Ordlista

sv be om något   »   sl za nekaj prositi

74 [sjuttiofyra]

be om något

be om något

74 [štiriinsedemdeset]

za nekaj prositi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Kan ni klippa mitt hår? A-- m- ------po-tr-ž--- -a--? A-- m- l---- p--------- l---- A-i m- l-h-o p-s-r-ž-t- l-s-? ----------------------------- Ali mi lahko postrižete lase? 0
Inte för kort, tack. Ne ----e------r-tk-----osim. N- p----- n- k------ p------ N- p-e-e- n- k-a-k-, p-o-i-. ---------------------------- Ne preveč na kratko, prosim. 0
Litet kortare, tack. Še -al----l--n-----t--, ----im. Š- m--- b--- n- k------ p------ Š- m-l- b-l- n- k-a-k-, p-o-i-. ------------------------------- Še malo bolj na kratko, prosim. 0
Kan ni framkalla bilderna? Ali l--k- r----j--e -e -li-e? A-- l---- r-------- t- s----- A-i l-h-o r-z-i-e-e t- s-i-e- ----------------------------- Ali lahko razvijete te slike? 0
Fotona är på cd:n. Fotog--fije----n- -D--u. F---------- s- n- C----- F-t-g-a-i-e s- n- C---u- ------------------------ Fotografije so na CD-ju. 0
Fotona är i kameran. F--ogr--i-e so ----a-a--. F---------- s- v a------- F-t-g-a-i-e s- v a-a-a-u- ------------------------- Fotografije so v aparatu. 0
Kan ni reparera klockan? A-- la-k- p---a-i-e--r-? A-- l---- p-------- u--- A-i l-h-o p-p-a-i-e u-o- ------------------------ Ali lahko popravite uro? 0
Glaset är sönder. Stek-o ----očeno. S----- j- p------ S-e-l- j- p-č-n-. ----------------- Steklo je počeno. 0
Batteriet är slut. B-t-ri---j- ---z-a. B------- j- p------ B-t-r-j- j- p-a-n-. ------------------- Baterija je prazna. 0
Kan ni stryka skjortan? Ali -ah-o --i---e sra---? A-- l---- z------ s------ A-i l-h-o z-i-a-e s-a-c-? ------------------------- Ali lahko zlikate srajco? 0
Kan ni göra rent byxorna? Al- --hk- o-i--ite hlač-? A-- l---- o------- h----- A-i l-h-o o-i-t-t- h-a-e- ------------------------- Ali lahko očistite hlače? 0
Kan ni reparera skorna? Al----hk- ---ravit--č-v-j-? A-- l---- p-------- č------ A-i l-h-o p-p-a-i-e č-v-j-? --------------------------- Ali lahko popravite čevlje? 0
Kan ni ge mig eld? Mi lahk--d---- ----j? M- l---- d---- o----- M- l-h-o d-s-e o-e-j- --------------------- Mi lahko daste ogenj? 0
Har ni tändstickor eller en tändare? I-at--v--ga---- --i -ž---ln--? I---- v-------- a-- v--------- I-a-e v-i-a-i-e a-i v-i-a-n-k- ------------------------------ Imate vžigalice ali vžigalnik? 0
Har ni en askkopp? I-ate-ka-š---p-p-ln--? I---- k----- p-------- I-a-e k-k-e- p-p-l-i-? ---------------------- Imate kakšen pepelnik? 0
Röker ni cigarr? Kadit- ci-a--? K----- c------ K-d-t- c-g-r-? -------------- Kadite cigare? 0
Röker ni cigaretter? K-d-t---ig-----? K----- c-------- K-d-t- c-g-r-t-? ---------------- Kadite cigarete? 0
Röker ni pipa? K-d--e pi--? K----- p---- K-d-t- p-p-? ------------ Kadite pipo? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och läsning

Lärande och läsning hör ihop. Naturligtvis är detta särskilt sant när man lär sig främmande språk. Den som vill lära sig ett nytt språk måste läsa många texter. När man läser litteratur på ett främmande språk bearbetar man hela meningar. Hjärnan lär sig vokabulär och grammatik i ett sammanhang. Det hjälper den att utan svårighet spara det nya innehållet. Minnet har svårare att komma ihåg enstaka ord. När vi läser, lär vi oss vilken innebörd orden kan ha. Därigenom utvecklar vi en känsla för det nya språket. Litteraturen på det främmande språket får naturligtvis inte vara för svår. Moderna noveller eller kriminalromaner burkar vara underhållande. Dagstidningar har fördelen att de alltid är aktuella. Barnböcker eller tecknade serier lämpar sig också för inlärning. Bilderna underlättar förståelsen av det nya språket. Oavsett vilken litteratur du väljer - skall den vara underhållande! Det betyder att det ska hända mycket i berättelsen så att språket är varierat. Om du inte hittar något, kan särskilda läroböcker användas. Det finna många böcker med enkla texter för nybörjare. Det är viktigt att alltid använda ett lexikon när du läser. När du inte förstår ett ord bör du slå upp det. Hjärnan aktiveras när man läser och lär sig nya saker snabbt. För alla ord man inte förstår, skapar man en fil. På det viset kan orden granskas ofta. Det bidrar också till att belysa okända ord i texten. Sedan känner du igen dem direkt, när du ser dem nästa gång. Du kommer att göra snabbare framsteg, om du dagligen läser ett främmande språk. Hjärnan lär sig snabbt att imitera det nya språket. Det är möjligt att du slutligen tänker på det nya språket...