Ordlista

sv Bisatser med om   »   sl Odvisni stavki z ali (če)

93 [nittiotre]

Bisatser med om

Bisatser med om

93 [triindevetdeset]

Odvisni stavki z ali (če)

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Jag vet inte, om han älskar mig. Ne v--- a-- m- l---- (i-- r--). Ne vem, ali me ljubi (ima rad). 0
Jag vet inte, om han kommer tillbaka. Ne v--- a-- s- b- v----. Ne vem, ali se bo vrnil. 0
Jag vet inte, om han ringer mig. Ne v--- a-- m- b- p-------. Ne vem, ali me bo poklical. 0
Om han älskar mig? Al- m- r-- l----? Ali me res ljubi? 0
Om han kommer tillbaka? Al- b- p----- n----? Ali bo prišel nazaj? 0
Om han ringer mig? Al- m- b- r-- p-------? Ali me bo res poklical? 0
Jag frågar mig, om han tänker på mig. Sp------- s-- a-- m---- n---. Sprašujem se, ali misli name. 0
Jag frågar mig, om han har en annan. Sp------- s-- a-- i-- k----- d----. Sprašujem se, ali ima kakšno drugo. 0
Jag undrar, om han ljuger. Sp------- s-- a-- l---. Sprašujem se, ali laže. 0
Om han tänker på mig? Al- s---- m---- n---? Ali sploh misli name? 0
Om han har en annan? Al- i-- k----- d----? Ali ima kakšno drugo? 0
Om han säger sanningen? Al- s---- g----- r------? Ali sploh govori resnico? 0
Jag tvivlar på, att han verkligen tycker om mig. Dv----- d- m- i-- z---- r--. Dvomim, da me ima zares rad. 0
Jag tvivlar på, att han skriver till mig. Dv----- d- m- b- p----. Dvomim, da mi bo pisal. 0
Jag tvivlar på, att han vill gifta sig med mig. Dv----- d- s- b- p------ z m---. Dvomim, da se bo poročil z mano. 0
Om han verkligen tycker om mig? Al- m- i-- z---- r--? Ali me ima zares rad? 0
Om han skriver till mig? Al- m- b- s---- p----? Ali mi bo sploh pisal? 0
Om han gifter sig med mig? Al- s- b- s---- p------ z m---? Ali se bo sploh poročil z mano? 0

Hur lär sig hjärnan grammatik?

Vi börjar lära oss vårt modersmål som bebisar. Det händer automatiskt. Vi är inte medvetna om det. Men vår hjärna har en hel del att göra när vi lär oss. När vi lär oss grammatik, till exempel, har den en hel del att arbeta med. Varje dag hör den nya saker. Den tar ständigt emot ny stimuli. Men hjärnan kan inte bearbeta varje stimulans för sig. Den måste agera ekonomiskt. Därför orienterar den sig mot regelbundenhet. Hjärnan kommer ihåg vad den hör ofta. Den registrerar hur ofta en viss sak förekommer. Sedan gör den en grammatisk regel utifrån dessa exempel. Barn vet huruvida en mening är korrekt eller inte. Men de vet inte varför. Deras hjärna känner till reglerna utan att ha lärt sig dem. Vuxna lär sig språk annorlunda. De känner redan till strukturerna i sitt modersmål Dessa bildar basen för de nya grammatiska reglerna. Men för att lära sig behöver vuxna undervisning. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Detta kan till exempel ses med substantiv och verb. De lagras i olika regioner i hjärnan. Olika regioner i hjärnan är aktiva vid bearbetning av dem. Enkla regler lärs också in annorlunda än komplexa regler. Med komplexa regler arbetar flera regioner i hjärnan tillsammans. Exakt hur hjärnan lär sig grammatik har ännu inte undersökts. Men vi vet att teoretiskt sett kan den lära sig varenda grammatikregel…