Ordlista

sv Familj   »   hy Family Members

2 [två]

Familj

Familj

2 [երկու]

2 [yerku]

Family Members

[yntanik’]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
morfadern, farfadern պապ պ-- պ-պ --- պապ 0
pap p-- p-p --- pap
mormodern, farmodern տ-տ տ-- տ-տ --- տատ 0
tat t-- t-t --- tat
han och hon ն--և-նա ն- և ն- ն- և ն- ------- նա և նա 0
na yev-na n- y-- n- n- y-v n- --------- na yev na
fadern հայր հ--- հ-յ- ---- հայր 0
h-yr h--- h-y- ---- hayr
modern մայր մ--- մ-յ- ---- մայր 0
ma-r m--- m-y- ---- mayr
han och hon նա---նա ն- և ն- ն- և ն- ------- նա և նա 0
na---v -a n- y-- n- n- y-v n- --------- na yev na
sonen ո-դի ո--- ո-դ- ---- որդի 0
v---i v---- v-r-i ----- vordi
dottern դուս-ր դ----- դ-ւ-տ- ------ դուստր 0
d---r d---- d-s-r ----- dustr
han och hon ն- --նա ն- և ն- ն- և ն- ------- նա և նա 0
n- ye---a n- y-- n- n- y-v n- --------- na yev na
brodern եղբա-ր ե----- ե-բ-յ- ------ եղբայր 0
y-g----r y------- y-g-b-y- -------- yeghbayr
systern ք-ւյր ք---- ք-ւ-ր ----- քույր 0
k’u-r k---- k-u-r ----- k’uyr
han och hon նա---նա ն- և ն- ն- և ն- ------- նա և նա 0
n- yev--a n- y-- n- n- y-v n- --------- na yev na
farbrodern, morbrodern hո-եղբա------ի h------------- h-ր-ղ-ա-ր-ք-ռ- -------------- hորեղբայր/քեռի 0
hor---bayr/-’---ri h----------------- h-r-g-b-y-/-’-e-r- ------------------ horeghbayr/k’yerri
fastern, mostern մ-ր--ո--ր/-ո-աքույր մ------------------ մ-ր-ք-ւ-ր-հ-ր-ք-ւ-ր ------------------- մորաքույր/հորաքույր 0
m--ak’u-r-hor-k’uyr m------------------ m-r-k-u-r-h-r-k-u-r ------------------- morak’uyr/horak’uyr
han och hon նա և-նա ն- և ն- ն- և ն- ------- նա և նա 0
na-yev-na n- y-- n- n- y-v n- --------- na yev na
Vi är en familj. Մ-նք մի-ը-տան-ք ե--: Մ--- մ- ը------ ե--- Մ-ն- մ- ը-տ-ն-ք ե-ք- -------------------- Մենք մի ընտանիք ենք: 0
M---’-----n-an-k’--e--’ M---- m- y------- y---- M-n-’ m- y-t-n-k- y-n-’ ----------------------- Menk’ mi yntanik’ yenk’
Familjen är inte liten. Ըն-ան-քը --քր--է: Ը------- փ--- չ-- Ը-տ-ն-ք- փ-ք- չ-: ----------------- Ընտանիքը փոքր չէ: 0
Y-tanik’- -’vok’- ch-e Y-------- p------ c--- Y-t-n-k-y p-v-k-r c-’- ---------------------- Yntanik’y p’vok’r ch’e
Familjen är stor. Ը-տա-իքը մե- է: Ը------- մ-- է- Ը-տ-ն-ք- մ-ծ է- --------------- Ընտանիքը մեծ է: 0
Yn--ni--y--e-s e Y-------- m--- e Y-t-n-k-y m-t- e ---------------- Yntanik’y mets e

Talar vi alla afrikaans ?

Inte alla av oss har varit i Afrika. Men det är möjligt att alla språk redan varit där. Många forskare tror i alla fall det. De anser att ursprunget till alla språk finns i Afrika. Därifrån har de spridits till resten av världen. Totalt finns det mer än 6.000 språk. Men alla sägs ha gemensamma afrikanska rötter. Forskare har jämfört fonem i olika språk. Fonem är den minsta enheten för differentiering av ett ord. Om ett fonem ändras, förändras hela innebörden av ett ord. Ett exempel från det engelska språket kan illustrera detta. På engelska beskriver dip och tip två olika saker. /d/ och /t/ är två olika fonem. Denna fonetiska variation är störst i afrikanska språk. Detta minskar dramatiskt ju längre bort du kommer från Afrika. Och det är just det som forskarna ser som bevis för sin teori. Populationer som expanderar blir mer enhetliga. Vid sina ytterkanter minskar den genetiska variationen. Detta beror på att antalet ‘bosättare’ också minskar. Ju färre mängd gener som migrerar, ju enhetligare blir populationen. De möjliga kombinationerna av gener minskar. Som ett resultat blir medlemmar av en migrerad population lika varandra. Forskare kallar detta grundareffekt. När människor lämnade Afrika tog de sitt språk med sig. Men färre bosättare tog också färre fonem med sig. Det är så enskilda språk blev mer enhetliga över tid. Det verkar vara bevisat att Homo sapiens härstammar från Afrika. Vi får vänta och se om detta också är sant för deras språk…
Visste du?
Det arabiska språket räknas till de viktigaste språken i världen. Mer än 300 miljoner människor i över 20 länder talar arabiska. Detta afro-asiatiska språk uppstod för flera tusen år sedan. Från att bara ha talats på den arabiska halvön spreds det senare vida omkring. Det finns många olika arabiska dialekter Många av dialekterna skiljer sig mycket från standardarabiska. Människor från olika regioner förstår ofta inte alls varandra. Forntida arabiska talas knappast idag. Det existerar mest i skriftlig form. Intresset för arabiska har ökat på senare år. Många männskor finner särskilt skriftsystemet fascinerande. Det skrivs från höger till vänster. Om du vill lära dig arabiska, måste du lära dig i en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken, sedan skriften. Om du håller dig till den ordningen kommer du definitivt att ha roligt under inlärningen.