Ordlista

sv be om något   »   hy asking for something

74 [sjuttiofyra]

be om något

be om något

74 [յոթանասունչորս]

74 [yot’anasunch’vors]

asking for something

[inch’ vor ban khndrel]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Kan ni klippa mitt hår? Կ-րո-- -- ----ր--կտր--: Կ----- ե- մ----- կ----- Կ-ր-՞- ե- մ-զ-ր- կ-ր-լ- ----------------------- Կարո՞ղ եք մազերս կտրել: 0
Ka-o------k’ -az-rs----el K------ y--- m----- k---- K-r-՞-h y-k- m-z-r- k-r-l ------------------------- Karo՞gh yek’ mazers ktrel
Inte för kort, tack. Շա- ---ճ---, խ-դ-ո-մ եմ: Շ-- կ--- չ-- խ------ ե-- Շ-տ կ-ր- չ-, խ-դ-ո-մ ե-: ------------------------ Շատ կարճ չէ, խնդրում եմ: 0
S-at---rch ch’e, khndru--yem S--- k---- c---- k------ y-- S-a- k-r-h c-’-, k-n-r-m y-m ---------------------------- Shat karch ch’e, khndrum yem
Litet kortare, tack. Մի քի---ա--,--նդ-ո-մ-եմ: Մ- ք-- կ---- խ------ ե-- Մ- ք-չ կ-ր-, խ-դ-ո-մ ե-: ------------------------ Մի քիչ կարճ, խնդրում եմ: 0
M--k--c-- -a-ch--khn-rum yem M- k----- k----- k------ y-- M- k-i-h- k-r-h- k-n-r-m y-m ---------------------------- Mi k’ich’ karch, khndrum yem
Kan ni framkalla bilderna? Կ-րո----ք ---րները --ակել: Կ----- ե- ն------- մ------ Կ-ր-՞- ե- ն-ա-ն-ր- մ-ա-ե-: -------------------------- Կարո՞ղ եք նկարները մշակել: 0
Kar---h-ye-’-n----e---m---k-l K------ y--- n------- m------ K-r-՞-h y-k- n-a-n-r- m-h-k-l ----------------------------- Karo՞gh yek’ nkarnery mshakel
Fotona är på cd:n. Ն--րներ--C----մե---ն: Ն------- C--- մ-- ե-- Ն-ա-ն-ր- C--- մ-ջ ե-: --------------------- Նկարները CD-ի մեջ են: 0
N----e---CD-i ----yen N------- C--- m-- y-- N-a-n-r- C--- m-j y-n --------------------- Nkarnery CD-i mej yen
Fotona är i kameran. Ն-արն-ր- ֆո-----կ--մեջ--ն: Ն------- ֆ-------- մ-- ե-- Ն-ա-ն-ր- ֆ-տ-խ-ի-ի մ-ջ ե-: -------------------------- Նկարները ֆոտոխցիկի մեջ են: 0
N--rnery --to--t------m-----n N------- f----------- m-- y-- N-a-n-r- f-t-k-t-’-k- m-j y-n ----------------------------- Nkarnery fotokhts’iki mej yen
Kan ni reparera klockan? Կարո՞---ք ճ---ց---ց--վ---ն-րոգել: Կ----- ե- ճ--------- վ----------- Կ-ր-՞- ե- ճ-մ-ց-ւ-ց- վ-ր-ն-ր-գ-լ- --------------------------------- Կարո՞ղ եք ճամացույցը վերանորոգել: 0
Kar-՞gh----- ch--at-’uyts-y --r-no---el K------ y--- c------------- v---------- K-r-՞-h y-k- c-a-a-s-u-t-’- v-r-n-r-g-l --------------------------------------- Karo՞gh yek’ chamats’uyts’y veranorogel
Glaset är sönder. Ապա-ին կո-րված -: Ա----- կ------ է- Ա-ա-ի- կ-տ-վ-ծ է- ----------------- Ապակին կոտրված է: 0
Apaki---o--vat--e A----- k------- e A-a-i- k-t-v-t- e ----------------- Apakin kotrvats e
Batteriet är slut. Մ---կոց- --տե- է: Մ------- ն---- է- Մ-ր-կ-ց- ն-տ-լ է- ----------------- Մարտկոցը նստել է: 0
Mart-ot--- n-t-l-e M--------- n---- e M-r-k-t-’- n-t-l e ------------------ Martkots’y nstel e
Kan ni stryka skjortan? Կ-րո-ղ -ք------շա-իկ- արդուկ--: Կ----- ե- վ---------- ա-------- Կ-ր-՞- ե- վ-ր-ա-ա-ի-ը ա-դ-ւ-ե-: ------------------------------- Կարո՞ղ եք վերնաշապիկը արդուկել: 0
Karo--- ---- -er-----p-ky ar--k-l K------ y--- v----------- a------ K-r-՞-h y-k- v-r-a-h-p-k- a-d-k-l --------------------------------- Karo՞gh yek’ vernashapiky ardukel
Kan ni göra rent byxorna? Կ---՞ղ-ե- շ-լ-արը ------: Կ----- ե- շ------ մ------ Կ-ր-՞- ե- շ-լ-ա-ը մ-ք-ե-: ------------------------- Կարո՞ղ եք շալվարը մաքրել: 0
K-ro-g-----’ s-alv--- ma-’rel K------ y--- s------- m------ K-r-՞-h y-k- s-a-v-r- m-k-r-l ----------------------------- Karo՞gh yek’ shalvary mak’rel
Kan ni reparera skorna? Կա---- եք կ--իկ---- -ե-անորո---: Կ----- ե- կ-------- վ----------- Կ-ր-՞- ե- կ-շ-կ-ե-ը վ-ր-ն-ր-գ-լ- -------------------------------- Կարո՞ղ եք կոշիկները վերանորոգել: 0
Kar---h yek--k---i----y-v-rano-og-l K------ y--- k--------- v---------- K-r-՞-h y-k- k-s-i-n-r- v-r-n-r-g-l ----------------------------------- Karo՞gh yek’ koshiknery veranorogel
Kan ni ge mig eld? Կ-րո-- եք ի-- --ռ-չ-տա-: Կ----- ե- ի-- վ---- տ--- Կ-ր-՞- ե- ի-ձ վ-ռ-չ տ-լ- ------------------------ Կարո՞ղ եք ինձ վառիչ տալ: 0
Ka------y--’-in-z varrich---al K------ y--- i--- v------- t-- K-r-՞-h y-k- i-d- v-r-i-h- t-l ------------------------------ Karo՞gh yek’ indz varrich’ tal
Har ni tändstickor eller en tändare? Լ--ց--- հա-իկնե---------իչ-ո-ն-ք: Լ------ հ------- կ-- վ---- ո----- Լ-ւ-կ-ւ հ-տ-կ-ե- կ-մ վ-ռ-չ ո-ն-ք- --------------------------------- Լուցկու հատիկներ կամ վառիչ ունեք: 0
L---’-- h--ik--r-ka- v--rich- --e-’ L------ h------- k-- v------- u---- L-t-’-u h-t-k-e- k-m v-r-i-h- u-e-’ ----------------------------------- Luts’ku hatikner kam varrich’ unek’
Har ni en askkopp? Մ--ր--ան ---ե՞ք: Մ------- ո------ Մ-խ-ա-ա- ո-ն-՞-: ---------------- Մոխրաման ունե՞ք: 0
Mo-h--m-n -ne՞-’ M-------- u----- M-k-r-m-n u-e-k- ---------------- Mokhraman une՞k’
Röker ni cigarr? Սի--ր--խո------: Ս---- ծ----- ե-- Ս-գ-ր ծ-ո-՞- ե-: ---------------- Սիգար ծխու՞մ եք: 0
Siga--------- y-k’ S---- t------ y--- S-g-r t-k-u-m y-k- ------------------ Sigar tskhu՞m yek’
Röker ni cigaretter? Ծխախոտ ծ-ու՞- --: Ծ----- ծ----- ե-- Ծ-ա-ո- ծ-ո-՞- ե-: ----------------- Ծխախոտ ծխու՞մ եք: 0
Tskha-ho------u----e-’ T-------- t------ y--- T-k-a-h-t t-k-u-m y-k- ---------------------- Tskhakhot tskhu՞m yek’
Röker ni pipa? Ծխ---տ----ւ-----: Ծ----- ծ----- ե-- Ծ-ա-ո- ծ-ո-՞- ե-: ----------------- Ծխախոտ ծխու՞մ եք: 0
T-kh---o- -sk--՞m -ek’ T-------- t------ y--- T-k-a-h-t t-k-u-m y-k- ---------------------- Tskhakhot tskhu՞m yek’

Lärande och läsning

Lärande och läsning hör ihop. Naturligtvis är detta särskilt sant när man lär sig främmande språk. Den som vill lära sig ett nytt språk måste läsa många texter. När man läser litteratur på ett främmande språk bearbetar man hela meningar. Hjärnan lär sig vokabulär och grammatik i ett sammanhang. Det hjälper den att utan svårighet spara det nya innehållet. Minnet har svårare att komma ihåg enstaka ord. När vi läser, lär vi oss vilken innebörd orden kan ha. Därigenom utvecklar vi en känsla för det nya språket. Litteraturen på det främmande språket får naturligtvis inte vara för svår. Moderna noveller eller kriminalromaner burkar vara underhållande. Dagstidningar har fördelen att de alltid är aktuella. Barnböcker eller tecknade serier lämpar sig också för inlärning. Bilderna underlättar förståelsen av det nya språket. Oavsett vilken litteratur du väljer - skall den vara underhållande! Det betyder att det ska hända mycket i berättelsen så att språket är varierat. Om du inte hittar något, kan särskilda läroböcker användas. Det finna många böcker med enkla texter för nybörjare. Det är viktigt att alltid använda ett lexikon när du läser. När du inte förstår ett ord bör du slå upp det. Hjärnan aktiveras när man läser och lär sig nya saker snabbt. För alla ord man inte förstår, skapar man en fil. På det viset kan orden granskas ofta. Det bidrar också till att belysa okända ord i texten. Sedan känner du igen dem direkt, när du ser dem nästa gång. Du kommer att göra snabbare framsteg, om du dagligen läser ett främmande språk. Hjärnan lär sig snabbt att imitera det nya språket. Det är möjligt att du slutligen tänker på det nya språket...