Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   sl Vprašati za pot

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [štirideset]

Vprašati za pot

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Ursäkta! Opr-stit-! Oprostite! O-r-s-i-e- ---------- Oprostite! 0
Kan ni hjälpa mig? A---m---------om--a--? Ali mi lahko pomagate? A-i m- l-h-o p-m-g-t-? ---------------------- Ali mi lahko pomagate? 0
Var finns en bra restaurang här? K----- -uk---kakšn- d---a ---ta--a-i-a? Kje je tukaj kakšna dobra restavracija? K-e j- t-k-j k-k-n- d-b-a r-s-a-r-c-j-? --------------------------------------- Kje je tukaj kakšna dobra restavracija? 0
Gå runt hörnet till vänster. Ta- -a vog-l- --j---e-n- ----. Tam na vogalu pojdite na levo. T-m n- v-g-l- p-j-i-e n- l-v-. ------------------------------ Tam na vogalu pojdite na levo. 0
Gå sedan en bit rakt fram. P--e- pojd--e -alo----a---s-. Potem pojdite malo naravnost. P-t-m p-j-i-e m-l- n-r-v-o-t- ----------------------------- Potem pojdite malo naravnost. 0
Gå sedan hundra meter till höger. P-t----o-dit----o-m--rov-n- -esn-. Potem pojdite sto metrov na desno. P-t-m p-j-i-e s-o m-t-o- n- d-s-o- ---------------------------------- Potem pojdite sto metrov na desno. 0
Ni kan också ta bussen. L--ko-----t---u-i-- a-tob----. Lahko greste tudi z avtobusom. L-h-o g-e-t- t-d- z a-t-b-s-m- ------------------------------ Lahko greste tudi z avtobusom. 0
Ni kan också ta spårvagnen. Lah-o gre--e --d--- t-a-v-jem. Lahko greste tudi s tramvajem. L-h-o g-e-t- t-d- s t-a-v-j-m- ------------------------------ Lahko greste tudi s tramvajem. 0
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. La-ko-se-t-d---n--tavno--e-je-e z----n-. Lahko se tudi enostavno peljete za mano. L-h-o s- t-d- e-o-t-v-o p-l-e-e z- m-n-. ---------------------------------------- Lahko se tudi enostavno peljete za mano. 0
Hur kommer jag till fotbollsstadion? K-k- pr-dem do n--om---eg- --a---n-? Kako pridem do nogometnega stadiona? K-k- p-i-e- d- n-g-m-t-e-a s-a-i-n-? ------------------------------------ Kako pridem do nogometnega stadiona? 0
Gå över bron! P--čk--t---os-! Prečkajte most! P-e-k-j-e m-s-! --------------- Prečkajte most! 0
Åk genom tunneln! Pe-jit------i-tu--l! Peljite skozi tunel! P-l-i-e s-o-i t-n-l- -------------------- Peljite skozi tunel! 0
Åk fram till tredje trafikljuset. Pe---te--e do-tr---eg-----afor--. Peljite se do tretjega semaforja. P-l-i-e s- d- t-e-j-g- s-m-f-r-a- --------------------------------- Peljite se do tretjega semaforja. 0
Ta sedan av till höger vid första gatan. Po-em za--jt- v --v- -li-- n- -es--. Potem zavijte v prvo ulico na desni. P-t-m z-v-j-e v p-v- u-i-o n- d-s-i- ------------------------------------ Potem zavijte v prvo ulico na desni. 0
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. Za-e------ite -ar---ost---z -as-ednj- ----i-če. Zatem peljite naravnost čez naslednje križišče. Z-t-m p-l-i-e n-r-v-o-t č-z n-s-e-n-e k-i-i-č-. ----------------------------------------------- Zatem peljite naravnost čez naslednje križišče. 0
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? Op----it-,-kako pr-dem -a --t-li--e? Oprostite, kako pridem na letališče? O-r-s-i-e- k-k- p-i-e- n- l-t-l-š-e- ------------------------------------ Oprostite, kako pridem na letališče? 0
Det är bäst att ta tunnelbanan. Na----je --- ---g----- s p--ze-s-- -e----i-o--- -etr--em). Najbolje je, da greste s podzemsko železnico (z metrojem). N-j-o-j- j-, d- g-e-t- s p-d-e-s-o ž-l-z-i-o (- m-t-o-e-)- ---------------------------------------------------------- Najbolje je, da greste s podzemsko železnico (z metrojem). 0
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. P-l-ite--------t--n---o------e-p-s---e. Peljite se enostavno do končne postaje. P-l-i-e s- e-o-t-v-o d- k-n-n- p-s-a-e- --------------------------------------- Peljite se enostavno do končne postaje. 0

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!