Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   hy Subordinate clauses: that 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [իննսունմեկ]

91 [innsunmek]

Subordinate clauses: that 1

[yerkrordakan nakhadasut’yunner "vor" ov 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Վ-ղը----ն--- -րև--կ-ա---ա: Վ--- ե------ ե--- կ------- Վ-ղ- ե-ա-ա-ը ե-և- կ-ա-ա-ա- -------------------------- Վաղը եղանակը երևի կլավանա: 0
Vag-- y-ghana---yerev- k-----a V---- y-------- y----- k------ V-g-y y-g-a-a-y y-r-v- k-a-a-a ------------------------------ Vaghy yeghanaky yerevi klavana
Hur vet ni det ? Դուք ո----ից-դա գի---: Դ--- ո------ դ- գ----- Դ-ւ- ո-տ-ղ-ց դ- գ-տ-ք- ---------------------- Դուք որտեղից դա գիտեք: 0
Duk- -o-te---ts--d--g-te-’ D--- v---------- d- g----- D-k- v-r-e-h-t-’ d- g-t-k- -------------------------- Duk’ vorteghits’ da gitek’
Jag hoppas, att det blir bättre. Ես -ու---ո-նե-- ----լա-անա: Ե- հ---- ո----- ո- կ------- Ե- հ-ւ-ս ո-ն-մ- ո- կ-ա-ա-ա- --------------------------- Ես հույս ունեմ, որ կլավանա: 0
Y-s h-----n-m, -o--k-----a Y-- h--- u---- v-- k------ Y-s h-y- u-e-, v-r k-a-a-a -------------------------- Yes huys unem, vor klavana
Han kommer alldeles säkert. Նա-գ--ի--է -նպայ-ա-: Ն- գ---- է ա-------- Ն- գ-լ-ս է ա-պ-յ-ա-: -------------------- Նա գալիս է անպայման: 0
N--g--is-e-anp-y--n N- g---- e a------- N- g-l-s e a-p-y-a- ------------------- Na galis e anpayman
Är det säkert? Դ-----տա՞տ է: Դ- հ------ է- Դ- հ-ս-ա-տ է- ------------- Դա հաստա՞տ է: 0
Da-h--ta---e D- h------ e D- h-s-a-t e ------------ Da hasta՞t e
Jag vet, att han kommer. Ես --տեմ,--ր նա--ա--ս-է: Ե- գ----- ո- ն- գ---- է- Ե- գ-տ-մ- ո- ն- գ-լ-ս է- ------------------------ Ես գիտեմ, որ նա գալիս է: 0
Yes --te-, v----a --lis e Y-- g----- v-- n- g---- e Y-s g-t-m- v-r n- g-l-s e ------------------------- Yes gitem, vor na galis e
Han ringer säkert. Նա-զ-ն-ա-ա-ու--է-ան-ա-մ--: Ն- զ---------- է ա-------- Ն- զ-ն-ա-ա-ո-մ է ա-պ-յ-ա-: -------------------------- Նա զանգահարում է անպայման: 0
Na --n-aha--m-- -np-y--n N- z--------- e a------- N- z-n-a-a-u- e a-p-y-a- ------------------------ Na zangaharum e anpayman
Verkligen? Իսկ-պե՞-: Ի-------- Ի-կ-պ-՞-: --------- Իսկապե՞ս: 0
Is-a---s I------- I-k-p-՞- -------- Iskape՞s
Jag tror, att han ringer. Ես-կա---ւմ ե-, -ր--- -ան-ա-ար-ւմ է: Ե- կ------ ե-- ո- ն- զ---------- է- Ե- կ-ր-ո-մ ե-, ո- ն- զ-ն-ա-ա-ո-մ է- ----------------------------------- Ես կարծում եմ, որ նա զանգահարում է: 0
Y---kart-um y-m, vor-na-z-n-a---u- e Y-- k------ y--- v-- n- z--------- e Y-s k-r-s-m y-m- v-r n- z-n-a-a-u- e ------------------------------------ Yes kartsum yem, vor na zangaharum e
Vinet är säkert gammalt. Գ-նին ի-կապ-- հ-ն -: Գ---- ի------ հ-- է- Գ-ն-ն ի-կ-պ-ս հ-ն է- -------------------- Գինին իսկապես հին է: 0
Gi-i- --ka--s ----e G---- i------ h-- e G-n-n i-k-p-s h-n e ------------------- Ginin iskapes hin e
Vet ni det säkert? Դա------տ -ի--՞-: Դ- հ----- գ------ Դ- հ-ս-ա- գ-տ-՞-: ----------------- Դա հաստատ գիտե՞ք: 0
Da ---t----i--՞k’ D- h----- g------ D- h-s-a- g-t-՞-’ ----------------- Da hastat gite՞k’
Jag antar, att det är gammalt. Ես-կ-ս-ա-ո---ե-- ո- -ա-հին -: Ե- կ-------- ե-- ո- դ- հ-- է- Ե- կ-ս-ա-ո-մ ե-, ո- դ- հ-ն է- ----------------------------- Ես կասկածում եմ, որ դա հին է: 0
Ye- -a-k--s-- y--,--o- -- --n-e Y-- k-------- y--- v-- d- h-- e Y-s k-s-a-s-m y-m- v-r d- h-n e ------------------------------- Yes kaskatsum yem, vor da hin e
Vår chef ser bra ut. Մե- դ-րեկտորը-շ-տ-լ-վ տ-ս----նի: Մ-- դ-------- շ-- լ-- տ--- ո---- Մ-ր դ-ր-կ-ո-ը շ-տ լ-վ տ-ս- ո-ն-: -------------------------------- Մեր դիրեկտորը շատ լավ տեսք ունի: 0
Me- --r---ory----t--av -e--- --i M-- d-------- s--- l-- t---- u-- M-r d-r-k-o-y s-a- l-v t-s-’ u-i -------------------------------- Mer direktory shat lav tesk’ uni
Tycker ni? Կ------մ---: Կ------- ե-- Կ-ր-ո-՞- ե-: ------------ Կարծու՞մ եք: 0
K--ts-՞m-ye-’ K------- y--- K-r-s-՞- y-k- ------------- Kartsu՞m yek’
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Ես գ-ն----եմ-----ն- ի----ես--ա- -----ո-նի: Ե- գ----- ե-- ո- ն- ի------ լ-- տ--- ո---- Ե- գ-ն-ւ- ե-, ո- ն- ի-կ-պ-ս լ-վ տ-ս- ո-ն-: ------------------------------------------ Ես գտնում եմ, որ նա իսկապես լավ տեսք ունի: 0
Y-s g---- --m, vor na ------s-lav -e-k’ --i Y-- g---- y--- v-- n- i------ l-- t---- u-- Y-s g-n-m y-m- v-r n- i-k-p-s l-v t-s-’ u-i ------------------------------------------- Yes gtnum yem, vor na iskapes lav tesk’ uni
Chefen har säkert en vännina. Դ---կտո------տա--ը--եր---- ուն-: Դ-------- հ----- ը-------- ո---- Դ-ր-կ-ո-ը հ-ս-ա- ը-կ-ր-ւ-ի ո-ն-: -------------------------------- Դիրեկտորը հաստատ ընկերուհի ունի: 0
Di--k--r- -as--- y-keruhi -ni D-------- h----- y------- u-- D-r-k-o-y h-s-a- y-k-r-h- u-i ----------------------------- Direktory hastat ynkeruhi uni
Tror ni det verkligen? Դո-- իսկ-պե- -ա-ծ-ւ՞մ ե-: Դ--- ի------ կ------- ե-- Դ-ւ- ի-կ-պ-ս կ-ր-ո-՞- ե-: ------------------------- Դուք իսկապես կարծու՞մ եք: 0
D-k-----ap-s--ar-s--m y--’ D--- i------ k------- y--- D-k- i-k-p-s k-r-s-՞- y-k- -------------------------- Duk’ iskapes kartsu՞m yek’
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Դա շա--հ--րա-որ--,-ո- ն---ն-ե---հ---ւ-ի: Դ- շ-- հ------- է- ո- ն- ը-------- ո---- Դ- շ-տ հ-ա-ա-ո- է- ո- ն- ը-կ-ր-ւ-ի ո-ն-: ---------------------------------------- Դա շատ հնարավոր է, որ նա ընկերուհի ունի: 0
D--s-a- -n-r-vor e- --r-n- ---eruh- u-i D- s--- h------- e- v-- n- y------- u-- D- s-a- h-a-a-o- e- v-r n- y-k-r-h- u-i --------------------------------------- Da shat hnaravor e, vor na ynkeruhi uni

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!