Ordlista

sv Lära känna   »   sl Spoznati, seznaniti se z

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [tri]

Spoznati, seznaniti se z

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Hej! Ži-jo! Ž----- Ž-v-o- ------ Živjo! 0
God dag! D-b-r--an! D---- d--- D-b-r d-n- ---------- Dober dan! 0
Hur står det till? K----v------) --e---a-- --- -si)? K--- v-- (--- g--- K--- s-- (---- K-k- v-m (-i- g-e- K-k- s-e (-i-? --------------------------------- Kako vam (ti) gre? Kako ste (si)? 0
Kommer ni från Europa? P-i-aj-t--i- ---ope? P-------- i- E------ P-i-a-a-e i- E-r-p-? -------------------- Prihajate iz Evrope? 0
Kommer ni från Amerika? Pr-h-j-t--i- A---ike? P-------- i- A------- P-i-a-a-e i- A-e-i-e- --------------------- Prihajate iz Amerike? 0
Kommer ni från Asien? P-i-a-a-e i- -zi--? P-------- i- A----- P-i-a-a-e i- A-i-e- ------------------- Prihajate iz Azije? 0
På vilket hotell bor ni? V-ka---e--hot------a-uj--e /-pr-bi---e? V k------ h----- s-------- / p--------- V k-t-r-m h-t-l- s-a-u-e-e / p-e-i-a-e- --------------------------------------- V katerem hotelu stanujete / prebivate? 0
Hur länge har ni varit här? Kako --lg--ste-ž----? K--- d---- s-- ž- t-- K-k- d-l-o s-e ž- t-? --------------------- Kako dolgo ste že tu? 0
Hur länge stannar ni? K-k---ol-o b-st- ost-li? K--- d---- b---- o------ K-k- d-l-o b-s-e o-t-l-? ------------------------ Kako dolgo boste ostali? 0
Trivs ni bra här? Vam--e -še---uk-j? V-- j- v--- t----- V-m j- v-e- t-k-j- ------------------ Vam je všeč tukaj? 0
Är ni semester här? A-i ste-t---- -a dop-stu? A-- s-- t---- n- d------- A-i s-e t-k-j n- d-p-s-u- ------------------------- Ali ste tukaj na dopustu? 0
Kom och hälsa på mig någon gång! O-i--i-e--- -a----Ob-------me kdaj!) O------- m- k--- (-------- m- k----- O-i-č-t- m- k-j- (-b-š-i-e m- k-a-!- ------------------------------------ Obiščite me kaj! (Obiščite me kdaj!) 0
Här är min adress. T---j -- -o---as--v. T---- j- m-- n------ T-k-j j- m-j n-s-o-. -------------------- Tukaj je moj naslov. 0
Ses vi imorgon? Se-vidiva ---dimo- j----? S- v----- (------- j----- S- v-d-v- (-i-i-o- j-t-i- ------------------------- Se vidiva (vidimo) jutri? 0
Tyvärr, jag har annat för mig. Ž-- mi j-, -a jutri-i--m -e ne-----r--e-- - -ačr--. Ž-- m- j-- z- j---- i--- ž- n---- d------ v n------ Ž-l m- j-, z- j-t-i i-a- ž- n-k-j d-u-e-a v n-č-t-. --------------------------------------------------- Žal mi je, za jutri imam že nekaj drugega v načrtu. 0
Hej då! A-i--! A----- A-i-o- ------ Adijo! 0
Adjö! Na -vi-en--! N- s-------- N- s-i-e-j-! ------------ Na svidenje! 0
Vi ses snart! S----d--o! S- v------ S- v-d-m-! ---------- Se vidimo! 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!