Ordlista

sv På tåget   »   hy On the train

34 [trettiofyra]

På tåget

På tåget

34 [երեսունչորս]

34 [yeresunch’vors]

On the train

[gnats’k’um]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Är det där tåget till Berlin? Ս--Բեռ--------ո---ն---քն -: Ս- Բ----- մ----- գ------ է- Ս- Բ-ռ-ի- մ-կ-ո- գ-ա-ց-ն է- --------------------------- Սա Բեռլին մեկնող գնա՞ցքն է: 0
S- Be-rli--me--og- -na-ts--’--e S- B------ m------ g--------- e S- B-r-l-n m-k-o-h g-a-t-’-’- e ------------------------------- Sa Berrlin meknogh gna՞ts’k’n e
När avgår tåget? Ե՞ր- է-մեկն-ւ- -յս գ-----: Ե--- է մ------ ա-- գ------ Ե-ր- է մ-կ-ո-մ ա-ս գ-ա-ք-: -------------------------- Ե՞րբ է մեկնում այս գնացքը: 0
Y-՞-b-e -ekn-m-ays-gnats-k’y Y---- e m----- a-- g-------- Y-՞-b e m-k-u- a-s g-a-s-k-y ---------------------------- Ye՞rb e meknum ays gnats’k’y
När kommer tåget fram till Berlin? Ե-ր- է -ա--նում --ա-ք----ռ--ն: Ե--- է ժ------- գ----- Բ------ Ե-ր- է ժ-մ-ն-ւ- գ-ա-ք- Բ-ռ-ի-: ------------------------------ Ե՞րբ է ժամանում գնացքը Բեռլին: 0
Ye՞rb e ----an-m---ats-k-- ---rl-n Y---- e z------- g-------- B------ Y-՞-b e z-a-a-u- g-a-s-k-y B-r-l-n ---------------------------------- Ye՞rb e zhamanum gnats’k’y Berrlin
Ursäkta, kann jag få komma förbi? Կն-----կ--ելի- է---ց-ել: Կ----- կ------ է ա------ Կ-ե-ե- կ-ր-լ-՞ է ա-ց-ե-: ------------------------ Կներեք կարելի՞ է անցնել: 0
K--rek’ ---eli- --ant---el K------ k------ e a------- K-e-e-’ k-r-l-՞ e a-t-’-e- -------------------------- Knerek’ kareli՞ e ants’nel
Jag tror, att det här är min plats. Ես կ---ում ե-,-----ա-ի----ղ---: Ե- կ------ ե-- ո- ս- ի- տ--- է- Ե- կ-ր-ո-մ ե-, ո- ս- ի- տ-ղ- է- ------------------------------- Ես կարծում եմ, որ սա իմ տեղն է: 0
Yes --r-sum ye-,-v-- s---m-t-g-n-e Y-- k------ y--- v-- s- i- t---- e Y-s k-r-s-m y-m- v-r s- i- t-g-n e ---------------------------------- Yes kartsum yem, vor sa im teghn e
Jag tror, att ni sitter på min plats. Ես -ար-ու- -մ- -- Դ--ք--- -եղն -ք -բ-----ել: Ե- կ------ ե-- ո- Դ--- ի- տ--- ե- զ--------- Ե- կ-ր-ո-մ ե-, ո- Դ-ւ- ի- տ-ղ- ե- զ-ա-ե-ր-լ- -------------------------------------------- Ես կարծում եմ, որ Դուք իմ տեղն եք զբաղեցրել: 0
Yes ---tsum---m---or--u-’-i--t-g-n --k--zb---ets’-el Y-- k------ y--- v-- D--- i- t---- y--- z----------- Y-s k-r-s-m y-m- v-r D-k- i- t-g-n y-k- z-a-h-t-’-e- ---------------------------------------------------- Yes kartsum yem, vor Duk’ im teghn yek’ zbaghets’rel
Var är sovvagnen? Որ--ղ-- -ա-ոն---ջա--նը: Ո---- է վ-------------- Ո-տ-ղ է վ-գ-ն-ն-ջ-ր-ն-: ----------------------- Որտեղ է վագոն-ննջարանը: 0
Vor-e-h - -------njar-ny V------ e v------------- V-r-e-h e v-g-n-n-j-r-n- ------------------------ Vortegh e vagon-nnjarany
Sovvagnen är i slutet av tåget. Վագո--ն--ա-----գ-նը ---վ-ւ--- -ն--ք- -երջու-: Վ------------------ գ------ է գ----- վ------- Վ-գ-ն-ն-ջ-ր-ն-ա-ո-ը գ-ն-ո-մ է գ-ա-ք- վ-ր-ո-մ- --------------------------------------------- Վագոն-ննջարանվագոնը գտնվում է գնացքի վերջում: 0
Va----nnja-anva------tn-um-e --at----i-ver--m V------------------ g----- e g-------- v----- V-g-n-n-j-r-n-a-o-y g-n-u- e g-a-s-k-i v-r-u- --------------------------------------------- Vagon-nnjaranvagony gtnvum e gnats’k’i verjum
Och var är restaurangvagnen? – I början. Ի-- -----ղ - -ագ-ն--եստորա-- - -ռ-ջն--ասու-: Ի-- ո----- է վ-------------- - Ա------------ Ի-կ ո-տ-՞- է վ-գ-ն-ռ-ս-ո-ա-ը - Ա-ա-ն-մ-ս-ւ-: -------------------------------------------- Իսկ որտե՞ղ է վագոն-ռեստորանը - Առաջնամասում: 0
Isk ---te՞-- e--ago---r--t--a-y---Ar-a-na----m I-- v------- e v--------------- - A----------- I-k v-r-e-g- e v-g-n-r-e-t-r-n- - A-r-j-a-a-u- ---------------------------------------------- Isk vorte՞gh e vagon-rrestorany - Arrajnamasum
Kan jag få sova nederst? Կարե-ի- է--- --րք-ո-մ-քնե-: Կ------ է ե- ն------- ք---- Կ-ր-լ-՞ է ե- ն-ր-և-ւ- ք-ե-: --------------------------- Կարելի՞ է ես ներքևում քնեմ: 0
K-re--՞----es ---k’yevum-k’--m K------ e y-- n--------- k---- K-r-l-՞ e y-s n-r-’-e-u- k-n-m ------------------------------ Kareli՞ e yes nerk’yevum k’nem
Kan jag få sova i mitten? Կ-րելի- է ե--մ---- հ-րկո---ք--մ: Կ------ է ե- մ---- հ------ ք---- Կ-ր-լ-՞ է ե- մ-ջ-ն հ-ր-ո-մ ք-ե-: -------------------------------- Կարելի՞ է ես միջին հարկում քնեմ: 0
Kare--- e--e- -i-i- -arku- k’n-m K------ e y-- m---- h----- k---- K-r-l-՞ e y-s m-j-n h-r-u- k-n-m -------------------------------- Kareli՞ e yes mijin harkum k’nem
Kan jag få sova överst? Կ---լի՞ է ես -ե--ու- -ն--: Կ------ է ե- վ------ ք---- Կ-ր-լ-՞ է ե- վ-ր-ո-մ ք-ե-: -------------------------- Կարելի՞ է ես վերևում քնեմ: 0
K--el-- ---e--v----u---’nem K------ e y-- v------ k---- K-r-l-՞ e y-s v-r-v-m k-n-m --------------------------- Kareli՞ e yes verevum k’nem
När är vi vid gränsen? Ե՞-բ ----հա--ո----ահմանի-: Ե--- ե-- հ------ ս-------- Ե-ր- ե-ք հ-ս-ո-մ ս-հ-ա-ի-: -------------------------- Ե՞րբ ենք հասնում սահմանին: 0
Ye-r---e-k---as----sa--an-n Y---- y---- h----- s------- Y-՞-b y-n-’ h-s-u- s-h-a-i- --------------------------- Ye՞rb yenk’ hasnum sahmanin
Hur lång tid tar resan till Berlin? Որք-՞--- --ո-- -ան---ր-ը---պի---ռլի-: Ո----- է տ---- ճ-------- դ--- Բ------ Ո-ք-՞- է տ-ո-մ ճ-ն-պ-ր-ը դ-պ- Բ-ռ-ի-: ------------------------------------- Որքա՞ն է տևում ճանապարհը դեպի Բեռլին: 0
V--k’--n-----vu------a-a-h- -epi ----lin V------- e t---- c--------- d--- B------ V-r-’-՞- e t-v-m c-a-a-a-h- d-p- B-r-l-n ---------------------------------------- Vork’a՞n e tevum chanaparhy depi Berrlin
Är tåget försenat? Գ-ա-քը ո-շ---ւ՞մ-է: Գ----- ո-------- է- Գ-ա-ք- ո-շ-ն-ւ-մ է- ------------------- Գնացքը ուշանու՞մ է: 0
G--t-’------han-՞m e G-------- u------- e G-a-s-k-y u-h-n-՞- e -------------------- Gnats’k’y ushanu՞m e
Har ni något att läsa? Կ--դ-լո- ինչ--- --ն----ե՞-: Կ------- ի-- ո- բ-- ո------ Կ-ր-ա-ո- ի-չ ո- բ-ն ո-ն-՞-: --------------------------- Կարդալու ինչ որ բան ունե՞ք: 0
K-rd--u -nc-’-vo----- une՞k’ K------ i---- v-- b-- u----- K-r-a-u i-c-’ v-r b-n u-e-k- ---------------------------- Kardalu inch’ vor ban une՞k’
Kan man få något att äta och dricka här? Կա-ե--- է---ս-եղ ին-----ուտ-լ---- ---լու -ա- ս---ալ: Կ------ է ա----- ի----- ո------ և խ----- բ-- ս------ Կ-ր-լ-՞ է ա-ս-ե- ի-չ-ո- ո-տ-լ-ւ և խ-ե-ո- բ-ն ս-ա-ա-: ---------------------------------------------------- Կարելի՞ է այստեղ ինչ-որ ուտելու և խմելու բան ստանալ: 0
Kare--՞ e ---t-g- in-h--------e-u yev--h--l- b-n-s-a-al K------ e a------ i-------- u---- y-- k----- b-- s----- K-r-l-՞ e a-s-e-h i-c-’-v-r u-e-u y-v k-m-l- b-n s-a-a- ------------------------------------------------------- Kareli՞ e aystegh inch’-vor utelu yev khmelu ban stanal
Skulle ni kunna väcka mig klockan 7? Կ----ղ-ե--ինձ----- 7--ն ա-թ-ա-նել: Կ----- ե- ի-- ժ--- 7--- ա--------- Կ-ր-՞- ե- ի-ձ ժ-մ- 7-ի- ա-թ-ա-ն-լ- ---------------------------------- Կարո՞ղ եք ինձ ժամը 7-ին արթնացնել: 0
K-ro------k- in-- z-a-y ---- a---n-t-’--l K------ y--- i--- z---- 7--- a----------- K-r-՞-h y-k- i-d- z-a-y 7-i- a-t-n-t-’-e- ----------------------------------------- Karo՞gh yek’ indz zhamy 7-in art’nats’nel

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bebisar är läppläsare!

När bebisar lär sig tala är uppmärksamma på sina föräldrars munnar. Utvecklingspsykologer har listat ut detta. Bebisar börjar läsa på läpparna vid cirka sex månaders ålder. På det sättet lär de sig hur de måste forma munnen för att producera ljud. När bebisar är ett år gamla, kan de redan förstå ett fåtal ord. Från och med denna ålder börjar de se människor i ögonen. Genom att göra det får de en hel del viktig information. Genom att titta i deras ögon, kan de se om föräldrarna är glada eller ledsna. De lär känna en värld av känslor på detta sätt. Det blir intressant när någon talar till dem på ett främmande språk. Då börjar bebisar läsa på läpparna igen. På det sättet lär de sig hur man formar främmande ljud också. Därför ska du alltid titta på bebisar när du talar med dem. Bortsett från det, behöver bebisar dialog för sin språkutveckling. I synnerhet föräldrarna, upprepar ofta vad bebisar säger. Bebisar får därmed återkoppling. Detta är mycket viktigt för barn. Då vet de att de är förstådda. Denna bekräftelse motiverar dem. De fortsätter att ha kul när de lär sig tala. Så det är inte tillräckligt att spela upp ljudband för bebisar. Studier bevisar att bebisar verkligen kan läsa på läppar. I experiment visade man videor utan ljud för spädbarn. Det var videor både på inhemskt språk och främmande språk. Bebisarna tittade längre på videor på sitt eget språk. De var märkbart mer uppmärksamma när de gjorde det. Men bebisens första ord är desamma över hela världen. ‘Mamma’ och ‘Pappa’ - lätt att säga på alla språk!
Visste du?
Polska räknas till de västslaviska språken. Det är modersmål för mer än 45 miljoner människor. Dessa människor lever först och främst i Polen och i flera östeuropeiska länder. Polska emigranter tog också med sig språket till andra kontinenter. Som ett resultat finns det ungefär 60 miljoner polsktalande i världen. Det är det mest talade slaviska språket efter ryska. Polska är nära besläktat med tjeckiska och slovakiska. Det moderna polska språket utvecklades från olika dialekter. Idag finns det knappast några dialekter, eftersom de flesta polacker använder standardspråket. Det polska alfabetet skrivs med latinska bokstäver och består av 35 stycken. Den näst sista stavelsen i ett ord är alltid accentuerad. Grammatiken innehåller sju kasus och tre genus. Det innebär att nästan varje ordändelse är deklinerad eller böjd. Som ett resultat betraktas inte polskan nödvändigtvis som det lättaste av språk. Men det kommer snart att vara ett av de viktigare europeiska språken!