Ordlista

sv Arbeta   »   sl Na delu

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [petinpetdeset]

Na delu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Vad har ni för yrke? S-č-m-se po--i--o --v-r---e? S čim se poklicno ukvarjate? S č-m s- p-k-i-n- u-v-r-a-e- ---------------------------- S čim se poklicno ukvarjate? 0
Min man är läkare till yrket. Moj-mo- -- -- -okl-c- z-r---ik. Moj mož je po poklicu zdravnik. M-j m-ž j- p- p-k-i-u z-r-v-i-. ------------------------------- Moj mož je po poklicu zdravnik. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. Ja- -e--m --- -e---insk- -e--r- s--olov-č--- -------- --so-. Jaz delam kot medicinska sestra s polovičnim delovnim časom. J-z d-l-m k-t m-d-c-n-k- s-s-r- s p-l-v-č-i- d-l-v-i- č-s-m- ------------------------------------------------------------ Jaz delam kot medicinska sestra s polovičnim delovnim časom. 0
Snart får vi pension. K--lu ---- š-a-v --koj. Kmalu bova šla v pokoj. K-a-u b-v- š-a v p-k-j- ----------------------- Kmalu bova šla v pokoj. 0
Men skatterna är höga. A-pak d--k- s- v-so-i. Ampak davki so visoki. A-p-k d-v-i s- v-s-k-. ---------------------- Ampak davki so visoki. 0
Och sjukförsäkringen är hög. In--drav-tveno z-v-----n-e j--d-ag-. In zdravstveno zavarovanje je drago. I- z-r-v-t-e-o z-v-r-v-n-e j- d-a-o- ------------------------------------ In zdravstveno zavarovanje je drago. 0
Vad vill du bli? K-j b--rad(a)-n---č -o----(a)? Kaj bi rad(a) nekoč postal(a)? K-j b- r-d-a- n-k-č p-s-a-(-)- ------------------------------ Kaj bi rad(a) nekoč postal(a)? 0
Jag vill bli ingenjör. R-d--- -- --s------ in-eni-. Rad(a) bi postal(a) inženir. R-d-a- b- p-s-a-(-) i-ž-n-r- ---------------------------- Rad(a) bi postal(a) inženir. 0
Jag vill studera på universitet. H------t--ir-------u-ive-zi. Hočem študirati na univerzi. H-č-m š-u-i-a-i n- u-i-e-z-. ---------------------------- Hočem študirati na univerzi. 0
Jag är praktikant. S------p----i-. Sem pripravnik. S-m p-i-r-v-i-. --------------- Sem pripravnik. 0
Jag tjänar inte mycket. N------uži- veliko. Ne zaslužim veliko. N- z-s-u-i- v-l-k-. ------------------- Ne zaslužim veliko. 0
Jag praktiserar utomlands. Op-a-lj-- p---r-v-i-tv--v t-j-ni. Opravljam pripravništvo v tujini. O-r-v-j-m p-i-r-v-i-t-o v t-j-n-. --------------------------------- Opravljam pripravništvo v tujini. 0
Det där är min chef. T--je---j-š-f. To je moj šef. T- j- m-j š-f- -------------- To je moj šef. 0
Jag har trevliga kollegor. Ima--p--jet-e kol--e. Imam prijetne kolege. I-a- p-i-e-n- k-l-g-. --------------------- Imam prijetne kolege. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. Opo-dn- -r--o--e-------e--o. Opoldne gremo vedno v menzo. O-o-d-e g-e-o v-d-o v m-n-o- ---------------------------- Opoldne gremo vedno v menzo. 0
Jag söker en anställning. I-čem -luž--. Iščem službo. I-č-m s-u-b-. ------------- Iščem službo. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. E-o-l--- -em že-----p---l-(a). Eno leto sem že brezposeln(a). E-o l-t- s-m ž- b-e-p-s-l-(-)- ------------------------------ Eno leto sem že brezposeln(a). 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. V-t---dež--i -e-pr---č-----posel--h. V tej deželi je preveč brezposelnih. V t-j d-ž-l- j- p-e-e- b-e-p-s-l-i-. ------------------------------------ V tej deželi je preveč brezposelnih. 0

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?