e-. ------------------------------------------------------- Posle togo, kak on pereyekhal v Ameriku, on razbogatel.

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.